Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 21 okt 2012 16:00

Bli fri från kaoset när hormonerna krisar

När Pia Westergren, 52, kom i klimakteriet drabbades hon av svåra svettningar och en glömska som gjorde att hon trodde att hon höll på att bli knäpp. När hon började äta bioidentiska hormoner blev hon sig själv igen.

När Pia Westergren, 52, kom i klimakteriet drabbades hon av svåra svettningar och en glömska som gjorde att hon trodde att hon höll på att bli knäpp. När hon började äta bioidentiska hormoner blev hon sig själv igen.

1/7

Foto: Tomas Leprince

Mia Lundin, sjuksköterska, har specialiserat sig på att behandla kvinnor med hormonella rubbningar och har också skrivit boken "Kaos i kvinnohjärnan":

Mia Lundin, sjuksköterska, har specialiserat sig på att behandla kvinnor med hormonella rubbningar och har också skrivit boken "Kaos i kvinnohjärnan":

2/7

Foto: Ulrica Zwenger

Rätt balans på hormoner och signalsubstanser får oss att må bra. När nivåerna minskar eller sjunker påverkar det både kroppen och humöret.

Rätt balans på hormoner och signalsubstanser får oss att må bra. När nivåerna minskar eller sjunker påverkar det både kroppen och humöret.

3/7

Signalsubstansen GABA:<br>Bra för sömnen och en dämpande signalsubstans. Lugnar hjärnan genom att dämpa dopamin och noradrenalin och bidrar till att framkalla avslappning, sömn och lugn. Långvarig stress kan leda till låga nivåer.

Signalsubstansen GABA:
Bra för sömnen och en dämpande signalsubstans. Lugnar hjärnan genom att dämpa dopamin och noradrenalin och bidrar till att framkalla avslappning, sömn och lugn. Långvarig stress kan leda till låga nivåer.

4/7

Foto: Robban Andersson

Signalsubstansen Dopamin:<br>Styr motivation och muskelkontroll<br>En stimulerande signalsubstans. Styr motivation, intresse och lust, reglerar muskelkontroll och musklernas funktioner.

Signalsubstansen Dopamin:
Styr motivation och muskelkontroll
En stimulerande signalsubstans. Styr motivation, intresse och lust, reglerar muskelkontroll och musklernas funktioner.

5/7

Foto: Cornelia Nordström

Det kvinnliga könshormonet Progesteron:<br>För lite leder till övergångsbesvär. Kallas också gulkroppshormon. För mycket kan leda till trötthet och slöhet. För lågt leder till PMS och övergångsbesvär.

Det kvinnliga könshormonet Progesteron:
För lite leder till övergångsbesvär. Kallas också gulkroppshormon. För mycket kan leda till trötthet och slöhet. För lågt leder till PMS och övergångsbesvär.

6/7

Foto: Image Source Pink

Hormonet Kortisol:<br>Höjer insulinnivån – kan leda till viktökning<br>Ett hormon som utsöndras av binjurarna under stress. Höjer insulinnivåerna, vilket kan leda till viktökning. Kortisol kan blockera så att östrogen inte kan ta sig in i cellerna.

Hormonet Kortisol:
Höjer insulinnivån – kan leda till viktökning
Ett hormon som utsöndras av binjurarna under stress. Höjer insulinnivåerna, vilket kan leda till viktökning. Kortisol kan blockera så att östrogen inte kan ta sig in i cellerna.

7/7

Foto: Magnus Wennman

Känner du dig oförklarligt trött, irriterad och deppig? Det kan vara dina hormoner som är i obalans. Om nivåerna sjunker kan du drabbas av både fysiska och psykiska besvär.

Men det går att balansera hormonerna och lugna kaoset i hjärnan.

Du kanske tror att du håller på att bli galen. För helt plötsligt känner du inte igen dig själv. Du är på dåligt humör, känner dig deppig och drabbas av glömska och omotiverade gråtattacker. Men nej, du håller inte på att bli knäpp. Det här är något som alla kvinnor kan drabbas av, speciellt med stigande ålder.

- Det beror på att hjärnkemin har förändrats på grund av att balansen mellan hormoner och signalsubstanser har blivit störd. Anledningen kan vara att du inte har tillräckligt med hormoner, att du stressar för mycket eller inte äter en bra kost, säger Mia Lundin, svensk sjuksköterska och barnmorska med egen klinik i USA. Hon har specialiserat sig på att behandla kvinnor med hormonella rubbningar och har också skrivit boken "Kaos i kvinnohjärnan".

Redan från mitten av trettioårsåldern börjar dina hormoner att förändras. Ju mer stress och sämre kost desto tidigare kommer förändringarna. Risken att må dåligt av hormonell obalans är större under vissa perioder, som puberteten, tiden före menstruationen, efter du har fött barn, under övergångsåldern och i klimakteriet.

Låga hormonnivåer påverkar i sin tur viktiga signalsubstanser, som serotonin. Det hela kan också börja i andra ändan, där långvarig stress och obalans mellan signalsubstanserna orsakar hormonell obalans.

Vanliga symptom på obalans är gråtattacker, retlighet, panikattacker, raserianfall, oro, depression, minnesförlust, sömnlöshet och hjärndimma. Det är också vanligt att drabbas av sug efter socker eller alkohol.

Vanliga behandlingar kan innebära anti-depressiva preparat, p-piller eller syntetiska hormoner om du är i klimakteriet. Men det finns nackdelar med dessa behandlingar menar Mia Lundin. Dels kan effekten vara dålig, dels kan de ge biverkningar.

- Antidepressiva medel, som SSRI-preparaten, återvinner bara det serotonin som finns i hjärnan. Har du inget alls eller väldigt lite så funkar inte dessa preparat. P-piller, som är en kombination av syntetiskt östrogen och syntetiskt progesteron, stänger av produktionen av kroppens egna naturliga hormoner som vi behöver för att må bra och hålla oss friska.

Sedan 2002, när den medicinska studien World Health Initiative visade att behandling med syntetiska hormoner ökar risken att drabbas av bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar har både läkare och kvinnliga patienter med all rätt varit skeptiska mot hormonbehandling. Helt rätt tycker även Mia Lundin, men det fanns fler aspekter.

- Det var det syntetiska progesteronet som var problemet. De kvinnor som använde det hade tjugofyra procent större risk att få bröstcancer. Däremot fanns ingen ökad risk för bröstcancer hos de kvinnor som bara tog östrogen. De hade dessutom mindre kalkbildning i hjärtats kranskärl.

Problemet är att kvinnor som fortfarande har en livmoder och använder östrogen också måste använda progesteron för att förebygga livmoderscancer.

Mia Lundin har de senaste 23 åren rekommenderat bioidentiskt östrogen och progesteron till sina patienter. Hon säger att det finns bra studier som visar att bioidentiskt progesteron förebygger livmoderscancer medan det inte ökar risken för bröstcancer eller hjärt-och kärlsjukdomar. Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i USA och de flesta länder i Europa, men än så länge inte på apoteken i Sverige. Läkaren måste i så fall beställa det på licens.

En fördel med bioidentiska hormoner är att de har samma molekylstruktur som de hormoner som kroppen producerar, därför funkar de så bra. Med dem kan du få tillbaka sexlusten, få bättre minne och sömn, mer energi, stabilare vikt, mindre torra slemhinnor och färre urinvägsinfektioner och minskade övergångsbesvär. Samtidigt minskar du risken för benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och kanske också bröstcancer.

- Riskerna är väldigt låga jämfört med fördelarna, men man ska ändå ha respekt för hormoner. Jag rekommenderar inte östrogen till kvinnor som har eller har haft bröstcancer, blodproppar eller onormala blödningar.

Mia Lundin rekommenderar också att du försöker minska stress, satsa på en kost som stärker dina hormonsystem och eventuellt äta tillskott för att ytterligare hjälpa kroppen på traven.

 

Hormoner och signalsubstanser – så påverkar de din kropp:

Östrogen:

Förutsättning för serotoninet

Kvinnligt könshormon. Sjunker veckorna före mens, det kan leda till PMS. Det beror på att när östrogenet sjunker så sjunker också serotoninet. Normalt och stabilt östrogen är en förutsättning för att serotoninet ska produceras och fungera, medan serotonin i sin tur ser till att äggstockarna producerar tillräckligt med östrogen. Samverkar också med progesteron. För mycket östrogen kan leda till ilska och oro, progesteron motverkar detta eftersom det höjer nivån av GABA.

Noradrenalin:

Viktigt för minnet

Stimulerande signalsubstans som ökar vid stress. Bidrar till uppmärksamhet och bra minne. För mycket leder till nervositet, hjärtklappning och skenande tankar. För lite gör dig deppig, energilös och försämrar motivation och minne.

GABA:

Bra för sömnen

En dämpande signalsubstans. Lugnar hjärnan genom att dämpa dopamin och noradrenalin och bidrar till att framkalla avslappning, sömn och lugn. Långvarig stress kan leda till låga nivåer.

Testosteron:

Påverkar sexlust och humör

Kallas ett manligt könshormon, men är också viktigt för kvinnor eftersom det påverkar sexlusten och humöret om det är för lågt. Det upprätthåller också muskelmassan och förstärker skelettet. Har en välgörande inverkan på signalsubstansen dopamin som ger välbefinnande och ökar livslusten. Samspelar med östrogen.

Kortisol:

Höjer insulinnivån – kan leda till viktökning

Ett hormon som utsöndras av binjurarna under stress. Höjer insulinnivåerna, vilket kan leda till viktökning. Kortisol kan blockera så att östrogen inte kan ta sig in i cellerna.

Serotonin:

Gör dig lugn och harmonisk

En dämpande signalsubstans. Bidrar till välbefinnande och att du känner glädje. Hjälper till att försvara ditt system mot oro och depression, nivåerna minskar vid långvarig stress. Vid normala nivåer känner du dig harmonisk, optimistisk, lugn, kreativ och sover gott. Östrogen ökar serotoninhalterna.

Dopamin:

Styr motivation och muskelkontroll

En stimulerande signalsubstans. Styr motivation, intresse och lust, reglerar muskelkontroll och musklernas funktioner. När dopaminhalten höjs tänker, talar och andas vi snabbare. Dopamin är också kopplat till positiva stresstillstånd som att vara förälskad, fysisk träning, lyssna på musik och ha sex. Höga nivåer kan leda till oro och panikattacker, låga nivåer kan göra dig trött och deppig. Östrogen ökar dopaminnivåerna.

Progesteron:

För lite leder till övergångsbesvär

Kvinnligt könshormon, kallas också gulkroppshormon. För mycket kan leda till trötthet och slöhet. För lågt leder till PMS och övergångsbesvär. Hjälper till att balansera östrogen och testosteron. Ökar förekomsten av GABA. Förhindrar alltför stor produktion av kortisol.

Relaterat