Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>HÄLSA

Publicerad 20 dec 2017 17:00

Annie, 43: "Jag har undrat varför inte alla förstår mig"

Som liten var hon blyg. I dag när hon vet att hon är högkänslig, HSP, drar Annie Andersson nytta av det, inte minst i jobbet som personlig tränare och massör. 

– Jag vet ofta vad människor behöver utan att de själva vet. Jag har lätt för att känna in andra.

– Jag älskar att hjälpa människor, min högkänslighet är en styrka i mitt jobb. När jag till exempel ska göra en hälsoanalys tänker jag inte bara på vilken mat klienterna ska äta och hur de ska träna, utan också på att det ska finnas en harmoni i kroppen och själen. För mig är det alltid viktigt att sträva efter ett helhetstänk.

När Annie Andersson utbildade sig till massör år 2002 kunde hon ta en klient om dagen, sedan var hon helt slut för att mötet tog så mycket energi. Numera har hon lärt sig att hantera det bättre.

– Jag tycker om att lyssna på andra och har svårt att prata om mig själv. Så jag ställer frågor, klienterna svarar och mår förhoppningsvis bättre efter ett tag med min hjälp. Det känns bra att kunna ge tillbaka till andra. 

LÄS OCKSÅ: Prinsessan Märtha Louise: "Jag kände mig ensam och annorlunda" 

"Många gånger har jag undrat varför inte alla förstår sig på mig"

Annie har känt sig annorlunda sedan hon var barn, men då saknade hon ord för det hon kände. Hon var blyg och tillbakadragen.

– Min mamma och jag är lika varandra. Och precis som jag trivs hon också bäst i naturen där det är lugnt och skönt. 

Annie reagerar starkt när barn och djur far illa.

– Det gör ont i hela kroppen när de lider, jag känner deras smärta i mig. Djur i synnerhet är så försvarslösa, litar fullständigt på oss och så är vi inte snälla mot dem... Jag har väldigt svårt att stänga av, avskyr hemska klipp på plågade djur på sociala medier och klarar inte av att se överkörda djur på vägen.

– Min älskade katt Lurv blev 22 år. Hon betydde allt för mig. Jag drömmer om henne fortfarande trots att det var åtta år sedan hon gick bort. Jag tänker ofta på henne och saknaden finns där ständigt.  

Har du känt att något är fel på dig?

– Jo, absolut. Samtidigt är jag stark och trivs med mig själv. Men många gånger har jag undrat varför inte alla förstår sig på mig. Det var inte så länge sedan som jag läste om högkänslighet, gjorde test på nätet och insåg att det finns något som heter så. Sedan dess har jag mött andra högkänsliga och söker mig gärna till andra som är som jag. Det är skönt att inte vara ensam.

LÄS OCKSÅ: 5 fördelar med att vara en högkänslig person 

Tidigare berättade Annie inte för så många att hon är högkänslig: "Jag bar en mask i många år för att skydda mig själv. Jag tyckte att jag ”kände in” för mycket".

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

"Det ger mig ett lugn att jag accepterar mig själv som jag är"

Har du berättat för omgivningen om din högkänslighet?

– Nära vänner och min familj vet. Men tidigare berättade jag inte för många. Jag bar en mask i många år för att skydda mig själv. Jag tyckte att jag ”kände in” för mycket. Det dränerade mig på energi. Jag blev till exempel helt slut av att ta tunnelbanan in till stan. Från början trodde jag att alla kände så, så det blev lite kaos inombords när jag insåg att alla inte hade samma starka känslor. De senaste åren har jag vågat öppna mig mer och visa vem jag egentligen är. Det ger mig ett lugn att jag accepterar mig själv som jag är. 

Ska man vara öppen om att man är högkänslig? 

– Man måste förstås känna efter själv. Tidigare hade jag inte behov av att berätta för alla. Men jag har mognat de senaste åren, inser att det är bra för andra att veta. Omgivningen blir mer förstående. Om någon sårar mig i dag försöker jag tänka att det inte måste vara mitt fel. Förut grubblade jag mycket och fick en klump i bröstet när människor sa vissa saker. Idag är jag bättre på att släppa och gå vidare. 

– I dag är jag tacksam för att jag känner av små nyanser och har lätt för att uppleva saker med mitt sinne. Visst är det känslomässig berg- och dalbana också, men jag har lätt för att koppla av och njuta av det lilla. En enkel sak som att sitta i skogen med en kopp kaffe gör mig lycklig. 

LÄS OCKSÅ: Sarah, 43, förstod som vuxen att hon är högkänslig 

I Annies jobb som personlig tränare är det en styrka att vara högkänslig: "Jag tycker om att lyssna på andra och har svårt att prata om mig själv".

Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Annies råd till andra högkänsliga:

1. Låtsas att du är i en bubbla där inget kommer åt dig. Det blir som ett skal som elaka ord studsar mot utan att gå in i dig. 

2. Jobba med att känna dig jordad och stabil. Jag tänker att jag har rötter under mina fötter som går ner i jorden. 

3. Vad är läkande för dig? Försök att hitta det. För mig är naturen enormt viktig. Att skriva kan också vara bra. Eller att känna tacksamhet varje dag för allt fint i livet och att vara nära djur. Det ger mig ett enormt lugn. 

4. Glöm inte återhämtning och vila. Lyssna på avslappningsmusik och meditera. Träning är också viktigt, det kan vara en promenad. 

5. Förlåt dem som sårar dig. Tänk att de inte vet bättre och kanske inte förstår att du blir ledsen eller sårad. 

6. Är du i en stressig miljö, låtsas att du är på en plats som du gillar. Blunda gärna. Jag har själv en stuga på Öland som jag älskar att fly till ibland och samla energi. När det känns jobbigt låtsas jag att jag är där. 

7. Var ensam minst någon gång varje dag. Jag äter till exempel gärna lunch själv, speciellt om jag har många klienter den dagen. Högkänsliga behöver ensamtid mer än andra.