De vanligaste orsakerna till att det är svårt att bli gravid

Tillsammans med barnmorskan Emma Karling Widsell (t.v.) har Carolina Tristen (t.h.) skrivit boken ”Ditt fertila liv”.

Foto: Anneli Nygårds/Norstedts

1 av 2: Tillsammans med barnmorskan Emma Karling Widsell (t.v.) har Carolina Tristen (t.h.) skrivit boken ”Ditt fertila liv”.

I boken ”Ditt fertila liv” delar författarna, som är barnmorska respektive gynekolog, med sig om allt möjligt man kan behöva veta om sitt reproduktiva system och olika tillstånd och sjukdomar relaterade till livmodern.

Foto: Norstedts

2 av 2: I boken ”Ditt fertila liv” delar författarna, som är barnmorska respektive gynekolog, med sig om allt möjligt man kan behöva veta om sitt reproduktiva system och olika tillstånd och sjukdomar relaterade till livmodern.

När man väl bestämt sig för att skaffa barn vill man att det efterlängtade plusset ska komma direkt.

Men många som vill bli gravida får vänta bra mycket längre än så. 

– 10 till 15 procent har problem med att bli gravida, säger gynekologen Carolina Tristen, som är aktuell med boken ”Ditt fertila liv”.

För Hälsoliv berättar hon om de vanligaste orsakerna till infertilitet – och vad man göra åt det.

Andra har också läst

De allra flesta som försöker få barn brukar få ett positivt graviditetstest inom ett år. För en del går det rasande fort, för andra tar det några försök. Och så finns det de som försöker och försöker utan att lyckas.

– 10 till 15 procent har problem med att bli gravida, säger gynekologen Carolina Tristen, som är aktuell med boken Ditt fertila liv.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO anses heterosexuella vara infertila om de försökt få barn under ett år utan att kvinnan blivit gravid. 

Men infertilitet är inte samma sak som sterilitet, och betyder således inte att man aldrig kommer kunna få barn. Men man kan behöva hjälp på traven. 

Första steget en fertilitetsutredning, förklarar Carolina Tristen, för att se om man kan hitta en förklaring till att graviditeten uteblir. 

Nedan vi listat de vanligaste orsakerna till ofrivillig barnlöshet.

Vad är IVF?

IVF betyder In vitro-fertilisering och är samma sak som provrörsbefruktning.

• Vid IVF stimuleras äggstockarna med hjälp av hormonsprutor, så att de producerar ägg. Äggen plockas ut vid ett så kallat äggplock, och befruktas med spermier. Embryot odlas redan i provrör och förs sedan tillbaka via livmoderhalsen. 

Vid behov går det också att få donerade ägg eller spermier.

Det gör ungefär 10 000 IVF-behandlingar varje år, och ungefär 4 procent av alla barn som föds är IVF-barn.

1. Åldern

I dag vet vi att medelåldern för förstagångsföräldrar är högre än för 20 år sedan. Av olika anledningar väljer många att skaffa barn senare livet. Under samma period har också IVF, assisterad befruktning, blivit vanligare. 

Medan många lyckas få barn längre upp i åldrarna, menar Carolina Tristen att det inte är en självklarhet:

– De allra flesta kan få barn, men det kan vara svårt. Majoriteten får barn inom en treårsperiod om man börjar försöka innan 35, och även om man börjar innan 38är chanserna goda för många. Men inte alla, säger Carolina Tristen och tillägger:

– Det vanligaste missförståndet är att man tänker att man kan få barn så länge man har ägglossning och mens. 

Ur ett biologiskt perspektiv kan man säga att fertiliteten peakar i 20-årsåldern. Mellan 18-25 är det som allra lättast för kvinnor att bli gravida. Fertiliteten är fortsatt hög fram till 30-årsåldern. Men när man närmare sig 35 försämras äggkvaliteten och fertiliteten sjunker. Även mäns spermieproduktion försämras med åldern, även om tidsspannet är något generösare.

Vad kan man göra åt det?

Om man inte har barn sedan tidigare och har varit ofrivilligt barnlös i minst ett år kan man, efter utredning, erbjudas IVF genom landstinget. Är ju närmare 40 man är rekommenderar Carolina Tristen att man söker hjälp tidigare än så. 

2. Spermierna

Hur ofta beror ofrivillig barnlöshet på mannen? Oftare än man kan tro.

– När man skaffar barn är det ofta tillsammans med en man. Vi brukar säga att det i en tredjedel av fallen rör sig om mannen, en tredjedel kvinnan, en liten del beror på båda och en del går inte att förklara, säger Carolina Tristen.

Det vanligaste är att spermieproduktionen är låg, eller att kvalitén på dem är dålig. Här är åldern inte en lika stark faktor.

– Kvaliteten kan bli sämre med åren, men det sker senare än hos kvinnor och går inte riktigt att jämföra.

Däremot kan upprepade infektioner, som gonorré och klamydia, påverka spermierna. 

– Sädesledarna kan få ärrbildning så att spermierna inte kommer ut.

Anabola steroider, cellgifter och strålning kan ge problem. Det finns också medfödda kromosomrubbningar som kan innebära sterilitet. Ett exempel är Klinefelters syndrom.

Vad kan man göra åt det?

Även i det är fallet är det IVF som gäller. Om spermierna inte går att använda eller om det inte finns några alls är det möjligt att använda donerad sperma.

3. PCOS

Om man har oregelbunden mens kan man ha en ägglossningsrubbning. Det vanligaste är PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, som innebär att äggblåsorna inte växer sig stora och släpper, utan tillbakabildas igen. Vissa med PCOS får spontan ägglossning några gånger om året, medan andra aldrig får det.

Men det finns också ägglossningsrubbningar som beror på andra saker: 

– Det kan till exempel bero på att man är för överviktig eller underviktig, och då släpper inte äggen, förklarar Carolina Tristen.

Vad kan man göra åt det?

– Att hålla en sund vikt, att inte vara för tjock eller för smal, minskar risken för rubbningar, säger Carolina Tristen.

Vid PCOS har kvinnan ofta många äggblåsor, som ibland ligger som ett pärlband. Problemet är bara att de inte vill släppa, så att de kan befruktas.

Ett första steg är hormonbehandling i form av tabletter eller injektioner, för att stimulera ägget så att det växer och sedan släpper. Om patienten inte får mens kan man behöva sätta i gång mensen innan behandlingen.

I ett nästa steg kan IVF vara aktuellt.

LÄS OCKSÅ: PCOS: 6 symtom du inte ska ignorera

4. Myom

Myom är muskelknutor i livmodern, godartade tumörer. De kan sitta på olika ställen och vara olika stora. Många som har myom vet inte om det, och muskelknutorna är inte farliga. Vanliga symtom är kraftig mensvärk, rikligare menstruation, vilket i sin tur kan ge dåliga järnvärden med allt vad det innebär. Det kan också göra ont att ha sex. 

Beroende på var myomen sitter kan de också göra det svårare att bli med barn:

– Muskelknutor kan göra det svårt för ägget att fästa i livmodern, de kan också sitta så att de blockerar äggledaren, säger Carolina Tristen.

Hon berättar att myom kan vara en bidragande orsak till barnlöshet hos 5-10 procent av de som söker hjälp, men att det bara är mellan 1 och 2,5 procent där myom är den enda orsaken.

Vad kan man göra åt det?

Beroende på var myomet sitter kan det opereras bort med hjälp av hysteroskopi.

5. Endometrios

Endometrios är en sjukdom som väckt stor uppmärksamhet de senaste åren, framför allt för smärtan den orsakar och för att det, trots att ungefär var tionde fertil kvinna lider av endometrios, kan ta upp mot sju år att få rätt diagnos.

Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Det är vanligt att de bildas sammanväxningar och cystor på äggstockarna. Det förekommer lite olika siffror, men ungefär 20-25 procent av alla kvinnor som söker hjälp för infertilitet har endometrios. I de flesta fallen lyckas de bli gravida.

Vad kan man göra åt det?

Om man har endometrios ger IVF ofta gott resultat, då embryot förs in direkt i livmodern och inte behöver vandra genom äggledarna.

6. Könssjukdomar och andra infektioner

Upprepade infektioner i underlivet, som klamydia och gonorré kan skada fertiliteten hos både kvinnor och män. Hos kvinnor kan de leda till äggledarinflammation, som skadar äggledarna. Ärrbildningen gör det då svårt för spermier och ägg att mötas. Hos män har man sett att återkommande infektioner kan orsaka sterilitet.

– Det är viktigt att nämna detta för läkaren. Det kan vara lite skämmigt att berätta, man kanske inte vill berätta för sin partner att man hade gonorré när man var 21, säger Tristen.

Vad kan man göra åt det?

Om problemet är att äggledarna är skadade kan man göra IVF. Här plocks de mogna äggen ut och befruktas i provrör, innan de förs in via livmoderhalsen. 

Det går också att använda sig av donerade spermier i de fall det handlar om sterilitet hos mannen.

LÄS OCKSÅ: Barnmorskan: 8 tidiga tecken på att du är gravid

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer