Därför blir du lycklig av att äta med andra
Den gemensamma måltiden är hotad. Allt oftare äter vi snabbkäk på stående fot eller specialanpassad dietmat med sociala medier som enda sällskap.
Konsekvensen av det asociala ätandet är att vi mår sämre både fysiskt och mentalt, skriver journalisten Mats-Eric Nilsson i en ny bok.
– Till exempel finns det studier som visar att man kan ha svårare att hålla vikten, säger han till Hälsoliv.
Minns när man var liten och uppmanades att äta långsamt för att riktigt kunna njuta av maten. Eller när man var tvungen att be om lov för att få gå från middagsbordet, efter att ha redogjort för sin dag och ätit upp allt på tallriken. Ganska troligt är att man måste vara född före 90-talet för att ha upplevt sådana rutiner, för i dag tycks gemensamt ätande på tillbakagång, till och med inom familjer med barn. Vi äter inte längre middag ihop med andra i samma utsträckning, utan det blir allt vanligare att respektive familjemedlem värmer sin egen mat när hen kommer hem från jobbet, skolan eller träningen.
LÄS OCKSÅ: Bästa och sämsta snabbmaten – för vikten och hälsan
Tidsbrist och sociala medier har dödat måltiden
Enligt Mats-Eric Nilsson, journalist och författare som är aktuell med boken "Måltidens magi", glömmer vi alldeles för ofta bort hur välgörande det är att sitta kring ett dukat bord tillsammans. Och det beror enligt honom på tre saker.
– Ett skäl är att vi inte har tid, eller inte tycker att vi har tid, att äta en riktig måltid. Vi påverkas av kommersiella krafter att äta i flykten och tar en energibar på väg till gymmet eller slänger i oss en burgare på snabbmatsrestaurangen.
– Sedan finns det saker som kan störa lugnet vid en måltid, till exempel om man sitter och fipplar med telefonen eller låter teven vara på under familjemiddagen. En del av gemenskapen går förlorad och det blir svårare att få en skön och avkopplande stund, säger han.
Jobbigt bjuda hem folk på grund av alla dieter
Ett annat hot mot samhörigheten är dagens många specialkoster. Enligt en undersökning som Demoskop gjorde 2015 går fyra av tio svenskar på någon diet, vilket kan göra det svårt att pussla ihop en gemensam måltid med flera personer eftersom alla äter så olika.
– En viktig del av måltidens sociala och kulturella roll är ju egentligen att man äter samma mat. Och den känslan av samhörighet försvinner om alla runt bordet har sin egen rätt.
– Folk som har råd väljer nog allt oftare att gå ut och träffas på restaurang istället, för att det blir ett jobbigt projekt att bjuda hem folk.
Men vad händer då när det asociala ätandet tar överhand? Hur påverkar det vårt välbefinnande?
Mats-Eric Nilsson radar upp flera hälsofördelar – fysiologiska, sociala och kulturella – som går till spillo när vi väljer snabba lösningar.
Här listar vi fem skäl att – precis som fransmän, italienare och greker – prioritera den riktiga måltiden som måste få ta tid:
1. Det blir lättare att hålla vikten
Slutsatsen av ett stort antal undersökningar som gjorts kring matvanor är att vi mår bra av att äta på bestämda tider, i lugn och ro.
– Det låter präktigt och tråkigt, men det är så. Att rusa in på en snabbmatsrestaurang och äta en burgare på några minuter är ingen bra metod för att hålla vikten. Man hinner inte känna någon mättnad och beställer en till. Först efter 15-20 minuter kommer mättnaden ikapp, när man redan har ätit för mycket, säger Mats-Eric Nilsson.
LÄS OCKSÅ: Uppblåst mage? 4 saker du ska sluta med direkt
2. Man håller sig friskare eftersom kroppen kan tillgodogöra sig näringen bättre
Studier har även visat att kroppen behöver en viss tid för att hinna förbereda sig på och kunna ta emot den näring som maten innehåller.
– Om man äter i lugn och skön, eller snarare normal, rytm så händer det automatiskt och är då egentligen ingenting man behöver tänka på.
– Det finns något som kallas "den franska paradoxen": det vill säga att fransmän, som äter och dricker så mycket gott, borde ha betydligt mer problem med övervikt och vällevnadssjukdomar än vad de har. Den enkla lilla hemligheten är att de äter lugnare måltider. De har en helt annan måltidskultur, som är bra för kroppen.
3. Man blir lyckligare
Näringsämnen i all ära, men själva välbefinnandet som kan uppstå när man äter en måltid med familj eller vänner kan vara nog så viktigt för hur man mår, säger Mats-Eric Nilsson:
– Hur många har inte någon gång upplevt vad skönt det är att sitta ett sällskap runt bordet, äta tillsammans och bara låta tiden gå?
– Det mötet går inte att överskatta. Det är människans största uppfinning, som vi allt för ofta slarvar bort.
4. Man tränar sig socialt
Det finns inget bättre ställe för vare sig barn eller vuxna att lära sig rättvisa på än vid matbordet, säger Mats-Eric Nilsson. Där finns en begränsad mängd mat och dryck som ska delas på: man kan inte ta för mycket hur hungrig man än är eller hur gott det än smakar, för då blir någon annan utan.
Hjälps man åt att laga maten flera stycken får man också träning i samarbete och ansvar.
– Och barn, som brukar vara skeptiska mot nya smaker och annorlunda råvaror, blir ofta mindre misstänksamma när de varit med i köket och sett vad som lagts ner i grytan.
5. Barn lär sig språket
I "Måltidens magi" skriver Mats-Eric Nilsson om en amerikansk studie som gjorts på språkutveckling hos barn. Tidigare trodde man att det främst var genom sagoläsning som barn lärde sig språk, men forskarna upptäckte här att 3-4-åringar tog till sig många fler svåra ord under samtalen vid middagarna.
– Svåra ord är en aspekt av språket, men även att träna sig i att berätta. Frågar man "vad gjorde du på dagis idag?" så kommer barnet förmodligen att välja ut en särskild händelse. Det kan bli en liten historia med en början och ett slut och flera inblandade personer, vilket ju är rätt avancerat för ett litet barn.
