7 myter kring kost som sabbar din hälsa

Du blir fet av frukt, kolhydrater är djävulen själv och färska grönsaker är nyttigare än frysta…eller?

Myterna kring kost är oändliga - här slår näringsfysiologen, föreläsaren och författaren bakom boken "Eat Clean", Kristina Andersson, hål på några av de vanligaste tankevurporna som riskerar att sabba din hälsa.

Kristina Andersson Foto: Bianca-Brandon-Cox

MYT 1: Du blir fet av frukt

Frukt innehåller kolhydrater och fruktsocker (fruktos) och bör därför undvikas om du vill gå ner i vikt. Nej, riktigt så enkelt är det inte.

– Det är något som irriterar mig mest nu för tiden. Att frukt skulle vara farligt eller dåligt, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Vid studier av fruktosmolekylen går det visserligen att hitta negativa hälsoeffekter. Bland annat har man kunnat se en koppling till fettinlagring i levern. Problemet är att de flesta stannar vid ordet "fettinlagring" och inte läser vidare. Det är alltså inget som sätter sig på rumpan. Fettinlagring i levern är förstås inget att skoja bort, men det krävs samtidigt stora mängder fruktsocker för att åsamka den effekten. Dessutom: Frukt är inte samma sak som rent fruktsocker. De innehåller även en hel massa vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer som motverkar det potentiellt dåliga.

– Så även om det skulle vara ett problem så drunknar det i effekterna av allt det andra, säger Kristina Andersson.

– Den största mängden fruktsocker får vi inte i oss via frukten. Det är fortfarande läsken och det rena sockret som är problemet. Eftersom halva vanliga sockermolekylen är just fruktos.

LÄS OCKSÅ: Ät fibrer och lev längre! Lista på fiberrik mat som fixar magen

Foto: Colourbox

MYT 2: Kolhydrater är roten till all ondska

Under flera år har kolhydrater dragits rejält i smutsen. Var och varannan svensk har uteslutit det ur sin kost i hopp om att leva ett hälsosammare liv.

Men enligt näringsfysiologen Kristina Andersson är det inte kolhydraten som är det viktiga, utan vilken kolhydratkälla vi väljer.

– Det är inte molekylens fel, det är sammanhanget, säger hon.

Snacks, godis och hårt processad mat är exempel på mindre bra källor till kolhydrater. Men det återfinns också i rotfrukter, hela korn, kärnor och grönsaker som alla har positiva effekter.

– Jag hör många människor säga: "Jag mår så mycket bättre nu när jag slutat med bröd och pasta", säger Kristina Andersson.

– Då frågar jag om de äter exakt samma som tidigare och bara tagit bort pastan. Nej, då äter de exempelvis mer grönsaker. Så, är det verkligen att de slutat äta pasta som gör att de mår bättre? Eller kan det vara grönsakerna?

LÄS OCKSÅ: Gå ner i vikt – utan att räkna kalorier

Foto: Colourbox

MYT 3: Rawfood är det bästa du kan äta

Vi får ofta höra att processad mat är farligt, då borde det ju vara bättre att inte tillaga den alls?

Rawfood har blivit omåttligt populärt på senare år och beskrivs ofta som en näringsbomb.

– Men då måste vi komma ihåg att all näring inte är tillgänglig för oss om vi inte tillagar den, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Har du exempelvis en rå morot och en kokt morot så innehåller den råa mest näring. Men enligt Kristina Andersson får vi i oss mer näring av den kokta. Detta för att kroppen inte kan tillgodose sig all näring utan lite extra hjälp.

Hon är samtidigt positiv till att vi använder mer grönsaker på nya innovativa sätt i vår matlagning. Och inom bakning kan vi exempelvis öka näringsvärdet avsevärt.

– Men att äta 100 procent rawfood skulle inte vara att rekommendera. Då tappar vi faktiskt mycket, säger Andersson.

Foto: Colourbox

MYT 4: Färska grönsaker är nyttigare än frysta

Mår du dåligt varje gång du köper frysbroccoli framför en färsk direkt från grönsaksdisken? Sluta genast.

Faktum är att det kan finnas mer näring i frysta varianter.

– Jag säger inte att färska grönsaker är dåliga. Men ha inte dåligt samvete när du köper frysta, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

När vi skördar en frukt bryts näringstillförseln samtidigt som mognadsprocessen fortsätter. Detta innebär att frukt och grönt som ska ligga färska i våra butiker måste skördas INNAN de mognat - annars riskerar de att bli övermogna eller ruttna.

Grönsaker som ska djupfrysas får i stället växa till de är fullmogna innan de skördas. Djupfrysning är dessutom väldigt skonsamt för näringen.

– Vi kastar alldeles för mycket mat i dag, en stor del av det är grönsaker och rotfrukter som vi inte vill äta när de är lite vissna. Det finns mycket att vinna på att köpa frusna i stället, säger Kristina Andersson

Foto: Colourbox

MYT 5: Mikron sabbar all näring

Mikrovågsugnen har haft ett dåligt rykte ända sedan den lanserades. Och att stoppa grönsaker i mikron låter som ett säkert kort för att förstöra alla viktiga näringsämnen, eller hur?

Inte enligt näringsfysiologen Kristina Andersson.

– Om jag skulle rangordna så är ångkokning det bästa vi kan välja för grönsaker, nummer två är mikrotillagning.

Olika näringsämnen i olika livsmedel påverkas förstås olika mycket av tillagningsmetoden. Men generellt sett är mikrotillagning alltså inget att rynka på näsan åt. Många av våra vitaminer och mineraler är vattenlösliga vilket betyder att de urlakas när vi kokar grönsaker, vilket är en vanlig tillagningsmetod.

– Då försvinner grejer. Det gör det inte när vi ångkokar eller mikrar, säger Kristina Andersson.

LÄS OCKSÅ: Fredrik Paulún: Så hittar du rätt i bröddjungeln

Foto: Colourbox

MYT 6: Icke-ekologiska råvaror är gift

Ekologiskt odlad mat får enligt Livsmedelsverket "inte använda konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel". Så långt låter det bra.

Men näringsfysiologen Kristina Andersson menar att det kan få konsekvenser om vi tror att icke-ekologiska livsmedel är farliga.

– Detta irriterar mig något så innerligt. Det gör att många väljer bort frukt, grönsaker och bär för att de inte får tag i eller har råd med ekologiskt, säger hon.

Kristina Andersson menar nämligen att det är en stor skillnad på att spruta gift på en växt och att faktiskt få i sig samma gift när vi äter.

– De bekämpningsmedel vi använder i dag måste ha kort halveringstid, det vill säga brytas ner snabbt. Och tanken är att vi inte ska få i oss något, säger hon.

För det första finns det en stor säkerhetsmarginal när man sätter gränsvärden och för det andra finns det enligt undersökningar inga svenskproducerade saker som överskrider dessa gränsvärden.

Däremot kan det se annorlunda ut utanför Sverige och då bör vi vara mer försiktiga.

– Jag säger inte att ekologiskt är något dåligt. Men det är inte gift att ge sina barn konventionellt odlade svenska råvaror, säger Kristina Andersson.

Foto: Colourbox

MYT 7: "Superfood" innehåller mer näring än andra grönsaker

Gojibär, spirulina och chiafrön är bara några exempel på livsmedel som går under namnet "superfood" eller "supermat". Men betyder det att de automatiskt är bättre än allt annat vi stoppar i oss?

– Det är en rejäl tankevurpa, säger näringsfysiologen Kristina Andersson.

Ta vetegräs som exempel. En produkt som hävdar att den innehåller mycket mer c-vitamin än en apelsin.

Enligt Kristina är det en dålig jämförelse. Ställer du exempelvis ett dagsintag av vetegräs mot 150 gram broccoli så är fajten över innan den ens har börjat. 150 gram broccoli erbjuder 63 gånger dagsintaget av c-vitamin vilket är bra mycket mer än vetegräs. Detsamma gäller ett stort antal andra viktiga näringsämnen.

– Dessutom, priset. 590 kronor kilot jämfört med 20-40 kronor kilot. Det ena produceras långt bort och transporteras långt. Det andra kan odlas i trädgården, säger Kristina.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande