Klimakteriet? 6 oväntade symtom
Är du på väg in i klimakteriet – eller mitt i det?
Alla kvinnor upplever sin menopaus olika, men för många innebär övergångsåldern ett stort lidande med flera olika och ofta besvärliga symptom.
Här listar vi åtta lite mer oväntade saker som händer i klimakteriet och slår hål på vanliga myter.
Övergångsåldern är inte en ålder där allt bra blir dåligt - det finns fördelar också. Kvinnans äggstockar är med och producerar kroppens hormoner, och när äggen börjar bli bristvara påverkar det också hormonnivåerna. Östrogenbrist styr inte bara när mensen ska komma utan hela kroppen. Här är symtom på att klimakteriet är på gång.
LÄS OCKSÅ: Gynekologen: Så lindrar du besvär vid klimakteriet
Åldern då flest hamnar i klimakteriet
51 år är den genomsnittliga sluta-blöda-åldern för svenska kvinnor. Men de första tecknen på klimakteriet kan komma ett decennium tidigare - eller låta vänta på sig till 60-årsdagen.
Värmevallningar – vanligt besvär i klimakteriet
Att vakna upp blöt av nattsvettningar, eller gå runt och frysa är inte särskilt trevligt. Men det som händer är att kroppens termostat håller på att bli mer exakt och inte längre tolererar lika stora svängningar. Dessutom slutar din kroppstemperatur att fluktuera över månaden. Under de menstruerande åren blir kroppen en halv grad varmare efter ägglossning och motsvarande halva grad kallare vid mens. Nu kommer du att vara lika het för jämnan.
Alla kvinnor drabbas inte lika mycket av vallningar, och de pågår för det mesta bara i ett par minuter. Lager på lager-klädsel kan göra det enklare att anpassa temperaturen om du får värmevallningar.
Först när det gått ett år sedan din senaste mens räknas det som att du skridit över tröskeln och in i menopausen.
Professor och överläkare Angelica Lindén Hirschberg ansvarar för kvinnohälsan på Karolinska institutet, med 25 års erfarenhet som gynekolog.
LÄS OCKSÅ: Experten: Så hittar du sexlusten i klimakteriet
Hur vet man när man börjar komma i menopaus?
– Klimakteriet kommer inte från den ena dagen till den andra. Det är en period som kan vara i tio år. Ungefär fem år innan man har sin menopaus (sista mensen) börjar äggstockarnas äggproduktion successivt minska, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Tänk på stressen under klimakteriet
Östrogenet hjälper till att balansera kroppens stressnivåer. Kroppen producerar helt enkelt mer stresshormoner när östrogenets lugnande effekt försvinner. Då är det svårt att inte känna sig uppjagad. Kanske är det därför långa promenader, örtteer och yoga kommer extra väl till pass under de här åren.
Längre in i processen kommer ofta de klassiska symptomen som vallningar, svettningar och sömnstörningar. Ofta kommer svettningarna och vallningarna på natten, och beror på att temperaturregleringen förändras i kroppen.
– Det är inte ovanligt att man kan vakna upp flera gånger om natten och känna sig sjöblöt. Då blir sömnen störd, och det får en stor påverkan på livskvaliteten. Man blir lättirriterad och trött, vilket i sin tur också kan göra att man känner sig nedstämd.
LÄS OCKSÅ: 5 tecken på att du har hamnat i perimenopausen
En tredjedel av alla kvinnor får svåra klimakteriebesvär
Klimakteriet är högst individuellt, och alla kvinnor upplever denna period olika.
Vad upplever du att det finns för myter och okunskap kring klimakteriet?
– Det är viktigt att man inte utgår bara från sig själv när klimakteriet kommer på tapeten. Alla kvinnor upplever klimakteriet olika och symptomen kan variera väldigt mycket. Runt 25 procent av alla kvinnor har inga symtom, de går igenom klimakteriet utan att tycka att det är speciellt besvärligt, medan en tredjedel av kvinnorna har svåra besvär och önskar hjälp.
– De som mår bra bör inte raljera över klimakteriet, utan man ska ta allas symptom och upplevelser på allvar. Vi vet att livskvaliteten kan påverkas oerhört, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Nedan hittar du sex mindre tydliga tecken på att klimakteriet närmar sig eller redan är här.
1. Oregelbunden mens
Första symptomen på att du kommit in i klimakteriet brukar vara att mensen blir oregelbunden, den blir glesare och rikligare, man brukar alltså blöda mer.
Då kan det vara många kvinnor som söker hjälp för detta, men inte kopplar det till klimakteriet.
– Ofta har kvinnorna inga andra av de mer klassiska symptomen som vallningar eller svettningar, och förstår inte att det har med klimakteriet att göra, säger Angelica Lindén Hirschberg.
LÄS OCKSÅ: Bästa och sämsta snabbmaten – för vikten och hälsan
2. Humörsvängningar och nedstämdhet
Klimakteriet kan innebära humörsvängningar och en allmän känsla av nedstämdhet. Kvinnor vittnar ofta om en känsla av att de "inte känner igen sig själva".
Under förklimakteriet med den varierande nivån av östrogen i kroppen så påverkas kroppens alla funktioner mycket. När östrogenet är lågt så påverkas de kognitiva funktionerna och nivåerna av serotonin i kroppen sjunker.
Nivåerna av östrogen har man också sett påverka sömnen, och klimakteriet kan orsaka en dominoeffekt där det ena symptomet avlöser och förvärrar det nästa.
Vad kan man se för samband mellan depression och klimakteriet?
– Risken för depression ökar med åldern, både för kvinnor och för män. Det kan vara svårt att visa ett orsakssamband till klimakteriet. Men vänder man på det, så har en randomiserad studie nyligen visat att hos de som fått hormonersättning kunde behandlingen motverka risken att drabbas av depression jämfört med placebo. Det talar ju för att klimakteriet kan påverka risken att drabbas av depression, och det visar tidigare studier också. Det kan finnas en koppling mellan ökad nedstämdhet och klimakteriet, säger Angelica Lindén Hirschberg.
När det gäller humörsvängningar har många kvinnor PMS-besvär. Både fysiska och psykiska sådana, och man kan känna sig allmänt låg osv. De symptomen blir bättre efter klimakteriet, då har man inte de hormonsvängningarna längre.
3. Minnet kan bli sämre
Kommer du på dig att själv att stå i matbutiken och inte minnas vad det var du skulle handla? Eller att du börjar tappa namn på folk du känner?
Det kan vara ett tecken på att du är på väg in i klimakteriet.
– Det finns studier som har följt kvinnor från förklimakteriet till efter klimakteriet. Närmsta åren runt klimakteriet kunde man se en negativ påverkan på minnesfunktion, och de kognitiva funktionerna men dessa var övergående, och minnesförsämringen som vissa kvinnor upplever går alltså över, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Kvinnor kommer i klimakteriet när man är runt 50 år. Men hos de kvinnor som kommer tidigt i klimakteriet har man sett en tydlig påverkan på minnesfunktionen, och även en ökad risk för demensutveckling.
Men om man tar östrogenmedicin motverkas risken för demensutveckling.
4. Du kan få ont i lederna
Ledvärk är också ett vanligt symptom, man blir allmänt stel i kroppen och klagar över ont i nacken eller liknande.
Det finns även samband mellan klimakteriet och benskörhet.
– Detta är sannolikt också kopplat till minskad östrogenproduktion, säger Angelica Lindén Hirschberg.
LÄS OCKSÅ: Så kan du minska risken för benskörhet
5. Du kan få infektioner lättare
Efter mensens slut och man kommit en bit in i klimakteriet så får man symptom som torra slemhinnor.
Det gör att man kan uppleva samlagssmärta och lättare får infektioner som urinvägsinfektion.
Vid torra och sköra slemhinnor i underlivet behandlar man med lokal östrogenbehandling som till exempel kräm eller slidpiller.
LÄS OCKSÅ: Så förbereder du din kropp på förändringar
6. Ögonen blir torrare och hud/hår påverkas
Men det är inte bara slemhinnor i underlivet som påverkas; ögonen blir torrare (ögonen rinner när man går ut), munhåla och svalg (tänderna kan påverkas), hud och hår.
Håret kan bli annorlunda och tandköttet kan börja blöda lättare.
– Det är alltså många olika symptom som hänger ihop med att äggstockarnas östrogenproduktion successivt minskar, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Klimakteriet är ärftligt – så vet du när det är över
Är symptomen ärftliga?
– Ja, på gott och ont finns det en ärftlighet i det. Vill man få en föraning om hur man kommer må så kan man fråga sin mamma. Både åldern och graden av symptom kan vara ärftligt, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Hur vet man när klimakteriet är över?
– Klimakteriet är en ganska lång period. Menopaus är när man har sin sista spontana menstruation, då ska man inte ha haft en blödning på ett år, och det vet man ju först ett år i efterhand. Men efter den sista mensen har inte äggstockarnas produktion avtagit helt, utan det kan ta flera år till. Så klimakteriet är ungefär fem år innan menopaus och fem år efteråt. Sedan kan man ju inte exakt veta om man inte tar ett blodprov som mäter hormonnivåerna i kroppen.
Men det viktiga är ju hur man mår och vilka symptom man har, avslutar Angelica Lindén Hirschberg.
Vanliga myter om klimakteriet
Om du inte börjat oroa dig själv har du säkert hört andra kvinnor oja sig över övergångsåldern och dess konsekvenser. Vem vill drabbas av plötsliga värmevallningar på jobbet – eller vakna mitt i natten av kraftiga svettningar?
Klimakteriet ÄR en stor omställning i kroppen, som KOMMER att medföra vissa mindre roliga kroppstillstånd. Men man ska heller inte överdriva: flera av symptomen går att lindra utan läkarhjälp, och att slippa månatliga blödningar kan ju vara ganska skönt?
Med inspiration av tidningen Prevention listar vi sju felaktiga myter om den fruktade menopausen.
1. Din mens bara slutar en dag
Det händer visserligen ett fåtal kvinnor att mensen slutar tvärt, men för de flesta tar den farväl lite allteftersom under några år, med oregelbundna blödningar som kan variera i mängd från gång till gång.
Det beror på att äggstockarna växlar i produktion: ibland jobbar de mer än vanligt, ibland mindre. Då ändras även hormonnivåerna i kroppen.
2. Värmevallningar och svettningar går inte att göra något åt
Vågor av hetta med efterföljande svettningar ÄR ett vanligt problem under klimakteriet. Men det går faktiskt att förebygga eller lindra besvären.
Tänk till exempel på att alltid ha ett glas kallt vatten i närheten, och att klä dig i flera lager så att du kan ta av dig när du blir varm. Drick inte heta drycker före sänggåendet och håll sovrummet svalt.
3. Vallningar är det främsta symptomet på att du är där
Nej, det finns faktiskt flera kroppsliga (och mentala) tillstånd som avslöjar att du hamnat i klimakteriet. Till exempel är nattliga uppvaknanden, trötthet, irritation och humörsvängningar vanliga symptom.
Notera hur du känner dig när du vaknar och under resten av dagen, så att du bättre kan planera hur du ska möta dina behov. Är det god sömn du borde lägga krutet på till exempel? Eller behöver du gå i terapi för att tygla dina känslor?
4. Du kommer att gå upp i vikt
Hormonerna är visserligen i gungning, och ämnesomsättningen saktar ner. Men det är inte så att alla lägger på sig när de hamnar i klimakteriet.
Dock brukar man behöva anstränga sig lite mer än tidigare för att hålla sig i form, med en stabil vikt. Mindre portioner och ökad fysisk aktivitet är ett relativt enkelt recept, som också gör det lättare att hantera ovälkomna biverkningar.
5. Sexlusten försvinner
En del kvinnor kan visserligen uppleva en liten lustdipp, men för de allra flesta är det inte själva sexdrivet utan elasticiteten och fuktigheten i vaginan som blir lidande av klimakteriet. När östrogennivåerna minskar uppstår lätt en torrhet, som kan göra det obekvämt att ha sex.
För att undvika obehag kan man med fördel använda glidmedel – eller behandla underlivet med östrogen. Då påverkas enbart slemhinnan i slidan, inte resten av kroppen.
6. Du kommer behöva använda inkontinensskydd
Under klimakteriet blir vävnaden i urinblåsan tunnare och mindre elastisk, vilket i sin tur orsakar ett sämre tillslutet urinrör. Det kan göra det svårare att hålla sig, speciellt om man hostar, nyser eller rör på sig.
Som tur är finns flera effektiva hjälpmedel att ta till, som klassiska knipövningar eller en lokal östrogenbehandling som stärker upp musklerna. Så nej, man måste inte börja använda ”vuxenblöja”.
7. Klimakteriet är något att frukta
Menopausen utmålas ibland som rena helvetet – och som slutet på en aktiv och vital tid. Men det är en grov överdrift.
Klimakteriet är inte en sjukdom, utan början på en ny fas i livet, som högst troligen kommer att innebära flera positiva förändringar. Bara det att du slipper blödningar en gång i månaden är ju värt att hurra för?
