<p>Hälsoångest går att behandla med KBT.</p>
1 av 2: <p>Hälsoångest går att behandla med KBT.</p>
<p>Det går att bli fri från sin hälsoångest.</p>
2 av 2: <p>Det går att bli fri från sin hälsoångest.</p> Foto: Pavel Konovalov

Experten tipsar: Så blir du fri från hälsoångest

Lider du av hypokondri?

De flesta blir av med sin hälsoångest genom KBT.

– Behandlingen går ut på att närma sig det man är räddast för, säger psykologen Erik Hedman.

Våra kroppar känns. Det kan mola, pirra, värka. Stark stress kan ge oss hjärtklappning, skapa yrsel och kroppsdelar kan till och med domna.

För personer med hälsoångest kretsar vardagen kring de här upplevelserna.

– Behandlingen mot hälsoångest går ut på att våga ha kroppsliga känningar utan att agera – som att googla på symtom eller ringa vårdcentralen, säger Erik Hedman, psykolog som forskar om hälsoångest.

– Nyckeln är att stå ut med osäkerheten.

Paradoxalt nog kan långvarig oro för den egna hälsan skapa just de symtom man är rädd för – som smärta.

– Man går och spänner sig och får till slut värk av det.

Vad är hälsoångest?

Hälsoångest, eller hypokondri kan definieras som:

• Överdriven oro för att ha eller få en allvarlig sjukdom. Förr sa man inbillningssjuka.

• Hälsoångest är en psykiatrisk diagnos. För att få den krävs att oron präglar ens vardag och orsakar stort psykiskt lidande.

Några kännetecken skulle kunna vara:

• Du googlar på symtom, läser om sjukdomar – och letar efter sjukdomstecken, som knölar och prickar, kollar pulsen eller undersöker din hälsostatus, till exempel lyfter tungt för att se om muskelkraften minskat.

• Du vill att vänner och anhöriga försäkrar dig om att du är frisk – men vågar inte tro på vad de säger.

• Du söker ofta läkare. Men oron finns kvar även om de inte hittar några fel.

• Du äter mycket läkemedel.

• Vissa med hälsoångest undviker alla vårdkontakter och skyr all information om sjukdomar – som artiklar, böcker och samtal som handlar om sjukdom och död.

• Vissa går in för att leva hälsosamt, men gör det på ett ångestdrivet sätt.

Behandling av hypokondri

Erik Hedman har lett tre studier vid Karolinska institutet där patienter med hälsoångest behandlats med kognitiv beteendeterapi via internet.

– Resultaten är mycket bra. Vid en uppföljning sex månader efter avslutad terapi hade 80 procent inte längre diagnosen hypokondri. Bilden var densamma efter ett år.

Cirka 380 personer deltog i studierna. De hade alla diagnosen hypokondri – och hade lidit av hälsoångest i genomsnitt 20 år, enligt egna uppskattningar.

Terapin pågick i tolv veckor då patienten regelbundet hade kontakt via nätet med en psykolog.

– Man får räkna med att jobba cirka en timme om dagen under hela behandlingen, förklarar Erik Hedman.

– Det är med andra ord lika krävande som att gå i traditionell terapi med en terapeut. Varje vecka får man konkreta uppgifter att jobba med.

KBT mot hälsoångest läggs upp så här:

1. Patienten för dagbok för att kartlägga sin ångest. I vilka situationer väcks den? Vad gör jag då? Man får också lära sig hur negativa tanke-spiraler kan uppstå, och hur man kan bryta dem.

2. Nästa steg är att träna på medveten närvaro (mindfulness). Patienten uppmanas att känna av kroppens signaler och ”bara vara” – utan att låta tankarna rusa i väg, eller göra det man brukar, som boka en läkartid eller läsa om symtomet.

3. Sen följer det tuffaste: Exponering. Precis som en person med ormfobi får närma sig en orm, får patienten med hälsoångest utsätta sig för situationer som kan utlösa ångesten – vilket är individuellt. Det kan handla om att läsa en bok om cancer, se en tv-serie i sjukhusmiljö eller besöka en kyrkogård.

Att oroa sig för hälsan är både normalt och viktigt

Man kan också få i uppgift att framkalla ett symtom – som yrsel eller hjärtklappning, till exempel genom att snurra på en kontorsstol eller springa uppför trappor, berättar Erik Hedman.

– Genom sådan träning lär man sig att skilja på kroppens normala reaktioner – och den ångest dessa framkallar.

En annan ”läxa” kan vara att skjuta upp sitt ängsliga beteende. När man får en impuls att till exempel kolla sin muskelstyrka – av rädsla för en sjukdom som ALS – skjut upp. Det kan handla om 15 minuter. Eller ett dygn.

– Man kan också träna sig på att våga tänka att jag faktiskt kan bli sjuk – utan att sträva efter lugnande besked. Att våga utsätta sig för den typen av tankar.

Att oroa sig för hälsan är normalt – och viktigt, menar Erik Hedman.

– Oron gör oss uppmärksamma så att vi söker den vård vi behöver.

När ska man söka hjälp mot sin hälsoångest?

– När oron påtagligt börjar försämra mitt liv och hur jag fungerar – när den påverkar mina relationer, mitt jobb och annat viktigt.

Ökar hälsoångesten i samhället?

– Det vet man inte – några sådana mätningar har inte gjorts. Men det är inte orimligt att tänka sig att tillgängligheten av information via nätet bidrar till en ökning.

– Sannolikt fick vi förr bättre träning på att hantera osäkerhet kring kroppsliga symtom. Man kände något i kroppen – och sen hade man inget annat val än att låta det vara.

Vad är hypokondri?

• Överdriven oro för att ha eller få en allvarlig sjukdom. Kallas numera hälsoångest. Förr sa man inbillningssjuka.

• Hypokondri är en psykiatrisk diagnos. För att få den krävs att oron präglar ens vardag och orsakar stort psykiskt lidande.

Träffa experten

Erik Hedman är psykolog och forskar om hälsoångest.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!