Foto: Jacek Chabraszewski

Bör diabetiker äta LCHF-kost?

LCHF-kost ger bättre hälsa åt personer med diabetes, enligt flera nya studier.

Men LCHF är långt ifrån accepterat i vården.

- Vi kan inte rekommendera den kosten på grund av brist på långsiktig forskning, berättar Veronica Broström, dietist i Göteborg.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin i Linköping, har gjort flera studier om kost vid diabetes typ 2, som är en livsstilssjukdom där grundproblemet är för mycket socker i blodet.

- All ny forskning pekar mot att patienterna bör minska kolhydraterna så mycket som möjligt, och att det inte finns någon anledning att akta sig för mättat fett, sammanfattar han.

I en av Nyströms senaste studier - med 61 svenska patienter - fick halva gruppen äta en kost med lite kolhydrater och mycket fett. Den andra halvan åt lågfettkost, som man traditionellt rekommenderat åt personer med diabetes.

- Studien pågick i två år utan ett enda avhopp. Deltagarna i båda grupperna gick ner i snitt fyra kilo efter sex månader. Men för patienterna som åt högfettkost minskade blodsockernivåerna så markant att de behövde ta i snitt cirka 30 procent mindre insulin, berättar Fredrik Nyström.

- För dessa patienter minskade också den farliga inflammationen som medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Inflammationen minskade inte

Patienterna uppmuntrades att äta en större andel mättat fett (som finns i till exempel smör, grädde, ost, feta charkvaror). Då ökade halten av det goda HDL-kolesterolet.

För lågfettgruppen förbättrades varken blodsockret eller blodfetterna. Och inflammationen minskade inte.

- Man kan fråga sig om det är bra att rekommendera lågfettkost med mycket kolhydrater till patienter med diabetes om de trots viktminskningen varken får bättre blodfetter eller blodsocker, och då inflammationen inte minskar, säger Fredrik Nyström.

Men om kolhydraterna består av naturliga råvaror som ­fullkorn, potatis, frukt, råris?

- Alla kolhydrater bryts ner till monosackarider, sockermolekyler, redan i tarmen. Och det är socker man inte tål när man har diabetes. Jag tror att det är precis lika olämpligt med mycket kolhydrater även om dessa kommer från fullkornsprodukter eller potatis.

Kostdoktorn rekommenderar lågkolhydratskost

Läkaren Andreas Eenfeldt, som driver hälsobloggen ­Kostdoktorn, rekommenderar låg­kolhydratkost åt sina ­patienter med diabetes typ 2, och beskriver effekten så här:

- Blodsockret blir ofta så mycket bättre av att ta bort kolhydraterna ur kosten att man genast kan minska eller sluta med insulininjektioner helt. Sen brukar vikten, blodtrycket och blodfetterna börja normaliseras. Detta har jag sett så många gånger nu att det är svårt att förstå vilken tid det tar innan det blir en officiell rekommendation för alla.

Traditionell diabeteskost - lågfettkost där 50-60 procent av energin kommer från kol­hydrater - rekommenderas av Socialstyrelsen och på flera stora diabetesmottagningar som Allt om LCHF varit i kontakt med.

Myndigheternas kostråd bygger på en kartläggning som ett expertråd gjorde av alla vetenskapliga studier från 1980 till september 2009.

Från 2011 är måttlig kolhydratkost med 40 procent kolhydrater (i stället för 50-60 procent) en godkänd modell vid diabetes.

Saknas vetenskapligt underlag

Så kallad LCHF-kost - med 10-20 procent energi från kol­hydrater och cirka 50 procent från fett - avråder man däremot ifrån eftersom det saknas vetenskapligt underlag av effekterna, och av eventuella risker på lång sikt, enligt Socialstyrelsen.

Men det saknas även långsiktiga studier som talar för lågfettkosten, menar Peter Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet:

- Både högfettkost och lågfettkost kan ha gynnsamma effekter på kort sikt, men det finns inga långtidsstudier för hur de påverkar hjärta och kärl.

- Enkelt uttryck så är Medelhavskost den i dag mest dokumenterade hjärtskyddande kosten, och eftersom detta är det största komplikationsproblemet vid diabetes så kan man ange den även för dessa patienter. Den är fettbalanserad. Inte fettsnål.

Hösten 2014 gav Skånes universitetssjukhus ut en ny broschyr, "Bra mat vid typ 2 diabetes".

Carina Trädgårdh Tornhill är en av dietisterna bakom den:

- Syftet är att ge patienterna konkreta, handfasta tips på vad de kan äta, plus recept, med Socialstyrelsens kostråd som grund. Vi har så att säga översatt deras teori till praktik.

- Vi hoppas att broschyren får spridning i hela landet.

LCHF kan vara svårt att hålla på sikt

I broschyren uppmuntrar man till att äta mycket fisk och grönsaker och fullkorn i form av bröd, flingor, pasta samt frukt varje dag. Det står också att det är positivt för hälsan att välja mat med omättat fett och minska på mättat fett, och det finns en lista på livsmedel man bör undvika: smör, grädde och bacon bland annat.

Ni tar inte upp LCHF-kost?

- Nej, eftersom det saknas forskning om dess effekter. Dessutom tror vi att det är svårt att hålla en sådan extrem diet på lång sikt: att äta så lite kolhydrater och så mycket fett. Det finns ingen anledning att experimentera med en sådan extrem diet.

"Finns en del studier som stöder nyttan"

Veronica Broström, legitimerad dietist på Diabetescentrum vid Sahlgrenska i Göteborg, rekommenderar inte heller LCHF:

- Det finns i nuläget en del ­studier som stöder nyttan av denna typ av kost till patienter med diabetes typ 2. Men dessa studier är tyvärr för kortsiktiga för att vi ska kunna rekommendera kosten.

Diabetesförbundet har gett ut broschyren "Låt dig inspireras" där personer med olika kosthållning berättar om hur de fått ner sitt blodsocker. Här finns bland andra en person som äter enligt LCHF och en som följer 5:2-metoden.

De hänvisar också till Socialstyrelsens kostråd.

Storstockholms diabetesförening (som inte längre är med i Diabetesförbundet) är mer kritisk till myndigheternas rekommendationer:

- De är inte uppdaterade, och bygger på en för bräcklig vetenskaplig grund, säger Anders Lönnberg, ordförande.

- I dag talar småskaliga studier för nya kostråd. Att vi har varit alldeles för rädda för fett och uppmuntrat till för mycket kolhydrater är klart. Nu behöver vi breda, långsiktiga och oberoende studier som jämför högfettkost, medelhavskost, lågfettkost med mera. Kliniska studier är dyra, och här måste staten gå in.

- Vi betalar ungefär en miljard kronor om året för alla insulin-behandlingar i Sverige. Kan vi med nya kostråd minska dessa blir det lönsamt på sikt. Men huvudvinsten är förstås att hundratusentals svenskar kan få en bättre hälsa.

Fakta diabetes typ 2

Mer än 300 000 svenskar är drabbade av diabetes typ 2. I hela västvärlden tickar siffran mot 500 miljoner.

Sjukdomen är allvarlig eftersom den medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, demens och för tidigt åldrande.

Vid diabetes har man för mycket socker i blodet. Dels på grund av att bukspottkörtelns insulinproduktion inte fungerar som den ska – dels på grund av att levern läcker ut för mycket socker.

Vad säger senaste forskningen?

Lågfettkost minskar inte risken för hjärt- och kärlsjukdom. I den största studien någonsin av diabeteskost i USA (kallad Look ahead) fick över 2 500 personer med diabetes typ 2 råd följa en lågfettdiet samt uppmanades att motionera. De gick ner något i vikt och fick bättre kondition, men detta hade ingen effekt på deras risk för hjärtinfarkt och stroke. Därför stoppades studien efter 11 år hösten 2012.

 

Medelhavskost skyddar hjärtat bättre än lågfettkost. Nästan vart tredje fall av stroke och hjärtinfarkt kan undvikas när personer i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdom får äta så kallad Medelhavskost (med extra olivolja eller nötter) jämfört med en fettsnål diet. Det visar en stor spansk studie med cirka 7 500 personer som följdes i snitt i fem år. Resultaten presenterades 2013.

Medelhavskost förebygger fetma och diabetes hos barn.

 

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos cirka 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern.

Resultaten visar att barn som äter Medelhavskost har 15 procent lägre risk att bli överviktiga eller feta jämfört med andra barn - och på sikt insjukna i diabetes. Resultaten publicerades i juni 2014.

 

Lågkolhydratkost bör vara förstahandsvalet vid diabetes. Det var röda tråden i en vetenskaplig översiktsartikel i tidskriften Nutrition i juli 2014. Bakom artikeln står 26 olika läkare och forskare, bland andra Arne Astrup, dansk professor och näringsforskare.

Lågkolhydratkost gav bättre effekter på risk­faktorer vid hjärt- och kärlsjukdom än lågfettkost. Enligt en amerikansk studie med 148 män och kvinnor, publicerad i september 2014. Gruppen som åt lågkolhydratkost gick i snitt ner mer än dubbelt så mycket i vikt på ett år jämfört med gruppen som åt lågfettkost.

 

De som äter enligt 5:2 får bättre hälsa och blodsockerkontroll. En studie om 5:2-metoden (då personerna äter ytterst lite två dagar i veckan och som vanligt i fem) pågår i Sverige. Det är den första studie som jämför hur personer med diabetes typ 2, normalviktiga, bukfeta och överviktiga (utan diagnosen diabetes) reagerar på korttidsfastan. 74 svenskar deltar och enligt preliminära resultat har alla som hittills gått i mål minskat i vikt och fått bättre hälsa och blodsocker­kontroll.

 

 

KOSTRÅD på tre svenska diabeteskliniker

Socker, vitt bröd och andra snabba kolhydrater?


LINKÖPING: Vi uppmanar våra patienter att ha ett lågt intag av dem men det blir opraktiskt att ta bort dem helt. Ett viktigt råd vad gäller kolhydrater är att gärna äta grönsaker.

 

UMEÅ: Dessa ger så stor effekt på blodsockerhöjningen, och är dessutom inte hälsosamma på något sätt, så mitt råd är att utesluta dessa. Jag ger förslag på alternativ. Vid diabetes är det viktigt att både lära sig olika livsmedels kolhydratinnehåll och dess effekt på blodsockret. Att lära sig kolhydraträkning för att lättare anpassa måltidsinsulinet efter mängden kolhydrater i måltiden.

 

GÖTEBORG: En begränsning av snabba kolhydrater är något vi alltid pratar om. Hela måltidens totala sockerstegring är oftast viktigare för våra patienter än hur enstaka livsmedel påverkar blodsockret. Stegringen påverkas av magsäckens tömning som i sin tur påverkas av konsistens, fett, protein och syra. I rätt kombination kan snabba kolhydrater bromsas - till exempel potatismos som kombineras med köttbullar (protein), sås och stekfett (fett), vitkål (konsistens) och vinägerdressing (syra och fett).

LCHF?

 

LINKÖPING: Vi avråder inte från den, men brukar inte rekommendera den.

 

UMEÅ: Rekommenderar inte den. Om någon bestämt vill äta enligt den förslår jag att minska och byta ut mättat fett till omättat och lägga till lite kolhydrater från rotfrukter, frukt och bär samt fullkornsprodukter.

 

GÖTEBORG: Vi vet hur kosten påverkar patienter i sex månader till ett år men inte vad som händer om 5, 10 eller 20 år. Därför rekommenderar vi inte den här kosten. Patienter som ändå vill följa kostmodellen följer vi upp med tätare besök och provtagningar.

Periodisk fasta, som 5:2-metoden?

 

LINKÖPING: Inget vi rekommenderar. Kan vålla praktiska problem i samband med insulinbehandling. Men om någon ändå vill prova och klarar att ställa om behandlingen så har vi inget emot det.

 

UMEÅ: Brukar inte rekommendera det. Det blir ofta problem med blodsockret och att anpassa behandling då måltidsordningen ändras. Det bästa är att hitta en modell att äta som håller i längden.

 

GÖTEBORG: Det finns inga långsiktiga studier som rekommenderar kosten. För en insulinbehandlad patient blir utmaningen dessutom stor att anpassa sina insulindoser till fastedagarna.

Tallriksmodell?

 

Socialstyrelsen rekommenderar: Traditionell diabeteskost (50-60 % av energin från kolhydrater) eller traditionell diabeteskost med lågt GI samt måttlig lågkolhydratkost (högst 40 % kolhydrater) och Medelhavskost där olivolja, grönsaker, fisk och nötter plus en daglig dos vin är en viktig bas.

 

LINKÖPING: Vi är öppna för alla dessa, men utgår från den kost patienten äter. Få patienter efterfrågar traditionell diabeteskost med lågt GI.

 

UMEÅ: Jag rekommenderar alla modeller. För en person som inte är så fysiskt aktiv - eller av annan anledning inte vill äta så mycket kolhydrater - rekommenderar jag måttlig kolhydratkost eller Medelhavskost. De kostmodeller som ger högre kolhydratmängd, som traditionell diabeteskost, passar även många, speciellt de fysiskt aktiva.

 

GÖTEBORG: Alla dessa kan vara bra alternativ för våra patienter men i slutändan är det alltid en individanpassad kost vi jobbar med. Vi följer de riktlinjer som finns i möjligaste mån där energifördelningen kan se ut så här: Fett 25-40 %, protein 15-20 %, kolhydrater 30-60 %.

Fetter?

 

LINKÖPING: Gärna ökat intag av exempelvis fisk, oljor, nötter.

 

UMEÅ: Tänk på kvalitet framför mängd. Undvik mättade fetter som finns i feta chark- och mejeriprodukter, kex, bakverk och färdigmat. Välj hellre mjuka fetter som raps- och olivolja, fet fisk, nötter och frön.

 

GÖTEBORG: Vi uppmanar våra patienter att se över sitt totala fett-intag och variera fettkvaliteten för god hjärt- och kärlhälsa. Max 10 % av det totala energiintaget bör komma från mättat fett, 10-15 % från enkel-omättat och 5-10 % från fleromättat.

 

Källor:

Linköping: Överläkare Torbjörn Lindström, diabetesansvarig på endokrinmottagningen Linköpings -Universitetssjukhus.

Umeå: Dietist Doris Edholm på dietistenheten vid medicincentrum Norrlands universitetssjukhus.

Göteborg: Veronica Broström, legitimerad dietist på diabetescentrum Sahlgrenska.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!