Bättre akutvård för psykiskt sjuka

Många som ringer 112 larmar om hjälp för sig själva eller andra i akuta psykiska tillstånd eller vid risk för självmord.
I nya samarbeten satsas nu på en lika bra akutpsykvård som till exempel akutvård vid hjärtinfarkt.

Även i akuta psykiska tillstånd kan det behövas ambulans.


- Traditionellt har vi varit duktiga på hjärtinfarkter, men vi ska bli lika duktiga på akuta psykoser och akuta depressioner. Den som är psykiskt sjuk ska känna sig lika väl hemma i ambulansen som den kroppsligt sjuka, säger Poul Kongstad, klinikchef vid Region Skånes Prehospitala Centrum och chef för ambulanssjukvården.


Han är en av initiativtagarna till det skånska projektet för snabbare hjälp när någon larmar 112 och behöver akut hjälp vid psykiska tillstånd.


Flera psykiska akutfall

En första omgång ambulansteam har i höst utbildats i akutpsykiatrisk vård, bland annat genom särskilda utbildningsdagar inom psykvården. Fler utbildade fylls på, kvalificerad hjälp ska finnas ute i alla ambulanser och vägen in till vård ska vara säker och obruten från det allra första samtalet.


- Psykisk sjukdom är likställd med annan sjukdom och alla som behöver hjälp och råd från oss ska kunna få det dygnet runt, säger chefläkare Gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne.


Region Skåne kör med sina 65 ambulanser omkring 110 000 patienter varje år. Ungefär var tionde gäller psykiska tillstånd, uppskattar Poul Kongstad. De som behöver akut psykhjälp har också blivit många fler de senaste 10–15 åren, enligt ambulanssjukvårdens statistik. Ett tidstecken, menar Kongstad.


- Det är mycket mer singelboende i dag till exempel, människor är långt från sin familj, man känner inte sina grannar som förr och har ingen att prata med. Vi måste kunna svara upp mot det här moderna behovet av hjälp.


Vill avdramatisera

Inom psykvården vill man också avdramatisera de många psykiska tillstånd – depressioner, psykoser och ångestsjukdomar– som kan drabba som en blixt lika väl som ett litet magknip hastigt blir en akut gallsten eller blindtarm.


- De flesta har någon gång känt en ångest, det är en del av vår vardag. Blir det väldigt stort kan man snabbt behöva hjälp, säger Åsa Westrin, docent och chefläkare, Psykiatri Skåne.


I ett annat projekt samarbetar ambulanssjukvården, Psykiatri Skåne, SOS Alarm, polisen och räddningstjänsten enligt den så kallade Jönköpingsmodellen, som finns på flera ställen runt om i landet. Där handlar det om att aktivt förhindra självmord, framförallt i närheten av järnvägar eller broar. Oavsett vilken "blåljusorganisation" som kommer först till platsen kan alla ingripa, ta sig fram till personen och prata så att det leder till ett avbrott från handlingen och in till vård i stället.


Viktigt att prata

Att prata och få kontakt är början till en väg tillbaka och det gäller även privat för alla. Man ska inte vara rädd för att ta upp frågan när man ser att någon mår så dåligt att det kan finnas risk för självmord.


- De flesta känner sig lättade att någon vågar börja prata med dem, och det kan avgöra, säger Gunnar Moustgaard.


En öppnare samhällsattityd till att man kan må psykiskt dåligt av och till i livet utan att det är något konstigt med det verkar också vara på gång, menar de alla tre.


- Jag tror också det spelar stor roll att kända personer, som till exempel Ann Heberlein, satt mycket ljus på detta. Det är inte längre så tabu att tala om, som det ansetts innan, säger Poul Kongstad.


- Och att ta hand om varandra är en uppgift vi har gemensamt i samhället, säger Åsa Westrin.



Annette Fröstberg/TT

FAKTA

Ett liv var sjätte timme


• Omkring 1 400 personer dör varje år genom självmord.
• Var sjätte timme tar en person sitt liv, fyra varje dygn.
• Varje år dör över tre gånger så många av självmord som i trafiken.
• Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15–44 år.
• I den åldersgruppen orsakas 20 procent av alla dödsfall av självmord.
• Var fjärde person som tar sitt liv är över 65 år.
• Männen svarar för en tredjedel av alla självmord. Självmordsförsöken bland män 15–24 år har ökat kraftigt de senaste åren.

Källa: Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + boken Träna hemma av Annika Sjöö. Läs mer!