Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Anna Bäsén

Publicerad 31 jan 2014 10:19

Flera tusentals med cancer dör i onödan

Varje år dör 4 500 cancerdrabbade i onödan.

Om du får rätt cancervård, och om du hinner få den i tid, avgörs av vem du är och var du bor.

Tusentals svenskar dör årligen på grund av socioekonomiska och geografiska skillnader. De dör för att de råkar bo på fel sida av en gräns, enligt en ny larmrapport från intresseorganisationen Nätverket mot cancer. De bistra siffrorna är baserade på socialstyrelsens statistik.

"Det är fruktansvärt. Det är väldigt många människor som dör, det är mer än femton gånger fler än som dör i trafiken." säger Katarina Johansson, samordnare från organisationen.

 

För samtidigt som cancervården blivit mer avancerad har skillnaden mellan landstingen ökat.

Snabb diagnos och snabb behandling är förstås viktigt i cancervården. I regel är det så att ju tidigare cancern upptäcks och behandlas, desto bättre chans har man att överleva och bli frisk. Väntan innebär också en enorm oro och stress för den drabbade och dennes anhöriga. Varje dag, vecka och månad har betydelse!

Men hur länge du får vänta på diagnos och behandling beror på vilket landsting du tillhör.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. I Västra Götaland var medianväntetiden från remiss till att behandlingens startas 140 dagar, enligt socialstyrelsens senaste rapport. I Stockholm var medianväntetiden hela 210 dagar. På Gotland var väntetiden allra längst med 251 dagar och i Blekinge kortast med 111 dagar.

 

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland svenska kvinnor. Kvinnor med bröstcancer som har oturen att bo i Dalarna fick vänta över 30 dagar från första specialistbesöket till behandlingen startas. I Västmanland var samma väntetid mindre än 10 dagar.

Väntetiderna skiljer sig åt både mellan olika cancerformer och mellan olika landsting. Variationerna är oacceptabelt stora. Det anser till och med socialstyrelsen.

Vilken behandling cancerdrabbade får, både när det gäller operationer och läkemedel, är också olika beroende på var man bor. Ett exempel är läkemedlet Zytiga som används vid avancerad prostatacancer. Medicinen kan förlänga livet med nästan fyra månader. Men den är dyr och kostar ungefär tusen kronor per dag. En del landsting och sjukhus har nekat patienterna medicinen eftersom de tycker att de inte har råd. På flera sjukhus, exempelvis Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, har de cancersjuka uppmanats att själva betala medicinen om de vill ha den.

Vilken cancervård du får avgörs alltså av tjockleken på din plånbok. Fattiga får sämre behandling än rika, åtminstone om de bor i "fel" landsting. Katarina Johansson från Nätverket mot cancer är upprörd över orättvisorna. "Ojämlikheten ökar och många människor kommer i kläm. Att vården är orättvis gör att cancerdrabbade dör i onödan."

 

Larmen om brister i cancervården har kommit tätt senaste åren. Både patienter och läkare har sagt ifrån. Expressen och andra medier har rapporterat. Och nu kommer Nätverket mot cancer med ett nytt katastroflarm. Ingen politiker kan skylla på att den "inget visste".

Enligt svensk lag ska vården ges på lika villkor för hela befolkningen.

Idag bryter landstingen mot lagen.

Vilken vård man får ska inte bero på vilket postnummer man har eller hur mycket pengar man har på banken.

Varje person som dör i onödan av cancer är en skandal. I det rika Sverige måste vi ha råd med en rättvis och jämlik cancervård!