Foto: Fotolia

Diabetes hos barn vanligast i Sverige

Diabetes hos barn är vanligare i Sverige och Finland än i något annat land i världen.
Forskare vid Linköpings universitet följer drygt 17 000 barn för att ta reda på varför.
- De främsta målet är att hitta de bakomliggande orsakerna till så kallad barndiabetes, säger professor Johnny Ludvigsson, verksam vid Universitetssjukhuset i Linköping, till TT.

FAKTA

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som orsakas av att sockerhalten i blodet är för hög.
Vid typ 1 diabetes (barndiabetes) har kroppens egen produktionen av insulin helt eller nästan helt upphört.
Vid typ 2 diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte till.
De första symptomen är stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet.
I Sverige finns minst 350000 människor med diabetes, varav 50000 med diabetes typ 1.
Sjukdomen räknas till de stora folksjukdomarna.

I Sverige får cirka 700 barn per år barndiabetes (diabetes typ 1). Det är dubbelt så många som på 1970-talet. Frekvensen i Sverige är mer än hundra gånger så hög som den i Kina och betydligt högre än i till exempel Baltikum och det forna Sovjetunionen.

Livsstil

- Det är den överlägset vanligaste allvarliga sjukdomen som drabbar barn i Sverige. Vi har flera hypoteser om vad som kan orsaka sjukdomen, men det måste vara något i vår livsstil här, konstaterar Ludvigsson. För att kartlägga orsakerna startade han och hans kollegor 1997 det så kallade abis-projektet (alla barn i sydöstra Sverige). 17 055 av de barn som föddes i Östergötland, Småland, Blekinge och Öland mellan oktober 1997 och oktober 1999 har följts med regelbundna provtagningar i blod, urin och avföring samt registrering av miljöfaktorer. - Vi tittar på vilka infektioner som drabbar barnen, när näring som komjölk och gluten och vitaminer introduceras samt på stress. Vi vet att den stress som till exempel en skilsmässa i familjen utgör kan spela roll för immunförsvarets balans.

Enorm bank

I dagarna drar en ny fas av abis i gång då forskarna hoppas kunna fortsätta med provtagningarna när barnen är åtta, elva och fjorton år. Ludvigsson säger att abis-projektet hittills gett stöd för vissa teser, som att det finns en koppling mellan ett antal infektioner och barndiabetes. En livsstilsförändring som diskuterats är hygienen, att vårt rena samhälle gör att immunförsvaret inte mognar och sysselsätts så som det är menat. - Jag tror inte att det är en enda faktor som förklarar diabetes hos barn. En del kanske får det på grund av ett visst virus, andra på grund av mekanismer som har med födoämnen att göra och andra för att stress på de insulinproducerande cellerna utlöser en reaktion, säger Ludvigsson.