Biologiskt väder påverkar mer än du tror

Får du huvudvärk före åska?

Känner du av i kroppen när ett oväder är på gång?

Jodå, vädret verkar faktiskt kunna påverka oss både fysiskt och mentalt.

– I Tyskland har man sett att trafikolyckor, kriminalitet och självmordsförsök ökar när föhn-effekten slår till, säger meteorologen Lage Larsson.

1. Det här är biologiskt väder

Med "biologiskt väder" menas enkelt förklarat att människans mående påverkas av vädret. Det sker enligt experterna i tre grader:

• Historiskt, genom den kultur och miljö vi lever i: vi ser ut på och beter oss på olika sätt beroende på varifrån i världen vi härstammar.

• I realtid: vi kan få fysiska och mentala känningar av vädret som råder just nu.

• I framtiden: eventuellt kan vi utifrån hur vi mår i dag förutsäga hur vädret ska bli i morgon.

– Naturligtvis påverkas vi av rådande väder. Anledningen till att det i Sverige och Skandinavien finns en skepsis mot de här teorierna är att vi inte ha de extrema vädertyper som finns i vissa andra länder. I till exempel Tyskland, Australien, Israel och delar av USA är folk mycket mer accepterande och engagerade, säger meteorologen och SVT-profilen Lage Larsson till Hälsoliv.

Han har intresserat sig för biologiskt väder, eller biometeorologi, i 15 år. Med viss begränsning, eftersom forskningen på området är knapp.

– Biologiskt väder är svårbevisat, eftersom forskningen inte kan bedrivas enligt gängse former.

– Men det är ju bara att titta på hur värmeböljor i exempelvis Spanien tagit kål på gamla människor, så förstår man att vädret HAR effekt på vår hälsa.

Temperaturer, åska och lufttryck är alltså att räkna med när "oförklarlig" huvudvärk, trötthet och nedstämdhet ska utredas.

Här är de mest påtagliga vädereffekterna, med Lage Larssons kommentarer:

Vissa människor mår väldigt dåligt före ett åskväder.

2. Åskväder – kan orsaka både huvudvärk och eufori

I samband med kraftig åska sker en plötslig uppladdning: luftens elektricitet går från plus till minus väldigt fort. Före åskvädret råder ett överskott av positiva joner i luften – när det sedan brakar lös blir det i stället mycket negativa joner i rörelse.

Lage Larsson om biverkningarna:

– De positiva respektive negativa jonerna påverkar en del av oss på olika sätt. Vissa människor mår väldigt dåligt före åskvädret – för att sedan känna sig nästan euforiska när molntäcket spricker upp.

I Tyskland har man sett att trafikolyckor, kriminalitet och självmordsförsök ökar när föhneffekten slår till. Foto: iStock

3. Föhneffekt – kan påverka psyket negativt

En väldigt het vind, som kommer abrupt. Den finns bland annat i Australien, Israel, Tyskland och USA – i Sverige förekommer den utmed Norrlandskusten, men har ingen större påverkan förutom att temperaturen stiger några grader mer än på andra platser. I Tyskland orsakas föhneffekten av torr, varm luft från Nordafrika, som först pressas upp över Alperna och kyls ner, för att sedan, när den är befriad från fukt, värmas upp igen och bli ännu hetare när den sjunker ner över Sydtyskland.

Karakteristiskt är att föhneffekten smäller till blixtsnabbt. Det kan vara 20-gradigt normalväder på morgonen - men på eftermiddagen har temperaturen stigit till 35 grader.

Lage Lasson om biverkningarna:

– Först och främst är det tufft för kroppen när det blir varmt, sedan är luften väldigt torr, vilket blir jobbigt för slemhinnorna. Dessutom gör ett överskott av positiva joner i luften att vissa människor mår sämre psykiskt. I Tyskland har man sett att trafikolyckor, kriminalitet och självmordsförsök ökar när föhneffekten slår till.

4. Höga och låga temperaturer samt kraftig solstrålning – kan orsaka värmeslag, hjärt- och kärlsjukdomar samt solsting

Vi påverkas negativt av både extrem värme och extrem kyla. I synnerhet äldre människor löper risk att bli sjuka av hetta.

Lage Larsson om biverkningarna:

– Kraftig och intensiv solstrålning mot oskyddat huvud kan orsaka solsting, som uppkommer när hjärnan sväller. Trycket mot skallbenet gör att man kan bli illamående, yr, få kräkningar, tappa balansen och i värsta fall bli medvetslös. Man kan också drabbas av värmeslag, som inträffar när kroppen går på fullvarv för att hålla nere kroppstemperaturen i samband med mycket varmt väder. Till slut orkar den inte längre – och man får en övertemperatur med liknande symptom som vid solsting.

– Vad gäller extremkyla har man sett ett samband mellan låga temperaturer och kardiovaskulära besvär. Människor som lever i Norrland med kalla vintrar tycks till exempel få mer problem med hjärt- och kärlsjukdomar.

Små lufttrycksförändringar verkar kunna påverka personer med ledgångsreumatism eller andra led- och ligamentbesvär. Foto: iStock

5. Lufttryck - kan orsaka ledvärk

Stora lufttrycksomslag tror man inte har så stor betydelse. Håligheterna inuti kroppen jämnar nämligen ut alla tryckförändringar på utsidan, förutom när man är till exempel förkyld med igentäppta bihålor. Däremot verkar små lufttrycksförändringar kunna påverka personer med ledgångsreumatism eller andra led- och ligamentbesvär, när senorna utvidgas lite mindre och musklerna utvidgas lite mer.

Lage Larsson om biverkningarna:

– Människor med gistna leder kan få mer värk än normalt, när vissa ligament plötsligt tar mer plats än tidigare och trycker på en nerv. Överlag är äldre personer med krämpor och skador mer känsliga för väderomställningar.

Av kraftiga infraljud kan man bli trött och hängig. Foto: Pavel Pospisil

6. Infraljud från kraftig vind – kan göra att man blir trött och hängig

Med "infraljud" åsyftas en lågfrekvent ton som man normalt inte hör med öronen. Däremot kan kroppen känna av vågrörelsen. Till exempel har man funnit ett samband mellan ljudet av gungande fartygsplåtar vid gamla svenska fartygsvarv och en onormal trötthet bland dem som arbetade i dessa verkstäder.

Även i samband med djupa lågtryck och kraftig vind kan det bildas infraljud. Denna lågfrekventa ton fortplantar sig snabbt, så om det blåser mycket i Storbritannien kan ljudet ha nått Skandinavien och Stockholmsområdet redan inom ett halvt dygn.

Lage Larsson om biverkningarna:

– Enligt läkare som håller på med det här påverkas kroppen så att man blir trött och hängig om man får kraftigt infraljud på sig. Människor som är känsliga kan således titta ut på en solig dag – och på grund av att de känner sig sega och orkeslösa förutse att det blir dåligt väder i morgon, när ett lågtryck från England når Sverige.

Tyska studier har visat att 60 procent av befolkningen är känsliga för väderomställningar.

7. Vad är biologiskt väder?

• Kallas också för biometeorologi - och är en sammansättning av vetenskaper som biologi, meteorologi och medicin.

• Undersöker hur vårt mående påverkas av vädret.

• Tyska studier har visat att 60 procent av befolkningen är känsliga för väderomställningar på ett eller annat sätt. Till exempel genom huvudvärk, migrän, nedstämdhet och ledbesvär.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!