Tiden före befruktningen är en kritisk period då föräldrarnas hälsa – inklusive vikt, ämnesomsättning och diet – kan påverka risken för framtida kroniska sjukdomar hos barnen.
1 av 2: Tiden före befruktningen är en kritisk period då föräldrarnas hälsa – inklusive vikt, ämnesomsättning och diet – kan påverka risken för framtida kroniska sjukdomar hos barnen. Foto: Shutterstock.
2 av 2 Foto: Shutterstock.

Forskning: Bra att äta rätt innan graviditet

Hur blivande föräldrar äter flera månader före graviditeten kan få långtgående konsekvenser för barnet. 

Och det gäller både mamman och pappan, visar forskning.

Det är i tidskriften The Lancet som forskare gått igenom tillgänglig vetenskaplig litteratur på området, och drar slutsatsen att föräldrarnas matvanor och livsstil månaderna före befruktningen kan ha stor betydelse för det blivande barnets välmående.

– Tiden före befruktningen är en kritisk period då föräldrarnas hälsa – inklusive vikt, ämnesomsättning och diet – kan påverka risken för framtida kroniska sjukdomar hos barnen, säger artikelns huvudförfattare, Judith Stephenson, professor vid University College London, till tidskriften.

LÄS OCKSÅ: "Gravidhjärna" existerar på riktigt

Hur man äter månaderna före en graviditet är viktigt 

Tidigare forskning, säger hon, har till stor del fokuserat på riskfaktorer som rökning och övervikt, men inte haft lika stort fokus på näringsintaget månaderna före befruktningen.

I den aktuella artikeln presenteras bland annat en analys som visar att nästan alla brittiska kvinnor i reproduktiv ålder (18–42 år) är näringsmässigt sett oförberedda för en graviditet avseende mängden folsyra och järn. Uppskattningsvis ligger 96 procent av alla kvinnor under det rekommenderade dagsintaget för de båda näringsämnena inför en graviditet, som i Sverige är 400 mikrogram (folsyra) respektive 15 milligram (järn).

LÄS OCKSÅ: Vanliga värktabletter kan påverka fertiliteten 

Även mäns kostvanor spelar roll 

Att slarva med annan föda, röka, dricka alkohol, och så vidare kan dessutom orsaka genetiska, cellulära, metaboliska och fysiologiska förändringar som kan komma att påverka det ofödda barnets chans till en bra hälsa.

Och det handlar inte bara om att det är den blivande mamman som ska sköta sig. Övervikt bland män, till exempel, har visat sig kunna påverka spermiekvaliteten, något som i sin tur skulle kunna utgöra en risk för kronisk sjukdom för barnet senare i livet.

– Detta inte sagt för att göra människor rädda eller skuldbelägga någon, utan för att belysa vikten av en bra hälsa för nästa generation och det ansvar vi alla har för det, säger Judith Stephenson.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande