Allt fler använder sig av läsglasögon
Blå eller grällt röda bågar? Leopardmönstrade? Harry Potter-modell? Eller bara enkla i stål?
Läsglasögon är den nya trenden. Men det är inte för att svenskarna ser sämre. Däremot måste vi oftare läsa på nära håll.
Få kan ha undgått att handeln svämmar över av läsglasögon i alla varianter, storlekar och priser– från ett par tior upp till flera tusen kronor. De säljs på macken, på apoteket och i närbutiken.
Att dra slutsatsen att fler svenskar plötsligt, relativt samtidigt och kanske även i allt yngre år, drabbas av ålderssynthet ligger nära till hands.
Men det stämmer inte, enligt expertisen. De flesta drabbas fortfarande av den typen av synförändring i 40-årsåldern. Därefter utvecklas ålderssyntheten gradvis precis som tidigare.
Mängden information
– Läsglasögonboomen tror jag mer man ska se i relation till att dagens samhälle ställer högre krav på att vi måste se bra på nära håll, samtidigt som mängden information har ökat, säger Rune Brautaset, forskare och docent i optometri vid Karolinska institutet (KI).
– Dessutom har det blivit billigt att tillverka läsglasögon. Man kan köpa in dem för någon krona styck från Asien. Handeln har sett att det är något de kan tjäna pengar på.
Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson tror också att efterfrågan har med samhällsförändringen att göra.
– Man behöver bara gå 10–20 år tillbaka för att se hur det har förändrats. Det finns knappast någon arbetsplats i dag där man inte måste läsa text, oavsett om det nu är på datorskärm eller instruktioner på maskiner.
Enklare typ
Läsglasögon hos icke professionella återförsäljare är vanligen av enklare typ.
– Det är som att sätta ett förstoringsglas på näsan och det kan absolut fungera för en del under en tid, säger Folkesson.
Han understryker dock att man bör göra en större synundersökning så småningom eftersom synfel är individuella och komplexa.
När det gäller andra synfel, som närsynthet, visar forskning att det har ökat explosionsartat i Sverige och i stora delar av världen.
På 1960-talet var tre procent av svenskarna närsynta. Vid en motsvarande kartläggning 2006 var 40 procent närsynta.
– Men det är ingenting jämfört med vissa delar i Asien där nästan 90 procent av människorna är närsynta, säger Rune Brautaset.
Det massiva användandet av datorskärmar får skulden. En kost rik på kolhydrater anses också spela roll liksom genetiska förändringar.
