Fyra känslotjuvar på jobbet – så handskas du med dem
Har du kolleger som stjäl allt rampljus, dissar alla andras förslag eller hotar att ställa till problem om du inte gör som de vill?
Här är Nicolas Jacquemots, doktor i management och författare till ”Känslokoden”, 16 smarta knep för hur du hanterar de fyra vanligaste känslotjuvarna på jobbet.
– En sak du kan göra när den emotionella utpressaren kommer med krav är att alltid be om betänketid och inte ta beslut i stunden, säger han.
Det är välbelagt att känslor smittar, så hur vi uttrycker våra känslor på arbetsplatsen påverkar kollegerna, relationerna och arbetsklimatet, förklarar Nicolas Jacquemot.
Därför har vi också ett ansvar för vårt humör på jobbet, menar han.
– Det betyder inte att man inte får vara låg eller på dåligt humör ibland. Men att ständigt släpa med sig sitt dåliga humör hemifrån är inte juste. Inte heller att låta eventuell frustration över chefen eller arbetsuppgifterna gå ut över kollegerna. Det är ju inget som de kan hjälpa.
Känslotjuv #1: Direkt eller indirekt hot om bestraffning
Känslomässig utpressning
Exempel: När en nära kollega eller chef, kund, elev, gäst eller patient hotar med att ställa till problem om du inte gör som hen vill. Personen kan vara översvallande välvillig om du gör som hen säger, men stöter bort dig om du inte gör det.
Nicolas Jacquemots strategier :
• Lär dig utpressarens mönster: Observera personens beteende och förbered strategier och svar. Försök behålla lugnet när personen blir dramatisk, högljudd, snäsig, suckar, kommer med spydiga kommentarer eller kallar dig egoist och svikare.
• Hänvisa till ditt schema: Emotionella utpressare är ofta skickliga på att få situationen att framstå som väldigt bråttom. Var vaksam på den fällan.
• Be alltid om betänketid: Ta aldrig beslut i stunden. Säg:
”Tyvärr kan jag inte svara på det just nu” eller ”Jag måste få tänka igenom det först”. På det sättet vinner du tid för att formulera ett bra svar.
• Håll fast vid din inre kompass: Skulle personen be om saker som du faktiskt kan gå med på kan det vara okej att vara tillmötesgående då och då. Men gör det inte till en vana och gör inte våld på dig själv.
Kan skapa ohälsa på jobbet
Som kommunikationsrådgivare och arbetslivsexpert brukar Nicolas Jacquemot fråga medarbetare hur de känner sig på, inför och efter jobbet. Det är en bra temperaturmätare för personernas helhetsupplevelser. Hur man mår på arbetet är dessutom nära kopplat till välbefinnandet och hälsan, påpekar han.
– Kunskap om hur positiva och negativa känslor påverkar oss är viktigt för att förstå vad som skapar hälsa och ohälsa på jobbet. Fysiskt och psykiskt välbefinnande hänger nära samman. Sedan är det ju så att våra känslor överbryggar arbete och privatliv. Få av oss har en ”av-och-på-knapp” för känslor när vi rör oss mellan hemmet och jobbet.
Efter att ha doktorerat i management med fokus på relationer och välbefinnande i arbetslivet har Nicolas Jacquemot nu skrivit den bok, ”Känslokoden: Lär dig förstå och hantera känslor på jobbet” (Natur & Kultur), som han önskar att han själv hade haft tillgång till i början av sin yrkesbana.
Känslotjuv #2: "Men du då?-retoriken"
Whataboutism
Exempel: Konsten att blanda bort korten så att det retar gallfeber på den andra. På det personliga planet kan det handla om att kritik mot en själv tillbakavisas genom att man jämför med något negativt som den som levererar kritiken har gjort. Poängen är att få den andra att framstå som en hycklare eller klandervärd utan att bemöta sakfrågan.
Nicolas Jacquemots strategi:
• Var uppmärksam på fenomenet och säg lugnt till personen: ”Jag noterar att du jämför två olika saker – kan vi försöka hålla oss till det jag tog upp med dig?” eller ”Nu bytte du samtalsämne, låt oss prata om sakfrågan.”
Ett exempel i hyfsad närtid då han haft nytta av sin forskning var då en äldre kollega försökte lägga över sina tråkiga arbetsuppgifter på honom genom att antyda att det var tack vare den äldre kollegan som Nicolas hade gjort karriär på företaget och att Nicolas borde känna och visa tacksamhet. Nicolas lyckades hantera det genom att säga att han lyckats avancera på egna meriter – och det slutade med att kollegan fick göra sina uppgifter själv.
Vanligast är dock att den andra använder sig av positiva känslor, berättar Nicolas. Det kan vara en kollega som ofta säger ”Du är den enda jag litar på här på jobbet, så snälla du kan väl hjälpa mig.”
– Var uppmärksam på personer som vanemässigt försöker få dig att göra deras jobb genom att spela på känslor. Enklast är att hänvisa till att du tyvärr inte har tid, att du måste hinna med ditt eget, säger Nicolas.
Känslotjuv #3:
Samtalskidnappning
Exempel: När andra tar över samtalet, ja till och med stjäl hela rampljuset.
En vanlig typ av samtalskidnappning är just den att den andra alltid verkar ha varit med om något bättre, roligare, sämre eller sorgligare än det du har. Man känner sig lätt överkörd och ignorerad.
Nicolas Jacquemots strategier:
• Ta upp det med vederbörande: Sannolikt är personen inte medveten om sitt sätt, men i vissa fall utvecklas det till en sorts maktspråk att en viss person alltid dominerar samtal som du eller kollegerna för.
• Tala lugnt med personen i enrum: Att tillrättavisa någons beteende skapar ofta känslor av skam. Därför är det viktigt att du pratar med känslotjuven i enrum.
• Var konkret: Säg: ”Jag känner mig förminskad i samtal när du avbryter” eller ”Jag blir ledsen när du och Anders börjar prata om annat när jag berättar om vad som hänt på jobbet”. Ett tips är att du har två-tre konkreta situationer som du kan referera till.
Du kan bli känslosmart!
Att agera ut känslorna kan också förstöra dina chanser i yrkeslivet. Är du impulsivt lagd är det extra viktigt att hitta strategier för att hantera känslor. Nicolas Jacquemot poängterar att du inte kan hjälpa vilka känslor du har, de inte rätt eller fel. Däremot kan det bli fel när de uttrycks på ett sätt som skadar dig själva eller andra, framhåller han.
– Det är därför som känslokontroll är så viktigt. Dessbättre går det att träna sig att bli känslosmart!
Ett viktigt medskick från arbetslivsexperten är att inte utgå från att andra beter sig illa med flit.
– Sannolikt är personen inte ens medveten om sitt känslomönster. Kanske har personen det jobbigt, på arbetet eller privat? Fråga hur han eller hon mår, var ett stöd om det känns lämpligt. Genom att snälltolka i stället för att leta fel kommer du att skapa goda relationer och må bättre själv, säger Nicolas Jacquemot.
En bonus med att lära dig hantera känslotjuvarna på jobbet är att du ofta kan använda samma strategier privat.
– Många gånger kommer du långt genom att vara diplomatisk, behålla lugnet och vänta innan du agerar. Andas lugnt och räkna till tio när du känner att du börjar gå upp i varv, tipsar Nicolas Jacquemot.
Känslotjuv #4: Negativism
Passiv aggressivitet
Exempel: En kollega som är skeptisk till allt och klagar på det mesta – och som ständigt dissar andras förslag. Hen säger sig vara missförstådd, inte tillräckligt uppskattad och är ofta på dåligt humör/bitter/avundsjuk. Kan vara avsiktlig ineffektiv, förhala saker eller komma med många sarkasmer.
Nicolas Jacquemots strategier:
• Behärska dig: Behåll ditt lugn, även om det inte får personens attityd att försvinna. Genom att reagera på provokationer belönar du nämligen personens sätt, vilket gör att hen inte kommer att ändra på sig.
• Försök att förstå personen: Det är inte samma sak som att du accepterar hur hen beter sig.
• Lyssna lagom: Undvik att fastna alltför länge i samtal. Träna dig i att vara neutral, alltså att varken hålla med eller säga emot när denne klagar och gnäller, såvida inte personen säger saker som måste bemötas.
• Tala i vi-form: Eftersom en passivt aggressiv person inte gillar att ta order från andra är ett enkelt knep att undvika att säga: ”Du måste ...” Inled i stället med ”Vi i gruppen borde ...”
• Fokusera på konkreta händelser: Även om den andra har en tjurig attityd, rikta in dig på handlingar och händelser i stället. Ha en positiv och konstruktiv ton. Säg till exempel: ”Jag har märkt att du ofta avfärdar förslagen på måndagsmötena, har du några egna idéer som du vill dela med dig av?”
• Håll fast vid rutiner: Ibland anpassar sig hela arbetsgruppen för att hålla personen på gott humör, vilket vidmakthåller beteendet. Börja möten i tid, ställ samma krav på personen som på andra, ge inte personen längre tid att genomföra sina uppgifter, acceptera inte att denne kommer för sent, förhalar eller inte gör sin del av arbetet.
• Hitta dina lugna rum: Byt rum eller plats i landskapet, jobba på andra tider, byt arbetsgrupp eller distansjobba mer om det går. Måste du sitta bredvid vederbörande kan du försöka ha hörlurar på dig.
LÄS MER: Vittnesmålen inifrån Gudrun Sjödén – hot, mobbning och rasism
LÄS MER: Fotbollförbundets kris: Anställda larmar om ”diktatur” och ”gubbvälde”
LÄS MER: Experten: Så maxar du din energi på jobbet
LÄS MER: Har du en jobb-bästis? Då blir du mer framgångsrik på jobbet
