Vanliga barnsjukdomar: Så skiljer du på farliga och ofarliga symtom
När ett barn blir sjukt är det naturligt att känna oro.
Här går vi igenom några klassiska barnsjukdomar, som tredagarsfeber, femte sjukan och scharlakansfeber.
Barnläkaren Erica Bonns lär oss dessutom skilja på allvarliga och mindre allvarliga symtom.
När ett barn mår dåligt bör vi alltid ta det på allvar. Men det är också viktigt att inte känna oro i onödan. För yngre barn kan en helt vanlig förkylning ge en rad till synes läskiga symtom, men det behöver inte betyda att det är farligt.
– Generellt kan man säga att mindre barn får högre feber än äldre personer. De kan bli ordentligt sänkta eftersom de saknar minnesceller i immunsystemet från att ha haft en förkylning tidigare, säger barnläkaren Erica Bonns som är medicinsk sakkunnig läkare på 1177 Vårdguiden.
Allt är dessutom fysiskt mycket mindre. Redan en liten mängd snor kan göra att andningen blir tung eftersom luftrören är så små.
LÄS OCKSÅ: Feber hos barn – 6 varningssignaler att se upp med
Hur skiljer man på allvarliga och mindre allvarliga symtom?
– Det beror på barnets ålder. De tre första månaderna ska man naturligtvis agera fort oavsett eftersom man kan ha fått med sig en infektion från mamman. Eller förlossningen, säger Bonns och fortsätter:
– Men generellt brukar jag göra stor skillnad på om ett barn är trött eller slött.
Allmäntillståndet är nämligen en väldigt bra indikator på sjukdomens svårighetsgrad. Att barnet blir trött, gnälligt och inte leker som vanligt kan vara helt naturligt. Det är bara att gå till dig själv. Om du som vuxen har ett virus som härjar runt i kroppen kommer du sannolikt också vara lite tjurig och sänkt.
Däremot bör du vara mer vaksam om barnet är direkt slött. Hen kanske beter sig väldigt annorlunda, reagerar långsamt och vägrar ta emot vätska eller mat som hen annars brukar älska.
– Det är ett symtom man ska ta på allvar, säger Erica Bonns.
Nedan går vi igenom ett antal vanliga barnsjukdomar, där de flesta faktiskt är helt ofarliga. Ingen av sjukdomarna ingår i vaccinationsprogrammet, så om du vill läsa mer om exempelvis mässling, röda hund och HPV kan du göra det HÄR.
Tredagarsfeber
Vissa saker ingår liksom i livet. Tredagarsfeber är ett exempel, det drabbar nästan alla barn mellan sex månader och två år. Det är helt ofarligt och vissa får så lindriga symtom att de knappt märks. När du haft det en gång blir du immun.
Vanliga symtom
Enligt 1177 Vårdguiden börjar det med att barnet drabbas av feber som stiger snabbt, ibland uppåt 40 grader. Febern håller sedan i sig i 3-4 dygn. Barnet kan ha lite hosta och snuva men brukar i övrigt må relativt bra. När feber lagt sig brukar det komma utslag på bålen, ryggen och halsen och senare även armar och ben.
Behandling
Tredagarsfeber går oftast över av sig själv och behandlas inte eftersom det är en virussjukdom. Problemet är att det är först när utslagen kommer som man kan vara säker på vad det handlar om.
– Om ett litet barn får hög feber utan att vara förkyld så tycker jag att man ska gå till vårdcentralen eller närakuten. Framför allt för att utesluta exempelvis urinvägsinfektion. Viruset i sig är vi inte oroliga för, utan mer att det ska vara något annat, säger Erica Bonns.
Därför kan det vara bra att hålla reda på om exempelvis tredagarsfeber går i förskoleklassen eller om någon i ens närhet är drabbad.
Femte sjukan
Trots ett både småläskigt och luddigt namn är femte sjukan helt ofarlig. Det är vanligt hos barn i skolåldern men kan även drabba vuxna. Sjukdomen är vanligast i slutet på vintern och fram till sommaren. Då och då uppstår epidemier. När du väl blivit drabbad är du immun.
Vanliga symtom
Femte sjukan är ofta lindrig och alla som drabbas vet inte om att de haft det.
– Symtomen kan vara lite influensaktiga. Värk i kroppen, huvudvärk, trötthet och feber, säger Erica Bonns.
Därefter kommer utslagen som brukar börja som en rodnad på kinderna som sedan kan sprida sig till andra delar av kroppen.
Behandling
Besvären går över av sig själv och behöver inte behandlas. För att minska besvär med kliande utslag eller feber kan receptfria läkemedel som innehåller paracetamol lindra.
Barnet kan återvända till skolan när hen varit feberfri i ett dygn, förutsatt att hen orkar.
Vuxna som insjuknar i femte sjukan kan få ont i kroppen, vilket kan sitta kvar i flera månader. Som gravid bör du vara extra uppmärksam eftersom fostret också kan smittas.
Körtelfeber
Fördelen med körtelfeber är att många smittas redan som små barn och får då oftast väldigt lindriga symtom, som en vanlig förkylning. Därefter är du immun. Att smittas som tonåring eller vuxen kan däremot bli sju resor värre. Körtelfeber går också under namnet kyssjukan eller kissing disease eftersom det kan smitta via saliv.
Vanliga symtom
Drabbas du i tonåren eller som vuxen får du ofta ont i halsen, kroppen, drabbas av feber, känner dig trött och får ont i huvudet. Enligt 1177 Vårdguiden kan lymfkörtlarna i halsen, armhålorna och ljumskarna svullna upp.
– Många tror att de har fått halsfluss, säger Erica Bonns.
Enligt sajten Netdoktor kan det gå mellan 30-90 dagar från det att du smittas till att symtom dyker upp.
Behandling
Körtelfeber orsakas av Epstein-barr-viruset och saknar behandling. Det enda du kan göra är att lindra besvären.
– Det händer att man lägger in tonåringar för att de är så pass medtagna att de inte får i sig mat och vätska och behöver dropp, säger Erica Bonns.
I sällsynta fall kan körtelfeber få komplikationer som lunginflammation, sprucken mjälte och hjärnhinneinflammation.
Scharlakansfeber
Till skillnad från ovanstående är scharlakansfeber en bakterieinfektion, orsakad av streptokocker som är en väldigt smittsam rackare.
Enligt 1177 Vårdguiden drabbas barn mellan 5 och 15 år, barn under sex månader är ofta skyddade av antikroppar. Vuxna drabbas företrädesvis av halsfluss, men kan få scharlakansfeber.
Vanliga symtom
Det klassiska symtomet är den så kallade smultrontungan. Först får tungan en gulvit hinna innan den blir alldeles smultronröd. Feber förekommer och huden kan drabbas av knottriga hudutslag och röda kinder.
– Det är vanligt med förkylningssymtom. Barnet kan kräkas och vara grötigt i halsen. Lymfkörtlarna kan svullna upp, säger Erica Bonns.
Behandling
Scharlakansfeber kan gå över av sig själv, men behandlas ofta med antibiotika. Enligt Erica Bonns är det vanligt att smittas i samband med virusinfektion, när immunförsvaret redan är nedsatt.
LÄS MER OM SCHARLAKANSFEBER HÄR
RS-virus
RS-virus brukar smitta under vinterhalvåret och upplevs av både vuxna och äldre barn som en helt vanlig förkylning. Däremot kan bebisar, yngre än ett år, bli mer sjuka. Detsamma gäller om barnet tillhör en riskgrupp.
– Det väldigt lilla barnet kan vara väldigt känsligt. Därför har vi full respekt för det.
Vanliga symtom
Symtomen påminner om en vanlig förkylning med snuva, hostningar, feber och irriterade ögon. Processen kan däremot bli mer segdragen. För de yngsta barnen kan det bli problem eftersom det sega slemmet stör andningen rejält.
Behandling
Sjukdomen lindras som en vanlig förkylning. De yngsta barnen kan behöva vårdas på sjukhus för att underlätta andningen och för att få i sig tillräckligt med vätska och näring.
Vattkoppor och andra former av utslag
Barn drabbas ofta av olika former av utslag. Som tidigare nämnt kan ofarliga virusinfektioner som både tredagarsfeber och femte sjukan leda till just utslag. Men det är förstås svårt att inte bli orolig.
– Så fort barnet får en prick så vill en förälder genast veta vad det är för något. Jag brukar säga att det är helt omöjligt att veta var pricken är på väg de första timmarna. Ibland är det helt ofarliga mollusker.
Prickar du bör hålla koll på är vattkoppor, det är nämligen extremt smittsamt och bör inte spridas till de allra minsta bebisarna.
– Det är en infektion vi har respekt för, säger Bonns.
Vanliga symtom
Vattkoppor brukar börja med feber, trötthet och huvudvärk. Efter ett par dagar kommer de röda utslagen på överkropp, armar och ben. Utslagen kan sedan sprida sig till resten av kroppen och kliar.
Behandling
Sjukdomen läker ofta av sig själv. Det finns receptfria läkemedel som kan lindra klådan något. Det går också att förebygga vattkoppor via ett vaccin, detta ingår emellertid inte i det allmänna vaccinprogrammet och kostnaden får du stå för själv.
– Viktigt att komma ihåg är att en person som haft vattkoppor också kan få bältros senare i livet, det är samma virus. Men man blir inte smittad med bältros från en person som har vattkoppor.
Om någon har bältros kan den däremot smitta ett litet barn med vattkoppor, förutsatt att barnet inte haft vattkoppor tidigare.
LÄS MER OM VATTKOPPOR OCH BÄLTROS HÄR
Viktigt att undvika vätskebrist
När ett litet barn blir sjukt, exempelvis i en långdragen förkylning, är det ingen fara om tillväxtfasen stannar upp tillfälligt. Däremot är det av yttersta vikt att barnet får i sig tillräckligt med vätska. Små mängder regelbundet brukar vara ett bra riktmärke.
– När man är sjuk är det inte rutinerna som är det viktiga, pytsa på det som barnet tycker om. Det är inte nu du ska lära barnet att äta exempelvis blomkål, säger Erica Bonns.
– När barnet är sjukt är det inte tillfälle att uppfostra, då ska du underlätta.
Satsa på att få i barnet både vätska och energi. Om hen vanligtvis dricker vatten kan det vara ett utmärkt läge för lite äppeljuice som också skänker energi.
LÄS OCKSÅ: Vinterkräksjuka – tre knep för att undvika att bli sjuk
Magsjuka och rotavirus
Förutom förkylningsvirus är det vanligt att barn drabbas av magsjuka och då blir det ännu viktigare med vätska.
– Då är vätskeersättning den optimala sammansättningen av vätska, socker och salt som håller saltnivåerna efter rejäla diarréer. Budskapet är alltså att man inte bara ska dricka vatten, säger Bonns.
Är barnet bara lite löst i magen kan det räcka med vätska och någon form av energi.
– Det är bättre att få i barnet ett glas äppeljuice och ett glas vatten än att inte lyckas med en enda tesked vätskeersättning. Men det beror på svårighetsgraden.
Sedan den 1 september 2019 finns rotavirus med i det nationella vaccinationsprogrammet för barn.
– Vanlig magsjuka är ofta ingen fara men rotaviruset kan orsaka sjukdomsinläggning. Det lilla barnet kan bli rejält uttorkad, säger Bonns.
Vaccinet tas i två omgångar och ger ett bra skydd. Barnet kan fortfarande drabbas men symtomen blir ofta lindrigare, precis som med influensavaccinet.
Goda råd när ditt barn är sjukt
När barn blir sjuka är det i bland svårt att veta exakt vad som är fel. Har hen brutit en arm eller har hen ont i örat? Eller är det en urinvägsinfektion?
– Så länge barnet är i gång, även om de är lite gnälliga. Är det viktigt att man som förälder försöker lugna och trösta barnet. Att du finns där och följer i vilken riktning som tillståndet går, säger Bonns.
Är du osäker kan du alltid ringa sjukvårdsupplysningen. Att springa rakt till akuten kan göra barnet en björntjänst eftersom det kan florera massa andra virus i väntrummet.
– När man blir orolig, stanna upp, trösta ditt barn och försök tänka rationellt. Sök råd vid behov.
– Blir barnet rejält påverkat ska man förstås inte vänta, men den absolut stora massan blir inte det.
Nedan kan du läsa om fler sjukdomar som kan drabba ditt barn:
Nässelutslag – så vet du att du är drabbad
Svinkoppor - så skyddar du ditt barn
Så lindrar och undviker du höstblåsor
Halsfluss? Lindra smärtan i halsen – på rätt sätt
Ögoninflammation – så undviker du smittan
Så skyddar du dig mot årets influensa
