"En pratstund kan också dämpa oron"<br />

Många äldre drogas. Var tionde av alla äldre som är över 75 år får mediciner som är farliga för äldre.

Äldre tål läkemedel sämre än yngre. På socialstyrelsens svarta lista finns en lång rad mediciner som är direkt olämpliga för gamla eftersom de lätt orsakar förvirring, minnesproblem och andra allvarliga biverkningar. Dit hör lugnande medel, sömnmedel och psykofarmaka, men även medel mot inkontinens, smärtläkemedel och allergimediciner. Olämpliga läkemedel gör de gamla sjuka, leder till fallskador, sjukhusinläggningar och dödsfall.

Men upp till hälften av biverkningarna kan undvikas, visar studier. Om man rensar i medicinlistorna mår de äldre bättre och de akuta sjukhusbesöken minskar.

Det handlar förstås inte om att äldre ska nekas effektiv behandling för sina sjukdomar. Det handlar om att alltid noga väga risk mot nytta, ge rätt läkemedel och rätt dos.

Ny statistik, som Expressen kan presentera i dag, avslöjar att hur många gamla som drogas med fel mediciner skiljer sig enormt från kommun till kommun.

I Öckerö kommun får 16,5 procent av alla gamla som är över 75 år svartlistade olämpliga läkemedel. I Skinnskatteberg är motsvarande siffra 5,7 procent.

Orsaken till så stora skillnader kan förstås inte förklaras med att de gamla i Öckerö skulle vara tre gånger sjukare, tre gånger oroligare eller tre gånger mer sömnlösa än de gamla i Skinnskatteberg.

Alla läkemedelsexperter jag intervjuat säger att det snarare handlar om lokala traditioner och vårdkultur. Att det handlar om vad läkarna är vana vid att skriva ut, vad de har för favoritmediciner. Västra Götaland har i åratal utmärkt sig för att ha en generellt högre förskrivning av lugnande, sömnmedicin och annan psykofarmaka. Västkusten kallas ibland därför för valiumbältet. Det mönstret syns även i den nya statistiken.

Sen handlar det också om vad personalen i äldreomsorgen vill ha av läkaren. Antipsykotiska läkemedel kan verka lugnande på demenssjuka, men har en rad svåra bieffekter och gör att de riskerar att dö i förtid. Om äldrevården ska lyckas röja upp bland de farliga medicinerna måste man också satsa på omvårdnaden. Minskar man på psykofarmaka blir de äldre piggare och friskare - men det behövs kanske lite mer personal för att ta hand om dem. Ska man ta bort sömnmedicinen bör man erbjuda något annat i stället, som en liten pratstund, en macka och ett glas mjölk. Svensk forskning har faktiskt visat att en så enkel åtgärd som rejälare kvällsmat gör att de äldre sover bättre och behöver mindre sömnmedicin!

 

Expressen.se rättar: I en tidigare version stod ”bor på äldreboenden” och ”bor i särskilt boende”. Detta har rättats.

Vanliga biverkningar

Här är några av de vanligare biverkningarna av fel- och övermedicinering:

Muntorrhet.

Trötthet.

Dåsighet.

Minnesstörningar.

Förvirring.

Yrsel.

Nedsatt aptit.

Förstoppning.

Fallskador.

Benbrott.

Blödningar.

Magblödningar.

Njurskador.

Leverskador.

 

Äldre är mer känsliga för läkemedel - och förbrukningen har ökat med 60 procent

Äldre är känsligare för läkemedel. Organen åldras, man får nedsatt njur- och leverfunktion och därmed sämre omsättning. Det gör att läkemedel finns kvar längre i kroppen och man får förlängd effekt. Sömnmedel kan exempelvis finnas kvar till dagen efter vilket lätt ger trötthet och ökar risken för olyckor.

Att äldre har mer fettmassa och mindre muskelmassa gör också att fettlösliga läkemedel lagras längre i kroppen.

Hjärnan blir också känsligare. Äldre blir oftare trötta och förvirrade av läkemedel som påverkar hjärnan, exempelvis smärtstillande opioider och psykofarmaka.

Äldre har också högre risk för många läkemedelsbiverkningar. Ett exempel är antiinflammatoriska värkmediciner, NSAID, som ibuprofen och diklofenak, som oftare ger magsår, blödningar och njurskador hos äldre.

Personer över 80 tar i genomsnitt 5 läkemedel per dygn. Det är en ökning med 60 procent jämfört med slutet på 1980-talet då siffran var 3,4 läkemedel.

Upp till var tredje inläggning på akutsjukhus orsakas i dag av läkemedelsbiverkningar.

Källa: Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande