"Fråga doktorns" Gunilla Hasselgrens bästa hälsotips
500 avverkade program av SVT:s populära ”Fråga doktorn” räcker inte för husläkaren Gunilla Hasselgren.
– Jag har precis skrivit på ett kontrakt för ännu ett år, säger hon.
Få tv-program kan mäta sig i popularitet med just ”Fråga doktorn”. Gunilla var med från starten 2003 och kan vara mer än nöjd med resultatet.
Vilka program kan egentligen skryta med en miljonpublik varje vecka efter 15 säsonger?
Men mycket har hänt under den här tiden. Hela medielandskapet har förändrats.
– När vi startade fanns inte nätet på samma sätt, tjänsten 1177 fanns inte. Då delades det ut broschyrer från landstinget om egenvård, säger Gunilla.
Programmet har förändrats
Gunilla och programledaren Suzanne Axell drunknade till en början i drivor av handskrivna brev.
I dag är det mest mejl som strömmar in.
Ambitionen var att göra ett så brett program som möjligt där tittarna skulle få svar på sina frågor.
– Ibland kunde vi visa hur en operation gick till och ibland kunde vi ta upp ett livsöde.
Ambitionen var att blanda frågorna friskt - ”från högt till ganska banala saker”.
Även ungdomar hör av sig
Gunilla ser att typen av frågor ändrat karaktär. I dag kan många av tittarna få svar på sina frågor på nätet.
– Det vi kan erbjuda är att tittaren kan ställa frågan direkt till mig. Det ska var doktorn som man känner igen.
Intimiteten och uppriktigheten är en del av programmets styrka. Man tar alla frågor och tittarnas besvär på största allvar.
Gunilla är medveten om att många tror att det bara är gamla pensionärer som sitter och tittar på programmet.
– Jag skulle säga att det börjar redan i medelåldern, kring 55 år och uppåt. Det är då man börjar märka att man har en kropp och sjukdomar dyker upp.
Men även ungdomar med frågor om akne och andra hudutslag har hört av sig.
Varför har programmet blivit så populärt?
– Vi är kompisar i rutan, lite trevligt sällskap på måndagskvällen. Våra ledord är ”värme, hopp och engagemang”. Vi förlöjligar ingen.
Får ofta glada mejl
Gunilla säger att hon är stolt över att få jobba med just public service och att hon får möjligheten att bjuda på sina kunskaper som läkare.
– Det är underbart att få vända sig till fler än dem jag träffar på min vårdcentral i Kil i vanliga fall.
Responsen från tacksamma tittare gör inte heller tillvaron sämre. Gunilla och Suzanne får ofta glada mejl om hur kul det är de är tillbaka i rutan.
Vilken typ av frågor är vanligast?
– Det blir lite av en second opinion. Någon kanske undrar om det verkligen är okej med den typen av medicinering som maken ordinerats eller så är det kanske den där frågan man hade tänkt ställa på väg ut från läkarbesöket.
"Vällevnadssjukdomar kommer att öka"
Medellivslängden ökar med åren.
Vilka är de största problemen som sjukvården står inför i framtiden?
– Vällevnadssjukdomarna kommer att öka, sen vet man inte vad det får för konsekvenser att stirra ner i bildskärmar, stillasittandet för att inte tala om vad klimatet kommer att bära med sig.
Samtidigt tröstar hon sig med att medveten ökar hos befolkningen. Vi vet att det är viktigt att röra på oss och att äta mycket kött är varken bra för hälsan eller klimatet, menar hon.
"Lite obehagligt"
Nyligen sa en läkare att 40 procent av besökarna på akuten inte borde ha varit där överhuvud taget.
Är det något du känner igen?
– På akuten ska bara de riktigt sjuka vara. Man kan absolut vänta. Egentligen borde den mest erfarna doktorn stå i dörren och säga: Du och du kan åka hem.
Gunilla har även synpunkter på de e-tjänster som erbjuder diagnoser och vård.
– Det är lite obehagligt att några har hittat en nisch där man kan sitta hemma och tjäna stålar. Och det är ju inte de mest erfarna läkarna som ger råd eller ens någon kvalificerad vård de erbjuder. Det handlar ju om skattepengar! De pengarna borde väl gå till cancervården i stället.
En annan läkare förklarade att ibland räcker det med att bara lyssna på patienten för att den ska känna sig bättre.
Vad säger du om det?
– Precis så är det. Vi vet betydelsen av ett möte. Det är en av tjusningarna med det här jobbet, att man bara kan lyssna och få vara medmänniska. Patienten ska känna att hon kan anförtro sig. Det är lite präst över jobbet.
Ensamhet bidragande orsak
Gunilla säger att just ensamheten är en bidragande orsak till att många söker vård för kroppsliga besvär.
Intresset för hälsa är jättestort. Man skulle lätt kunna tro att vi var friska som nötkärnor. Samtidigt är stora delar av befolkningen överviktiga eller rentav feta.
– Det handlar om bekvämlighetssjukdomar, klart vi blir tjocka. Vi tar bilen till snabbköpet, beställer hem mat, det finns drivor med käk. Man kan köpa tre drycker men betala för två, korvar. Marknaden är hård och vill förstås tjäna pengar.
Borde staten göra mer för att förebygga ohälsa och i så fall vad? Det har talats om sockerskatt. Vad tror du om det?
– Pengar är ett utmärkt styrmedel när informationen inte räcker. Det finns ju andra saker än socker man skulle kunna beskatta som inte är så nyttiga att käka, som chips och kakor. Det vore nog bra om det kostade lite mer.
Bästa hälsotipsen
Ett annat problem, säger Gunilla, är att ätandet är känslostyrt, en tröst för många.
– Det påverkar belöningssystemet. Här kommer ensamheten in i bilden igen. Jag hoppas på en revolution där vi träffas och ser varandra i ögonen igen.
En stor del av alla folksjukdomar skulle kunna undvikas om vi åt lite bättre och rörde på oss lite mer. Det hade sparat miljarder åt samhället för att inte tala om allt lidande.
Vilka är dina bästa hälsotips?
– Lyft på rumpan och ut och ta en promenad en halvtimme. Se gärna till att få upp flåset också. Du behöver inte gå gym för att må bra. Därefter tränar du lite styrka, balans och rörlighet.
