Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Det är första gången vi gjort en sådan här undersökning. – Vi ser stora geografiska skillnader vilket tyder på en ojämlikhet i tandhälsan över landet, säger Alfhildur Astvaldsdottir, sakkunnig i odontologi på Socialstyrelsen.
Det är första gången vi gjort en sådan här undersökning. – Vi ser stora geografiska skillnader vilket tyder på en ojämlikhet i tandhälsan över landet, säger Alfhildur Astvaldsdottir, sakkunnig i odontologi på Socialstyrelsen.
Det är första gången vi gjort en sådan här undersökning. – Vi ser stora geografiska skillnader vilket tyder på en ojämlikhet i tandhälsan över landet, säger Alfhildur Astvaldsdottir, sakkunnig i odontologi på Socialstyrelsen.
Det är första gången vi gjort en sådan här undersökning. – Vi ser stora geografiska skillnader vilket tyder på en ojämlikhet i tandhälsan över landet, säger Alfhildur Astvaldsdottir, sakkunnig i odontologi på Socialstyrelsen. Foto: Jan Ekman / Socialstyrelsen

Dålig tandhälsa i glesbygd – stora regionala skillnader

3,9 miljoner svenskar besökte tandvården under 2021, visar ny statistik från Socialstyrelsen. 

Det är näst lägsta antalet på tolv år.

Pandemieffekten dröjer sig kvar, tror myndigheten. 

Siffrorna avslöjar dessutom påfallande geografiska skillnader, både i tandhälsa och tandvårdsbesök. 24 procent av 65–74 åringarna i Grums har färre än 20 tänder kvar, jämfört med bara 3 procent av samma grupp i Danderyd.  

– Så ska det förstås inte vara, tandvården ska vara jämlik, säger Jeroen de Munter, statistiker på myndigheten. 

Även under 2021 syns en pandemieffekt i tandvården. Det anser Socialstyrelsen i en ny rapport. Även om det syns en återhämtning är vi ännu inte tillbaka till normalläge, berättar Jeroen de Munter, statistiker på myndigheten och en av författarna till den nya rapporten.

– Det har inte gått upp riktigt som förväntat. Pandemin verkar ha fortsatt påverka människors benägenhet att skjuta på sitt tandvårdsbesök, säger han. 

Återhämtningen är något bättre i den privata sektorn än i den offentliga tandvården. 

Även jämfört med åren före pandemin - och ända sedan myndigheten började föra helårsstatistik – syns en långsam nedgång i befolkningens tandläkarbesök.

– Vi har inte analyserat orsakerna till siffrorna i rapporten. Det kan vara så att människor blivit bättre på preventiva åtgärder. Att man sköter sina tänder bättre och alltså inte behöver gå lika ofta till tandläkaren, säger Jeroen de Munter. 

Störst ökning i antal som gick till tandvården mellan 2020 och 2021, 25 procent, syns hos personer mellan 75 och 84 år. Det är också den grupp som kraftigast minskade sina tandvårdsbesök under pandemin. Men de allra äldsta, över 85 år, har den största procentuella förändringen, med drygt 33 procent för kvinnor och drygt 29 för män.    

Hur många tänder man har kvar är ett tydligt mått på tandhälsa. Flest äldre med mindre än 20 tänder kvar finns i Grästorp, Grums, Ljusnarsberg, Pajala, Haparanda och Kiruna.

Ojämlik tandhälsa över landet

Enligt tandvårdslagen är målet för tandvården en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Myndigheten har också för första gången särskilt tittat på skillnader bland äldres tandhälsa över landet.  

Myndighetens nya rapport avslöjar påfallande geografiska skillnader både sett till munhälsa och besök i tandvården. 

Hur många tänder man har kvar är ett tydligt mått på tandhälsa. En person kan ha upp till 32 tänder kvar. Generellt anses tio tänder i varje käke vara ett minimum för en god bettfunktion, att man kan tugga ordentligt. Har man mindre än så kan det påverka tuggfunktionen negativt.   

Flest äldre med mindre än 20 tänder kvar finns i Grästorp, Grums, Ljusnarsberg, Pajala, Haparanda och Kiruna. Där har mellan 24 och 19 procent av personerna mellan 65 och 74 år färre än 20 tänder kvar. I Danderyd, Täby, Lidingö, Lomma, Waxholm, Tjärn och Lerum har flest mer än 20 tänder kvar, bara mellan 3 och 6 procent har färre än 20 tänder kvar. 

– Resultaten tyder på en geografisk ojämlikhet. Vad skillnaderna i tandhälsa kan bero på har vi inte analyserat, det kan bland annat finnas samband med socioekonomi, tillgång till tandvård och benägenhet att gå till tandvården, säger Alfheidur Astvaldsdottir, sakkunnig i tandvårdvårdsfrågor på myndigheten.

STORA SKILLNADER: Kartan till vänster visar andel 65–74 åringar med fler än 20 kvarvarande tänder som har besökt tandvården 2019–2021. Kartan till höger visar andel 55–64 åringar som har genomfört minst en basundersökning 2019–2021.

Dåliga tänder i glesbygden

Socioekonomiskt starka kommuner nära storstäder har en hög andel invånare med 20 eller fler kvarvarande tänder. Bland kommuner med lägst andel finns en del glesbygdskommuner och kommuner i norra Sverige. 

Även om man genomgått en basundersökning hos tandläkaren syns stora skillnader i landet. Här har Socialstyrelsen tittat på personer som är mellan 55 och 64 år. I Jokkmokk, Övertorneå, Haparanda, Älvdalen, Pajala, Vansbro och Orsa ligger i bottenligan har bara mellan 31 och 43 procent genomgått basundersökning 2021.  I topp ligger Lomma, Habo, Lidköping, Kungsbacka, Alingsås, Vetlanda och Lerum med mellan 85 och 91 procent.   

– När det gäller besöksfrekvensen kan det ju handla både om tandvårdsbehov, tillgänglighet till tandvård och benägenheten att uppsöka tandvård, säger Alfheidur Astvaldsdottir och tillägger:

– Men i den här rapporten har vi bara tittat de faktiska siffrorna och inte de bakomliggande orsakerna.