ANNONS
X
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>Anna Bäsén
Publicerad 20 nov 2013 07.39

Det är en ekvation som inte går ihop

Alla vill ha ett lyckligt slut på livet. Och, när inte det är möjligt, åtminstone ett värdigt.

Äldreomsorgen står inför enorma utmaningar i takt med att svenskarna lever allt längre.

Allt färre ska ge omsorg och försörja allt fler i en verklighet som redan i dag är extremt pressad.

I dag startar Expressen Äldrekollen. Den ska handla om äldrevården i dag - och i framtiden.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Om bara åtta år är över två miljoner av oss äldre än 65 år. Och 2060 beräknas antalet 65-plussare vara nästan tre miljoner. Och även om livslängden ökat, och vi kan räkna med fler friska år i livet, har forskarna inte löst åldrandets gåta. Den tid man är sjuk och beroende av vård och omsorg har inte minskat.

Vi beräknas därför behöva dubbelt så mycket äldreomsorg som i dag redan år 2030. Även om de flesta politiker vill ha en gemensam äldreomsorg enligt dagens modell vill få av dem tala om skattehöjningar och standardsänkningar för att ha råd. Särskilt som andelen människor i arbetsför ålder minskar enligt befolkningsprognoserna.

Ekvationen går inte ihop.

Professor Mats Thorslund på Karolinska institutet, som forskar om äldre, är orolig.

"Det är en rejäl utmaning. Hur ska vi kunna möta så mycket större behov? Hur ska vi klara av att finansiera och bemanna äldreomsorgen?"

De flesta landsting och kommuner har ännu inte planerat för hur de ska klara av att ta hand om allt fler gamla och sjuka. Strutsmentalitet, kallar Mats Thorslund det.

Det börjar bli bråttom. Framtiden är snart här. Inom tio år kommer äldreboomen att börja märkas på allvar.

Ingen tror att vi ska kunna effektivisera oss ur dilemmat. Äldreomsorgen är redan i dag hårt pressad på många håll, faktiskt har äldreomsorgens andel av BNP minskat. Kommunerna minskar antalet platser på äldreboenden, mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats. Och även om hemtjänsten ökar, och vi köper litegrann mer privat hjälp med rut, motsvarar det inte antalet hjälptimmar som tidigare gavs på äldreboendena.

Familjerna axlar ett allt tyngre ansvar. Utan alla anhöriga och deras insatser skulle systemet braka samman direkt. Majoriteten av all omsorg av äldre, 70 procent, är "informell omsorg", och ges alltså av anhöriga.

Makar vårdar varandra i lika hög utsträckning som förr. Nytt under 2000-talet är att barnen - i synnerhet döttrar - och andra anhöriga börjar dra ett större lass. Det visar forskning professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet gjort. "Vi överger inte våra äldre. Men när kommunerna drar ner på äldreomsorgen av ekonomiska skäl får barnen träda in", säger hon.

Och det får konsekvenser. Uppemot 100 000 svenskar, främst medelålders kvinnor, har gått ner i arbetstid, tvingats sluta jobba eller måste gå i pension i förtid på grund av att de tar hand om en anhörig.

Marta Szebehely berättar att många anhörigvårdare hamnar utanför arbetsmarknaden och får ekonomiska bekymmer. Det kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande att ge omfattande omsorg och anhörigvårdare riskerar att själva bli sjuka, visar forskningen. Ju högre belastning på de anhöriga, desto högre risk för dålig livskvalitet. När socialstyrelsen frågat anhörigvårdarna tycker många av dem att de bär ett alltför stort ansvar, och de flesta tycker att det offentliga borde ta huvudansvaret.

När man frågar de äldre själva vill de flesta ha hjälp av en fungerande offentlig äldreomsorg när de behöver det - och inte av sina barn. Bara en av tio vill ha hjälp av barnen. Svenska åldrande föräldrar tycker i allmänhet att det är viktigare att ha andra goda relationer med barnen än att få praktisk hjälp av dem. Man vill hellre umgås barnen än bli duschad av dem.

Vi knuffas in i en utveckling de flesta inte vill ha utan att det förs en offentlig politisk debatt i frågan. Med artikelserien Äldrekollen vill Expressen starta en diskussion om vilken äldreomsorg vi har i dag - och vilken äldreomsorg vi vill ha i framtiden. För äldreomsorgen berör oss alla, unga, medelålders och äldre. Det handlar om hur vi, våra föräldrar och våra barn ska ha det.

ANNONS