Fettskräcken bygger på en bluff

Foto: Foto: Robin Nordlund

1953: Amerikanske forskaren Ancel Keys forskning visar ett samband mellan högt intag av fett och risken att dö av hjärtsjukdom. Senare visar en annan forskare att Keys valt ut de sex länder som gett maximalt samband. När studiens alla 22 länder togs med försvann det starka sambandet.

 

1971: Sverige får sina första statliga kostråd, utfärdade av socialstyrelsen. Rekommendation: en fettsnål och kolhydratrik kost.

 

1974: I samarbete med socialstyrelsen lanserar KF:s provkök matpyramiden. Enligt den ska vi mest äta bröd och andra spannmålsprodukter, potatis, mjölk, ost och matfett.

 

1977: I USA skriver en politisk kommitté Kostmål för Förenta staterna. Fettsnålt och mer kolhydrater ska det vara. I Sverige rekommenderar socialstyrelsen i samarbete med Brödinstitutet att vi ska äta 6-8 brödskivor om dagen.

 

1980: Ancel Keys publicerar resultat från The Seven Countries Study. Inget samband mellan högt fettintag och hjärtsjukdom hittas, och Keys ändrar sin hypotes till att bara gälla mättat fett.

 

1984: Tidningen Time publicerar en artikel om att mättat fett leder till högt kolesterol och ökar risken för hjärtsjukdom. Den grundas på en studie som visat att en kolesterolsänkande medicin minskar risken för hjärtinfarkt. Inget i studien visar att mättat fett i kosten skulle leda till högt kolesterol och hjärt-kärl- sjukdom.

 

1989: Nyckelhålsmärkningen införs av livsmedelsverket. Den ska främst visa vilka produkter som är fettsnåla, men sedan dess har riktlinjerna ändrats till att också visa att produkten är fiberrik och innehåller mer fullkorn och mindre socker och salt än liknande produkter.

 

 1992: Tallriksmodellen lanseras av livsmedelsverket. Den ska visa hur mycket av varje näringsämne vi bör äta. Tallriken delas in i två stora delar och en mindre. De stora delarna ska fyllas med ris, pasta eller potatis, respektive grönsaker, rot­­frukter och frukt. Den lilla delen med kött, fisk och ägg.

 

2005: Svenska näringsrekommendationer släpps av livsmedelsverket. Vår kost bör bestå av max 30 energiprocent fett, 50-60 energiprocent kolhydrater och 10-20 energiprocent protein. I Sverige sprids dock låg- kolhydratkosten LCHF som en folkrörelse på nätet.

 

 2008: Två dietister anmälde 2005 "fettdoktorn" Annika Dahlqvist till socialstyrelsen för att hon rekommenderade lågkolhydratkost till sina patienter. Dahlqvist fick rätt när socialstyrelsen konstaterade att det kunde vara en effektiv metod vid övervikt och diabetes.

 

2011: I en studie som publicerats i Diabetes Care, fick en testgrupp lågfettkost och en annan grupp Medelhavsdiet. Risken för diabetes var 52 % lägre för de som åt Medelhavsdiet (de hade inte några kalorirestriktioner).

 

2011: Socialstyrelsen kom i december ut med vägledning till sjukvården när det gäller diabetes, man rekommenderar bland annat lågkolhydratskost:

 "Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter".

Aktuellt just nu