Experten: 7 vanliga tecken på blodpropp

Vanliga tecken på blodpropp är svullnad, rodnad, smärta och tyngdkänsla.

Foto: MARIA STEEN / PRESSENS BILD DN

1 av 2: Vanliga tecken på blodpropp är svullnad, rodnad, smärta och tyngdkänsla.

"En vanlig snuva kan man vänta med, men det här bör man låta en läkare titta på", säger Jörgen Sälde, medicinskt ledningsansvarig på Stockholms läns sex närakuter.

Foto: Privat

2 av 2: "En vanlig snuva kan man vänta med, men det här bör man låta en läkare titta på", säger Jörgen Sälde, medicinskt ledningsansvarig på Stockholms läns sex närakuter.

Varje år vårdas mer än 11 000 svenskar för blodproppar. Benets djupa vener är den vanligaste platsen, men man kan få proppar även i exempelvis ytliga vener, armar och lungor.

- Huvudbudskapet är: Är det något som inte stämmer, är det en sidoskillnad mellan benen, sök vård, säger Jörgen Sälde, medicinskt ledningsansvarig för närakuterna i Stockholm. 

I den här artikeln berättar vi om hur man känner igen en blodpropp - eller trombos som det också kallas - och vad man ska göra åt den.

Ämnen i artikel:

Andra har också läst

Om inte blodet skulle kunna levra sig vore vi illa ute. Så snart en skada uppstår aktiveras ämnen i blodet och skapar ett tillfälligt "plåster" över skadeytan. Blodet koagulerar. Det sker både när vi skadar oss på utsidan och när skadan sker inuti oss, i våra kärl.

Men ibland kan "plåstereffekten" orsaka skada. Om koagulationen är felreglerad eller aktiveras av sjukdomsprocesser på insidan av blodkärlen kan koaglet orsaka blodproppar - trombos - och helt eller delvis stänga av kärlet.

LÄS OCKSÅ: Värk i benen – 7 tips på hur du lindrar den 

Hur känns en blodpropp?

Konsekvensen blir att blodförsörjningen stoppas upp. Om proppen uppstår i en ven blir kroppsdelen utanför stoppet röd och svullen. Man brukar få ont ganska plötsligt, på minuter upp till timmar och man kan känna en bultande värme i det påverkade området. Kroppsdelen kan också kännas tung och stum.

- Det typiska är att patienten har noterat att ena benet har svullnat, att någonting inte riktigt stämmer. Det behöver inte vara jättesvullet, men det finns en sidoskillnad. Man har ofta ont, det spänner, det är varmt, säger Jörgen Sälde, medicinskt ledningsansvarig på de sex närakuterna i Stockholm och specialist i allmänmedicin.

- I ett sådant här läge ska man ringa 1177 så att man får hjälp att hitta rätt vårdnivå.

Enligt hans erfarenhet försöker många hitta naturliga förklaringar till sina problem. 

- Alla människor, när de blir sjuka, har en tendens att försöka hitta en logisk förklaring. Man letar efter något som hänt. Men även om man har skadat sig finns det en tydlig poäng i att bli undersökt. 

LÄS OCKSÅ: Fotproblem - här är de 11 vanligaste plågorna 

Underbenet vanligaste platsen

Den vanligaste platsen att få en blodpropp, en så kallad djup ventrombos, är i benet. Men man kan också få blodproppar i andra vener, exempelvis i benets ytliga vener, i armens djupa vener eller till och med centralt i kroppen.

En annan sorts stopp i kärlen kallas emboli och uppstår när en tromb eller ett koagel lossnar från den plats där det har bildats och fastnar någon annanstans, oftast där kärlträdet är trängre. Om man haft en blodpropp i benet och får svårt att andas kan en bit av proppen ha lossnat och i stället fastnat i lungan. Om man får hosta, andnöd eller bröstsmärta efter en propp ska det tas på mycket stort allvar.

Stillasittande ökar risken för trombos

För den som tidigare har haft en blodpropp är risken högre att drabbas en gång till. Likaså om man av något skäl tvingas sitta still under längre tid - det kan räcka med fyra timmar i en flygplansstol eller vara en följd av att man har skadat sig, gipsats eller opererats. 

Fetma och rökning är också på minussidan. Hög ålder, en inflammatorisk tarmsjukdom och cancersjukdom är orättvist nog också negativa faktorer.

- Blodproppar är vanligare när man är äldre, man har andra sjukdomar, man kanske inte kan röra sig lika fritt. Men väldigt många som söker hos oss är lite yngre, i medelåldern, säger Jörgen Sälde.

Hormonella omställningar såsom graviditet kan påverka, och om man av ärftliga skäl har en sårbarhet kan även p-piller höja risken.

LÄS OCKSÅ: Så får du smärtfria och fina fötter 

Vad ska jag göra om jag misstänker en blodpropp?

Om du är orolig över ensidig smärta, svullnad, rodnad, värmeökning eller att venerna plötsligt blivit mer synliga - kontakta genast vården. 

- En vanlig snuva kan man vänta med, men det här bör man låta en läkare titta på, säger Jörgen Sälde.

Om läkaren bedömer att det är hög risk för att det är en blodpropp ges medicinsk behandling i väntan på ultraljudsundersökning. Om det är lite lägre risk börjar man ofta med ett blodprov som kan hjälpa till att utesluta diagnosen. 

Om det visar sig vara en blodpropp beror behandlingen på flera saker, exempelvis var proppen sitter och vad den beror på. 

I princip alla får en medicinsk  behandling som minskar risken för nya proppar. I enstaka fall kan man behöva lösa upp proppen lokalt, med läkemedel eller med kirurgi. 

Den medicinska behandlingen pågår i allmänhet i 3-6 månader. Efter en första bedömning får man komma vidare till antingen en koagulationsmottagning eller vårdcentralen för att göra en plan framåt.

- Finns det en ärftlighet i familjen, något problem med koagulationen eller någon annan riskfaktor fortsätter behandlingen, säger Jörgen Sälde.

Vad kan det annars vara?

Det kan finnas flera orsaker till de här symtomen. En del är ofarliga, en muskelskada i benet kan göra ont i några dagar, en lokal hudinfektion går över med rätt behandling. 

Besvären kan även orsakas av andra sorters kärlsjukdom, eller så förklaras svullnaden av fel på lymfsystemet, hjärtat eller en obalans i kroppens proteinomsättning. I de fallen berörs ofta båda benen. 

LÄS OCKSÅ: Svullna ben? - 5 vanliga orsaker 

Blir man frisk?

Ofta blir man mycket bättre redan inom några veckor efter en blodpropp. Men det finns en viss risk för klaffskador  i venträdet och andra kvarstående besvär.

Nära hälften av de som haft en propp kan få någon form av kvarstående minnesmärke - åderbråck eller ett område med mörkare pigmentering - men det är också ökad risk för att drabbas av bensår.

En mycket viktig sak är att använda stödstrumpor som motverkar svullnad och underlättar läkning av eventuella sår. 

Att vid behov lägga om sin livsstil är också en viktig del av behandlingen, exempelvis genom rökstopp, viktminskning vid övervikt, och daglig rörelse. Att använda vadmusklerna hjälper till att hålla i gång blodomloppet.

- Alla människor som blir sjuka funderar lite över hur de ska hantera en del kring kost, vikt och motion. Att röra på sig är viktigt och skyddar från sjukdom.

- Jag är ganska försiktig med att lägga synpunkter på folks liv. Man måste gå till sig själv och ställa sig frågan: "Vad kan jag göra som jag mår bra av?", säger Jörgen Sälde.

 

LÄS MER: Doktor Johan Armfelt om hur du förebygger blodpropp 

Källor: Internetmedicin, 1177, Netdoktor, Internmedicin, Läkemedelsboken.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här