Fet mat är bästa maten för de som vill banta

De traditionella kostråden om att minska i vikt med fett- eller kalorisnål mat kan vara på väg bort. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har gjort en vetenskaplig sammanställning som visar att lågkolhydratskost är mest effektiv när de som lider av fetma ska gå ner i vikt. Rapporten visar att på en tidsperiod på sex månader var lågkolhydratskost mest effektiv medan på lång sikt var det inga skillnader mellan de olika typer av kosthållning som togs med i rapporten. Kostdoktorn Andreas Eenfeldt har länge arbetat för att sprida budskapet att mer fett och mindre kolhydrater gör oss friskare och smalare.

- Jag är mycket nöjd med rapporten, det är kanske lite kontroversiellt för många men ett fantastiskt steg framåt. Nu går det inte att avfärda denna typ av kosthållning längre, säger han.

LCHF, en av de mest populära lågkolhydratskosterna, har länge avfärdats som en modediet och även omnämnts som farlig för hälsan. I rapporten slår SBU fast att risken för hjärt-kärlsjukdom inte ökade med mindre kolhydrater och mer fett i kosten.

- Det sägs ofta att det inte finns någon vetenskap bakom LCHF eller liknande kost, det har alltid varit en lögn och rapporten är ett kvitto på det. Det man såg var att viktnedgången fungerar bättre med mindre kolhydrater och gav bättre hälsovärden, säger Eenfeldt.

I rapporten, som heter "Mat vid fetma", ingår inte studier som rör kostråd till normal- eller överviktiga personer. Det gäller de med ett BMI över 30, vilket innebär en vikt på 87 kilo eller mer för en kvinna som är 170 centimeter lång.

- Det finns ingenting som säger att effekten av kosten även skulle kunna gälla de som är överviktiga, med ett BMI mellan 25 och 30. Men sannolikt skulle det få samma effekt.

Varför tror du att lågkolhydratskost gav bäst viktnedgång på kort sikt?

- Det beror antagligen på att den här typen av kost har en bättre hormonell effekt. I praktiken blir man också mättare på mindre mat. De allra flesta personer med fetma har höga värden av insulin som är ett fettlagrande hormon. Med lågkolhydratskost får man ner de nivåerna.

Men alla experter är inte lika positiva. Livstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius som arbetar vid Karolinska institutet var extern granskare till rapporten.

- Vi är alla överens om att vi måste hålla igen på de snabba kolhydraterna. På lång sikt var det ingen skillnad på de olika kosthållningarna och det säger en del om hur viktigt det är att individanpassa kosten för varje person. Jag håller med om att de flesta mår bättre av att hålla nere på kolhydrater, men det är de snabba som är problemet. Lösgodis är ett större problem än morötter och frukt, säger hon.

Hellénius menar att den mesta forskning som togs med i rapporten kommer från USA där hon menar att man generellt äter mindre mättat fett även vid lågkolhydratskost. Eenfeldt menar däremot att lågkolhydratsdieterna som studerades inte tog hänsyn till hur mycket omättat eller mättat fett de innehöll.

- Tyvärr kan det tolkas som att det är fritt fram att frossa i smör vilket jag inte tycker är bra. Medelhavskosten som jag arbetar mycket med är också rik på fett men från omättade källor som fet fisk, nötter och avokado, säger Hellénius.

Andreas Eenfeldt tror att rapporten kommer ha effekt på vårdens kostråd i framtiden.

- Långsiktigt tror jag att det kommer göra skillnad, absolut, säger han.

Motion sägs ofta vara lösningen på viktproblem, men enligt SBU:s rapport finns inget vetenskapligt stöd för att träning skulle hjälpa till med viktminskningen även om det medför många andra hälsofördelar.