Bli fri från kaoset när hormonerna krisar

Du kanske tror att du håller på att bli galen. För helt plötsligt känner du inte igen dig själv. Du är på dåligt humör, känner dig deppig och drabbas av glömska och omotiverade gråtattacker. Men nej, du håller inte på att bli knäpp. Det här är något som alla kvinnor kan drabbas av, speciellt med stigande ålder.

- Det beror på att hjärnkemin har förändrats på grund av att balansen mellan hormoner och signalsubstanser har blivit störd. Anledningen kan vara att du inte har tillräckligt med hormoner, att du stressar för mycket eller inte äter en bra kost, säger Mia Lundin, svensk sjuksköterska och barnmorska med egen klinik i USA. Hon har specialiserat sig på att behandla kvinnor med hormonella rubbningar och har också skrivit boken "Kaos i kvinnohjärnan".

Hormonell obalans i puberteten och klimakteriet

Redan från mitten av trettioårsåldern börjar dina hormoner att förändras. Ju mer stress och sämre kost desto tidigare kommer förändringarna. Risken att må dåligt av hormonell obalans är större under vissa perioder, som puberteten, tiden före menstruationen, efter du har fött barn, under övergångsåldern och i klimakteriet.

Låga hormonnivåer påverkar i sin tur viktiga signalsubstanser, som serotonin. Det hela kan också börja i andra ändan, där långvarig stress och obalans mellan signalsubstanserna orsakar hormonell obalans.

LÄS OCKSÅ: 5 tecken på att du har hamnat i perimenopausen

Kan ge psykiska besvär

Vanliga symptom på obalans är gråtattacker, retlighet, panikattacker, raserianfall, oro, depression, minnesförlust, sömnlöshet och hjärndimma. Det är också vanligt att drabbas av sug efter socker eller alkohol.

Vanliga behandlingar kan innebära antidepressiva preparat, p-piller eller syntetiska hormoner om du är i klimakteriet. Men det finns nackdelar med dessa behandlingar menar Mia Lundin. Dels kan effekten vara dålig, dels kan de ge biverkningar.

- Antidepressiva medel, som SSRI-preparaten, återvinner bara det serotonin som finns i hjärnan. Har du inget alls eller väldigt lite så funkar inte dessa preparat. P-piller, som är en kombination av syntetiskt östrogen och syntetiskt progesteron, stänger av produktionen av kroppens egna naturliga hormoner som vi behöver för att må bra och hålla oss friska.

LÄS OCKSÅ: Gynekologen: Så lindrar du besvär vid klimakteriet

Syntetiskt progestreron kan öka risken för cancer

Sedan 2002, när den medicinska studien World Health Initiative visade att behandling med syntetiska hormoner ökar risken att drabbas av bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar har både läkare och kvinnliga patienter med all rätt varit skeptiska mot hormonbehandling. Helt rätt tycker även Mia Lundin, men det fanns fler aspekter.

- Det var det syntetiska progesteronet som var problemet. De kvinnor som använde det hade tjugofyra procent större risk att få bröstcancer. Däremot fanns ingen ökad risk för bröstcancer hos de kvinnor som bara tog östrogen. De hade dessutom mindre kalkbildning i hjärtats kranskärl.

Problemet är att kvinnor som fortfarande har en livmoder och använder östrogen också måste använda progesteron för att förebygga livmoderscancer.

Lägre risk

Mia Lundin har de senaste 23 åren rekommenderat bioidentiskt östrogen och progesteron till sina patienter. Hon säger att det finns bra studier som visar att bioidentiskt progesteron förebygger livmoderscancer medan det inte ökar risken för bröstcancer eller hjärt-och kärlsjukdomar. Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i USA och de flesta länder i Europa, men än så länge inte på apoteken i Sverige. Läkaren måste i så fall beställa det på licens.

En fördel med bioidentiska hormoner är att de har samma molekylstruktur som de hormoner som kroppen producerar, därför funkar de så bra. Med dem kan du få tillbaka sexlusten, få bättre minne och sömn, mer energi, stabilare vikt, mindre torra slemhinnor och färre urinvägsinfektioner och minskade övergångsbesvär. Samtidigt minskar du risken för benskörhet, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och kanske också bröstcancer.

- Riskerna är väldigt låga jämfört med fördelarna, men man ska ändå ha respekt för hormoner. Jag rekommenderar inte östrogen till kvinnor som har eller har haft bröstcancer, blodproppar eller onormala blödningar.

Mia Lundin rekommenderar också att du försöker minska stress, satsa på en kost som stärker dina hormonsystem och eventuellt äta tillskott för att ytterligare hjälpa kroppen på traven.

Hormoner och signalsubstanser – så påverkar de din kropp:

Östrogen:

Förutsättning för serotoninet

Kvinnligt könshormon. Sjunker veckorna före mens, det kan leda till  PMS. Det beror på att när östrogenet sjunker så sjunker också  serotoninet. Normalt och stabilt östrogen är en förutsättning för att  serotoninet ska produceras och fungera, medan serotonin i sin tur ser  till att äggstockarna producerar tillräckligt med östrogen. Samverkar  också med progesteron. För mycket östrogen kan leda till ilska och oro,  progesteron motverkar detta eftersom det höjer nivån av GABA.

Noradrenalin:

Viktigt för minnet

Stimulerande signalsubstans som ökar vid stress. Bidrar till  uppmärksamhet och bra minne. För mycket leder till nervositet,  hjärtklappning och skenande tankar. För lite gör dig deppig, energilös  och försämrar motivation och minne.

GABA:

Bra för sömnen

En dämpande signalsubstans. Lugnar hjärnan genom att dämpa dopamin  och noradrenalin och bidrar till att framkalla avslappning, sömn och  lugn. Långvarig stress kan leda till låga nivåer.

Testosteron:

Påverkar sexlust och humör

Kallas ett manligt könshormon, men är också viktigt för kvinnor  eftersom det påverkar sexlusten och humöret om det är för lågt. Det  upprätthåller också muskelmassan och förstärker skelettet. Har en  välgörande inverkan på signalsubstansen dopamin som ger välbefinnande  och ökar livslusten. Samspelar med östrogen.

Kortisol:

Höjer insulinnivån – kan leda till viktökning

Ett hormon som utsöndras av binjurarna under stress. Höjer  insulinnivåerna, vilket kan leda till viktökning. Kortisol kan blockera  så att östrogen inte kan ta sig in i cellerna.

Serotonin:

Gör dig lugn och harmonisk

En dämpande signalsubstans. Bidrar till välbefinnande och att du  känner glädje. Hjälper till att försvara ditt system mot oro och  depression, nivåerna minskar vid långvarig stress. Vid normala nivåer  känner du dig harmonisk, optimistisk, lugn, kreativ och sover gott.  Östrogen ökar serotoninhalterna.

Dopamin:

Styr motivation och muskelkontroll

En stimulerande signalsubstans. Styr motivation, intresse och lust,  reglerar muskelkontroll och musklernas funktioner. När dopaminhalten  höjs tänker, talar och andas vi snabbare. Dopamin är också kopplat till  positiva stresstillstånd som att vara förälskad, fysisk träning, lyssna  på musik och ha sex. Höga nivåer kan leda till oro och panikattacker,  låga nivåer kan göra dig trött och deppig. Östrogen ökar  dopaminnivåerna.

Progesteron eller gulkroppshormon:

För lite leder till övergångsbesvär

Kvinnligt könshormon, kallas också gulkroppshormon. För mycket kan  leda till trötthet och slöhet. För lågt leder till PMS och  övergångsbesvär. Hjälper till att balansera östrogen och testosteron.  Ökar förekomsten av GABA. Förhindrar alltför stor produktion av  kortisol.