Henry, 2, har fått besöka Akademiska sjukhuset i Uppsala många gånger. Här har familjen precis fått beskedet att han fått återfall av leukemin.
1 av 7: Henry, 2, har fått besöka Akademiska sjukhuset i Uppsala många gånger. Här har familjen precis fått beskedet att han fått återfall av leukemin. Foto: Privat / Privat
Innan cancerbeskedet i mars fick Henry genomgå flera undersökningar. Familjen anade redan då att det kunde röra sig om cancer.
2 av 7: Innan cancerbeskedet i mars fick Henry genomgå flera undersökningar. Familjen anade redan då att det kunde röra sig om cancer. Foto: Privat / Privat
Lillebror Frans, 1, lämnade blodprov för att kolla om hans stamceller matchar med Henrys. Då fick han ett lejon-gosedjur av mamma och pappa.
3 av 7: Lillebror Frans, 1, lämnade blodprov för att kolla om hans stamceller matchar med Henrys. Då fick han ett lejon-gosedjur av mamma och pappa. Foto: Privat
”Han hade precis börjat få tillbaka håret, han hade börjat äta och han hade börjat förskolan som alla andra barn. Han var så normal en stund, sedan kastades vi tillbaka in i helvetet”, säger Josefine Ekroos.
4 av 7: ”Han hade precis börjat få tillbaka håret, han hade börjat äta och han hade börjat förskolan som alla andra barn. Han var så normal en stund, sedan kastades vi tillbaka in i helvetet”, säger Josefine Ekroos. Foto: Privat / Privat
”Henrys liv hänger nu på att vi hittar en donator. För ta fighten för vårt barns liv tänker vi ta, även mot pissiga odds”, skriver Peter i ett inlägg på Facebook.
5 av 7: ”Henrys liv hänger nu på att vi hittar en donator. För ta fighten för vårt barns liv tänker vi ta, även mot pissiga odds”, skriver Peter i ett inlägg på Facebook. Foto: Privat / Privat
6 av 7
7 av 7 Foto: Privat / Privat

Henry, 2, har leukemi – erbjöds palliativ vård

I november kom mardrömsbeskedet för familjen Ekroos – tvååriga Henry hade fått ett återfall i leukemi. 

Läkarna gav beskedet att de antingen kunde erbjuda palliativ vård eller att han genomgår cytostatikabehandling och stamcellstransplantation.

Nu kämpar familjen för att hitta en donator så att Henry ska överleva.

– Vi har fått 30 procent chans, kanske lite bättre, men de vågar inte riktigt sia, säger Henrys mamma Josefine Ekroos. 

Hannes Lännerholm

Peter och Josefine Ekroos var redan beredda på det värsta. När läkarna kom med beskedet att deras son Henry, 2, hade fått AML, akut myeloisk leukemi, anade de redan cancer, något som VLT tidigare berättat om.

Efter att ha varit under observation sedan förra vintern hade de fått hintar om att det var någonting som var fel i Henrys kropp. Och när de väl fick cancerbeskedet i mars kände de sig i stället sig bestämda att komma i gång med behandlingen så fort som möjligt. 

– Då kände vi att vi kan äntligen kunde börja behandla honom. Att vi hade någonting att fokusera på. Vi hade redan processat beskedet under vintern. Det blev mer som en bekräftelse i stället, säger Josefine Ekroos.

”Såg lovande ut”

Peter och Josefine Ekroos bor tillsammans med Henry och lillebror Frans, 1, i ett hus i Sätrabrunn som ligger strax utanför Sala. När familjen fick cancerbeskedet blev de tvungna att isolera sig i hemmet då Henry är extremt infektionskänslig.

Cancerbehandlingen sattes in över påsk och proverna visade bättre och bättre resultat. Efter drygt ett halvår kunde läkarna till slut ge ett besked som de så länge väntat på.

– Det fortsatte tuffa på bra och såg jättelovande ut. Så i mitten av september fick vi beskedet att han var frisk, att cancern var borta, berättar Josefine.

”Kastades tillbaka in i helvetet”

Därefter tog läkarna endast ett planerat blodprov på Henry varannan vecka. Och den 13 oktober blev Henry helt friskskriven från sin cancer. 

Men sen kom mardrömsbeskedet. Den 5 november meddelade läkarna att han hade fått ett återfall i leukemi.

Henry hade bara hunnit vara friskskriven i tre veckor.

– Han hade precis börjat få tillbaka håret, han hade börjat äta och han hade börjat förskolan som alla andra barn. Han var så normal en stund, sedan kastades vi tillbaka in i helvetet, säger Josefine.

– Det var jättejobbigt att sitta där och känna att vi skulle gå igenom det här en gång till. Samtidigt som man hörde på läkarnas röster att de var oroliga. De hade ett helt annat tonfall. Vi förstod då att det här är allvarligt. 

”Bröt ihop”

Läkarna gav då Peter och Josefine valet mellan att erbjuda palliativ vård, eller en cytostatikabehandling och därefter en stamcellstransplantation för att Henry ska kunna bilda nya och friska blodceller.

– Jag bröt bara ihop. Jag hade haft en känsla men hade inte väntat mig att höra det. Men att höra en läkare säga att det var ett reellt alternativ var fruktansvärt. Jag bröt ihop totalt.

Nu kämpar familjen för att hitta en stamcellsdonator så att Henry ska överleva. Foto: Privat / Privat

Men tillsammans bestämde sig Peter och Josefine ändå för att satsa på behandlingen och försöka hitta en donator. 

– Så vi tog beslutet att vi kör. Det var självklart.

Letar benmärgsdonator

I ett uppmärksammat inlägg på Facebook uppmanar Peter människor att registrera sig på Tobiasregistret – ett svenskt register för givare av blodstamsceller.

Förhoppningen är att de finns en matchning för Henry. Men i och med att han också har Downs Syndrom är det extra känsligt och svårt med benmärgsdonationer.

”Hej, alla ni som läser detta! Igår fick vi vårt livs värsta nyhet och svåraste beslut. Vår son har fått återfall på sin AML leukemi... Henrys liv hänger nu på att vi hittar en donator. För ta fighten för vårt barns liv tänker vi ta, även mot pissiga odds”, skriver Peter i inlägget.

– Det har knappt gjorts några benmärgstransplantationer på barn med kromosomfel, det är därför som prognosen är dålig. Vi har fått 30 procent chans, kanske lite bättre, men de vågar inte riktigt sia. Det handlar om väldigt svåra biverkningar. Det är att levern, njurarna eller hjärtat klappar ihop. Eller att de nya stamcellerna krockar med kroppens.

– Det är så lätt att hjälpa en annan människa som riskerar att dö. Det tar några timmar av ditt liv, du kan verkligen rädda någon. En pojke som inte hunnit fylla tre, säger Josefine Ekroos.

”Försöker hålla ihop för Frans skull”

Även om de fått mycket kärlek efter inlägget på Facebook känner de båda sig ganska ensamma i situationen. De har återigen fått isolera sig i hemmet för att minska risken att få in sjukdomar.

– Det kommer bli skitjobbigt att behöva göra det igen. Henry kommer också behöva tillbringa en tid på sjukhus.

Trots det tuffa beskedet finns hoppet kvar för familjen, även om det i vissa stunder är mycket svårt. 

– Det är för jävligt att en som är så pass liten kanske inte kommer leva om några månader, det är helt sjukt. Varannan dag är jag helt på botten, och den andra dagen är jag helt okej. Man får försöka hålla ihop för Frans skull. Det är inte säkert det blir bra. Jag tror att han fixar det här, men vad händer om han inte gör det. 

– Oron just nu är att vi inte får tag på en donator. Det är så himla långt utanför ens egen kontroll. Vi tror att han är tuff nog. Men det är just det här. Om vi får tag på en donator eller inte. Vi kan ha tur om hans lillebror matchar. Men matchar han inte då måste vi ha en obesläktad, och det är då som Tobiasregistret kommer in, säger hon.

Stamcellstransplantation/benmärgsdonation

Stamcellstransplantation/Benmärgsdonation görs för att behandla vissa former av cancer, så som leukemi, lymfom och myelom.

 

Stamceller är omogna celler som kan utvecklas till olika specialiserade celler i kroppen. Stamceller finns till exempel i benmärgen. 

 

Vid en stamcellstransplantation med stamceller från en annan person får du ett nytt immunsystem genom de nya cellerna. Det nya immunsystemet kan då angripa tumörcellerna.

 

Källa: 1177