Foto: Francesco Ridolfi

5:2-dieten - "som gjord för oss människor"

Ät en ordentlig frukost, och hoppa aldrig någonsin över en måltid.

Så har vi uppmanats att äta. Kostskolor som GI och LCHF har lärt oss att äta regelbundet och nyttigt för att balansera blodsockret och insulin­produktionen. Vi har dessutom uppmuntrats att lägga till sunda mellanmål för att hålla blodsockret jämnt. Att tugga på något var tredje timme har blivit en norm.

Denna filosofi har stöd av både vetenskap och praktik: Ett jämnt blodsocker gör oss nöjdare, mättare och mindre benägna att proppa i oss sött och snabbmat.

Problemet är att vi äter för mycket! Vi äter för att vi är sugna snarare än hungriga, för att maten finns där, för att vi är vana att ta oss en snacks, en macka, en glass.

Samtidigt som vi rör oss mindre än förr.

49 procent av svenskarna mellan 16 och 84 år räknas som överviktiga/feta, med ett BMI på minst 25.

Nästan var tredje svensk - 29 procent av svenskarna 16-84 år - har besvär på grund av sin övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet.

 

Nu kommer 5:2 och vänder upp och ner på alla normer om regelbundna måltider.

Två dagar i veckan ska vi äta pyttelite, och stå ut med att känna oss hungriga - och fem dagar i veckan äta gott: äta som vanligt.

Hur hänger det ihop?

- Mycket talar för att människan är gjord för att varva perioder med ytterst lite mat med perioder då vi äter mer, säger professor Mark Mattson, professor i neurovetenskap och laboratoriechef vid National Institute on Aging i Balitmore, USA.

- Så har människor ätit i miljoner år. Att äta som vi gör i dag - tre-fyra måltider om dagen plus snacks och söta drycker däremellan - är något helt nytt i människans historia.

Och de här nya mat­vanorna skadar vår hälsa, menar Mattson; de leder på sikt till diabetes, demens och andra sjukdomar.

Mark Mattson - en av världens ledande neurobiologer - är hjärnan bakom 5:2-metoden. I 15 år har han forskat om kalorirestriktion, eller korttids- fasta.

Hans studier (på djur) visar att när man ömsom äter minimalt, ömsom så mycket man vill - ja, då minskar risken att drabbas av demens, cancer, diabetes och hjärtkärl­sjukdomar.

- Enkelt uttryck innebär korttidsfastan en utmaning för cellerna, som då förhöjer sin förmåga att hantera stress och stå emot sjukdomar, förklarar han.

Vilan från kalorier gör att cellerna växlar in på sitt ­"överlevnadsläge" - vilket ­startar en kaskad av åtgärder som skyddar cellerna från skador.

Dessutom går vi ner i vikt.

 

Men vi har lärt oss att när vi hoppar över måltider ställer kroppen in sig på svält; ämnesomsättningen sjunker - och sen när vi äter lagrar kroppen fett snabbt, och vi går upp i vikt?

- Det där stämmer inte så länge som vi pratar om att fasta så korta perioder som 16-20 timmar några gånger i veckan. Då hinner inte ämnes­omsättningen sjunka.

- Vår forskning visar att perioder på 16-20 timmar utan mat är väldigt hälsosamt för många, om inte de flesta - och särskilt för överviktiga, säger professor Mark Mattson.

EXPERTEN VÄLJER KALORIVILA

Mark Mattson, professor i neurovetenskap och laboratoriechef vid National Institute on Aging i Balitmore, USA. Med mer än 700 vetenskapliga artiklar bakom sig och avgörande upptäckter vad gäller bland annat als och stroke, anses han vara en av världens ledande neurobiologer.

Mattson kalorivilar tre gånger i veckan genom att hoppa över frukost och lunch. Han äter frukt under eftermiddagen för att avsluta dagen med en god middag med familjen.

FAKTA: SÅ RÄKNAS BMI

Undervikt, BMI mindre än 18,5 = 2 procent av svenskarna

Normalvikt, BMI 18,5-24,9 = 49 procent av svenskarna

Övervikt, BMI 25-29,9 = 35 procent av svenskarna

Fetma, BMI över 30 = 14 procent av svenskarna

Källa: Folkhälsoenkäten från 2012, Folkhälsoinstitutet.

 

Så räknar du ut ditt BMI:
Om du är 1,65 lång och väger 67 kilo:
1,65 gånger 1,65 = 2,7225
67 (kilo) delat med 2,7225 = BMI-talet 24,6, det vill säga normalvikt

SVENSKARNAS MATVANOR

Nio av tio äter för lite fullkorn.

Fyra av tio äter för mycket socker.

15 procent av energi­intaget - kalorierna - kommer från godis, läsk, bakverk och snacks.

De senaste 40 åren har konsumtionen av läsk och smaksatt vatten ökat från 22 till 90 liter per person och år.

Källa: Livsmedelsverket

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

4 nr av ToppHälsa + trådlösa hörlurar från adidas. Köp nu!