Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA>BARN

Publicerad 1 maj 2019 08:00

Majsan, 52, om att vara barnfri: ”Jag är så himla nöjd med valet”

”Jag tror att jag har vetat det djupt inne i mig, precis som att någon vet att de är gay, hela livet”, svarar Majsan på frågan om när hon kom på att hon inte ville ha barn.

”Jag tror att jag har vetat det djupt inne i mig, precis som att någon vet att de är gay, hela livet”, svarar Majsan på frågan om när hon kom på att hon inte ville ha barn.

Foto: Christian Ghazal

Efter praktiken i åttan blev Majsan säker på att barn inte var något för henne.

Valet att inte skaffa barn har inte alltid mottagits väl av omgivningen, men öppnat upp för upplevelser för Majsan som hon inte tror hade varit möjliga annars.

– Jag är så himla nöjd med valet jag har gjort och är mer övertygad nu än någonsin att jag har gjort rätt, säger 52-åringen.

I en lägenhet i norra Stockholm ljuder Thåströms raspiga röst ur högtalare och eftermiddagssolen skiner in genom de stora fönstren i Majsans vardagsrum, och lyser upp en svart prydnadshylla som täcker en stor del av väggen. Där trängs souvenirer från olika resor Majsan gjort genom åren. Första gången hon reste var hon tolv, och åkte själv på språkresa till England. Det gav henne blodad tand och i dag har 52-åringen varit i mer än 50 länder.

– Jag åker ofta till konstiga ställen, jag ligger liksom inte vid en strand. Sist nu var jag i Namibia på safari, berättar hon.

Därifrån har hon ett horn från en springbock. Nästa resmål blir Tjernobyl, tillsammans med brorsdottern.

Majsan värderar frihet högt. Hon gillar att resa ensam och hon drog upp bopålarna och flyttade till Stockholm 2013 för att hon kände för det. Här jobbar hon på kontor på veckodagarna, och som spökguide i Gamla stan på helgerna. Om hon för 20 år sedan valt ett liv med barn, som många av hennes vänner gjorde, tror hon att det hade varit svårt att leva så som hon gör.

 – Det är inte så att jag hatar barn, va, säger Majsan och skrattar när hon serverar kaffe.

Hon berättar att hon gillar barn, och till och med är fadder. Men hon har aldrig velat ha några egna.

Alltid vetat att hon inte ville bli mamma

Barn är ett känsligt ämne. En del önskar inget annat än att få bli föräldrar, men har kanske inte turen på sin sida. Andra ställer sig halvljumma och skaffar barn för att det är vad man borde göra. Och så finns det de som bara aldrig känt lockelsen. Majsan tillhör de sistnämnda. 

Som liten lekte hon aldrig med dockor eller mamma-pappa-barn-lekar. Och när det var dags för prao i högstadiet förstod hon inte varför flera av tjejerna i klassen avundades henne.

 – När jag gick i åttan fick man praoa två veckor. Den ena veckan valde man själv, den andra blev man placerad, och jag blev placerad på ett fritidshem. När jag kom hem och sa det till morsan svarade hon ”Oj…”. Hon kände på sig att det inte var min grej. Det var en av de värsta veckorna i mitt liv.

– Kanske var det då fröet såddes, säger Majsan och syftar på det där med att skaffa barn men ångrar sig sedan: 

– Jag tror att jag har vetat det djupt inne i mig, precis som att någon vet att de är gay, hela livet.

”Jag gillar mig själv så pass mycket att jag kan umgås med bara mig själv.”

Foto: Christian Ghazal

Levde i en samborelation i flera år 

Hon kan inte minnas att hon någon gång behövt ”komma ut” inför familj och vänner. Det har alltid varit självklart.

 – Morsan ville nog ändå ha barnbarn, men hon har ju känt mig hela livet och visste väl att jag inte var den typen. Mellan jag var 27 och 38 var jag i ett seriöst förhållande. Vi hade bil och hus och trodde att vi skulle vara ihop resten av livet. Vi satte oss aldrig ner och diskuterade det. Han var tydlig från början, och det passade mig.

Om någon frågar om jag har barn så säger jag bara nej, och så dör diskussionen. Det tycker jag är lite kul.

– Tiden jag och mitt ex var ihop var ju också tiden då alla skaffade barn. Vi var ett gäng i samma ålder som umgicks. Eftersom vi inte var med i den tävlingen tror jag att det gjorde att många av mina kompisar kunde anförtro sig till mig om att de hade svårt att få barn. Det måste vara fruktansvärt att vilja men inte kunna få. 

Majsan berättar att det fick henne att reagera starkt när kolleger runt fikabordet ställde frågor i stil med ”Ska du inte skaffa barn snart, Majsan?” Inte så mycket för sin egen skull, utan för vännernas.

– Då sa jag till dem att tänka på vad de säger, att alla faktiskt inte kan få barn. Skit i det – det är inte ert problem om folk skaffar barn eller inte. De blev jättepaffa, och jag hoppas att de lärde sig något, säger hon och ler nöjt.

För egen del tycker hon inte att det är så laddat, snarare komiskt.

– Jag brukar inte prata så mycket om att jag valt att vara barnfri. Om någon frågar om jag har barn så säger jag bara nej, och så dör diskussionen. Det tycker jag är lite kul.

LÄS OCKSÅ: Evolutionsbiologen: Det är normalt att inte vilja ha barn

Gillar att vara ensam

Efter den längre relationen som tog slut när hon var 38 har hon dejtat personer med barn också, men kommit underfund med att hon inte vill rucka för mycket på sin frihet. Sedan ett par år dejtar Majsan en man som inte heller har barn sedan tidigare. De träffas och har trevligt ihop, men sedan kan hon dra sig tillbaka hem till sig. Hon gillar att göra saker själv.

– Jag gillar mig själv så pass mycket att jag kan umgås med bara mig själv. Frihet är mitt ledord på något sätt. Jag har aldrig sökt någon trygghet i andra människor.

Det här med att blod alltid är tjockare än vatten är inget som Majsan håller med om, och hon oroar sig heller inte för att bli ensam. Hon tror att det är inställning hon har med sig från tidigt i livet. Majsan berättar att hennes första år i var ganska tuffa, på grund av en jobbig familjesituation. Det blev bättre efter att föräldrarna skilde sig, men Majsan är av inställningen att hon hellre har ett nätverk av vänner än en biologisk kärnfamilj.

– Jag har många riktigt bra vänner, säger hon och blir varm i blicken samtidigt som hon börjar räkna upp dem, men sedan avbryter hon sig:

– Skulle jag eller de behöva hjälp med någonting, om någonting händer så ställer vi upp för varandra.

Majsan med en souvenir på temat orkester.

Foto: Christian Ghazal

”Då får jag väl ligga här och dö ensam”

Händer det att du stöter på fördomar för att du inte har barn?

– När jag har varit ute och rest i till exempel Nepal kan de ha svårt att förstå att jag inte har barn. Där är äldre beroende av familj på ett annat sätt och blir oroliga för hur jag ska klara mig, säger Majsan.

Men här i Sverige där det finns pensionssystem och gratis sjukvård är det en fråga hon inte har mycket till övers för. Majsan sänker sin kaffekopp och skakar på huvudet.

LÄS OCKSÅ: Fick höra att hon inte kunde få barn – födde två tvillingpar på två år 

– Hur kan det garanteras att jag har någon som tar hand om mig för att jag skaffar barn? Mycket kan hända och jag tycker inte att man kan lägga det på någon annan, att den ska ta hand om dig när du blir gammal.

Tanken på att bli äldre skrämmer henne inte, och hon tror inte att hon någonsin kommer ångra att hon inte skaffade barn.

– När jag jobbade på äldreboende såg jag många som hade barn och barnbarn som satt hela helgerna och bara väntade på att någon skulle hälsa på dem. Men de som inte hade några anhöriga var de som var ute och faktiskt hittade på saker.

– Jag är så himla nöjd med valet jag har gjort och är mer övertygad nu än någonsin att jag har gjort rätt. Vem ska ta hand om mig? Nej, då får jag väl ligga här och dö ensam då – det är inte mer med det! säger Majsan och skrattar.