Klasskillnad. 63 procent av de som sprang årets Göteborgsvarv har läst minst tre år på högskola eller universitet.
Klasskillnad. 63 procent av de som sprang årets Göteborgsvarv har läst minst tre år på högskola eller universitet. Foto: Jan Wiriden

Få utan jobb sprang Göteborgsvarvet

Motionsloppen i Sverige växer så det knakar.

Trots det förändras inte den sammantagna folkhälsan.

På startlinjerna saknas nämligen den grupp som behöver röra på sig mer – låginkomsttagare med kortare utbildning.

Under de senaste åren har de större motionsloppen spräckt sina deltagarrekord. Till exempel fick anmälan för nästa års Vasaloppet stängas redan efter tio minuter, då var de 15 800 platserna slut. Men vilka är det som svettar sig genom mil efter mil?

Vasaloppet och även Göteborgsvarvet samlar in statistik över motionärerna. I siffrorna syns ett mönster, deltagarna har i regel hög utbildning. Av alla skidåkare under Vasaloppsveckan hade 65 procent läst minst tre år på högskola eller universitet, för Göteborgsvarvet var motsvarande siffra 63 procent.

Idrottar mer

Samma sak gäller ekonomin. I medel var årsinkomsten för en Vasaloppsdeltagare cirka 380 000 kronor, av löparna tjänade 40 procent mer än 400 000 kronor.

– Vi ser att man tjänar bra, att man är väldigt medveten om den egna hälsan och det är vanligt att löpningen finns med i cv:t för att visa att man håller i gång och tränar, berättar varvsgeneralen Bo Edsberger.

Även LO pekar på sambanden mellan träning och klass. Under Almedalsveckan presenterade de en ny rapport som bland annat visar att tjänstemän idrottar mer utomhus än arbetare.

– Har man bättre inkomst och utbildning motionerar man mer, det märks främst i västvärlden. Man har en bättre hälsa vilket samspelar med förekomsten av diabetes, övervikt med mera, säger Örjan Ekblom, högskolelektor vid enheten fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och Idrottshögskolan.

Skillnaderna kan också skönjas i folkhälsostatistiken. Personer med kort utbildning och lägre inkomst har i högre grad en stillasittande fritid. Så trots träningstrenden ligger vår dagliga fysiska aktivitet stilla.

– Paradoxen är att loppen inte attraherar de som behöver dem. Mycket handlar om hur vi ska nå de som är fysiskt inaktiva och där finns ett kunskap- och utvecklingsbehov, säger Örjan Ekblom.

"Sprida hälsa"

I liknande banor resonerar Mats Olsson, forskare på analysföretaget Kairos Future, som arbetar med studien Morgondagens motionsvanor.

– Det är samma människor som deltar i loppen, de redan troende, men det sprids inte till den stora massan. Och frågan är vad som händer i ett samhälle där en del lägger tid och pengar på att skapa hälsa och andra inte gör något?

I stadsdelen Gårdsten i Göteborg har organisationen bakom Göteborgsvarvet ett projekt med vuxenträning sedan ett och halvt år tillbaka.

– Det är en vit fläck på kartan som inte finns representerad bland våra deltagare. Vi vill få fler att springa, men framförallt är det ett sätt att sprida hälsa, säger Bo Edsberger.

Vad jobbar halvmaralöparna med?

  • Det vanligaste yrket som uppgavs i webbintervjuer bland deltagarna i årets Göteborgsvarv var projektledare, 21 procent.
  • Sju procent, omkring 4 000 personer hade höga chefspositioner.
  • Mellanchefer var 15 procent och drygt en femtedel arbetade inom kontor och administration.
  • 20 procent svarade att man var arbetare eller fanns inom servicesektorn.
  • En liten andel, en procent var arbetslösa.

Källa: Göteborgsvarvet (TT)

Motion i siffror

 

  • I den nationella folkhälsoenkäten för 2012 uppgav en tredjedel att de rör på sig med förhöjd puls minst 60 minuter per dag, samma nivå som 2004.
  • 2012 blev även ett rekordår för löpningen, då gjordes 660 000 starter i 284 motionslopp, enligt Svensk Friidrott.
  • Samtidigt har det blivit allt dyrare att delta i de stora motionsloppen. Enligt tidningen Råd och Rön hart anmälningsavgifterna ökat med mellan 12 och 74 procent 2000–2012.
  • Enligt LO rör tjänstemän mer på sig än arbetare. 2010–2011 idrottade 49 procent arbetare mer är 20 gånger under året utomhus, jämfört med 60 procent av tjänstemännen.

Källor: Svensk Friidrott, Råd och Rön, LO (TT)

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + bok av Annika Sjöö för 199 kr. Köp nu!