5 typer av huvudvärk och hur du slipper den

Huvudvärk drabbar nästan alla då och då.

Foto: Shutterstock

Huvudvärk drabbar nästan alla då och då.

Huvudvärk drabbar nästan alla då och då.

Men vissa har det värre än andra, vilket rejält kan försämra livskvaliteten. Vad kan man då göra för att lindra sin huvudvärk, migrän eller spänningshuvudvärk? Och när bör man söka hjälp? Häng med i vår guide.

Ämnen i artikel:

Andra har också läst

När ska man åka till akuten?

 – Om huvudvärken kommer som en blixt från en klar himmel eller att man inte alls känner igen huvudvärken är det risk för en farlig huvudvärk. Då bör man uppsöka akuten omgående för att utesluta att det inte handlar om en hjärnblödning, säger Carl Dahlöf, professor i neurologi och huvudvärksexpert på Migränkliniken i Göteborg.

Här nedan får du råd kring 5 olika typer av huvudvärk:

1. MIGRÄN

Foto: Shutterstock

Vanliga symtom

Ofta en halvsidig, svår och dunkande huvudvärk som kan byta sida efter ett tag. Man är känslig för ansträngning och om man rör sig hastigt. Man är ofta kraftigt illamående och kan kräkas och är även överkänslig för ljud och ljus.

Vad händer i kroppen vid migrän?

Vi tror att migrän är en urladdning i hjärnan då den tillfälligt inte längre kan filtrera bort information vi inte behöver. Under en migränattack registreras hörselintryck, synintryck och känselsignaler i stället som smärta och vi blir överkänsliga för exempelvis ljus och ljud.

Vilka drabbas?

13 procent av den vuxna befolkningen. Migrän är dubbelt så vanligt hos kvinnor och man säger att ungefär 20 procent av kvinnor i fertil ålder har migrän. Generellt börjar migrän oftast i tonåren när hormonerna börjar komma i gång. Migrän är oftast ärftlig. Vid en migrän-attack har oftast flera faktorer staplats på varandra, som stress, hormonomställningar, att man ätit och sovit dåligt och att man har spänt käkarna. Det kan också handla om att man inte tål vissa livsmedel som citrus eller choklad.

Hur ställs diagnosen vid migrän?

Genom att patienten får berätta om sina symptom.

Det kan läkaren göra?

Hjälpa till att informera om att det finns utlösande faktorer. Skriva ut medicin mot migrän.

Läkare kan ge olika rekommendationer som komplement till migräntabletterna så som massage, akupunktur, yoga eller KBT-terapi. KBT-terapi och akupunktur har visat sig speciellt användbart, då det har bidrar till att man står bättre rustad att hantera stress.

Egenvård vid migrän:

Undvik stress och annat, som exempelvis viss typ av mat, som man själv märker kan utlösa migrän. Anfallen brukar minska om man äter och sover bra. Det kan också hjälpa med motion och avslappningsövningar.

LÄS OCKSÅ: Ont i huvudet? Expertens bästa råd för lindring

2. SPÄNNINGSHUVUDVÄRK

Foto: Shutterstock

Vanliga symtom

En dov och obehaglig huvudvärk som känns i hela huvudet, många patienter beskriver det som ett hårt åtdraget band eller som en tung mössa på huvudet. Det är inte ovanligt att man även har ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland även i käkmusklerna.

Vad händer i kroppen?

Cirkulationen i de musklerna vi har runt huvudet, exempelvis tuggmuskulaturen och nackmuskulaturen, har varit spända och inte fått den blodtillförseln de behöver och reagerar då med smärta.

Vilka drabbas?

Både barn och vuxna kan få spänningshuvudvärk och över två miljoner svenskar får värken någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden. Även om vi inte vet exakt varför man får spänningshuvudvärk så ser vi generellt att det är stress i olika former som utlöser det hela. Huvudvärken kan sitta i allt från 30 minuter till uppemot sju dagar.

Hur ställs diagnos?

När det gäller alla typer av smärttillstånd i huvudet så finns det inte några blodprov eller liknande att ta. Utan diagnosen ställs genom att patienten får berätta om sina symptom, och det finns fasta kriterier för vad som krävs för att det ska vara exempelvis spänningshuvudvärk.

Behandling – det kan läkaren göra

Ställa diagnos och rekommendera lämplig behandling. Behandlingen kan i enstaka fall vara en tillfällig användning av smärtstillande preparat eller avslappningsövningar och fysisk träning.

Egenvård vid spänningshuvudvärk:

Försök påverka din situation genom att sova och äta regelbundet och undvika onödig stress. Värktabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, kan lindra spänningshuvudvärk, men ska användas med återhållsamhet.

LÄS MER: Professorns bästa knep mot huvudvärk

3. Läkemedelsutlöst huvudvärk

Foto: Shutterstock

Vanliga symtom:

Det börjar som migrän eller spänningshuvudvärk. Generellt blir huvudvärken mer dov och diffust utspridd i hela huvudet.

Vad händer i kroppen?

Det finns ingen exakt förklaring, men normalt sett så har vi endorfiner för att dämpa smärta och tillför man smärtstillande läkemedel hela tiden så sätts det egna smärtstillande systemet ur funktion. Därför blir man "beroende" av nya tabletter för att hålla smärtan borta.

Vilka drabbas?

Tre procent av de som har spänningshuvudvärk eller migrän drabbas också av huvudvärk orsakad av läkemedel. Detta hänger naturligtvis samman med att man ätit för mycket smärtstillande tabletter under en lång tid.

Hur ställs diagnosen?

Genom att patienten får berätta om sina symptom. Sedan ingår en avgiftning i behandlingen. Det vill säga, man får sluta helt med läkemedel under fyra veckors tid, då brukar först huvudvärken eskalera under första veckan, då kroppen protesterar mot att den inte längre får läkemedel, för att sedan bli bättre.

Det kan läkaren göra:

Ge förslag på andra mediciner patienten kan ta efter avgiftningen och bidra med hjälp att antingen direkt eller gradvis minska mängden huvudvärkstabletter.

Det kan du göra själv:

Planera in avgiftningen. Trappa ner användandet av läkemedel.

4. BIHÅLEINFLAMMATION

Foto: Shutterstock

Vanliga symtom

Huvudvärk som sitter i kinderna eller pannan och som blir värre om man böjer sig framåt, kraftig förkylning med tjock gröngul snuva.

Vad händer i kroppen?

Trycket i bihålorna stimulerar smärtnerver, dessutom har inflammationen, som du har vid en bihåleinflammation, en tendens att reta smärtnerverna.

Vilka drabbas?

Bihåleinflammation kan ge en kraftig huvudvärk. Omkring tio-femton procent av befolkningen drabbas någon gång av bihåleinflammation.

Hur ställs diagnosen?

Läkaren knackar på bihålorna för att se om de ömmar. Patienten berättar hur symptomen känns och utifrån det får man komma fram till en sannolik diagnos.

Behandling – det kan läkaren göra?

Oftast behövs avsvällande nässprej, ibland antibiotika, och i enstaka fall behöver man få bihålorna spolade och tömda.

Egenvård bihåleinflammation:

Förebygg eller minska svullnaden genom exempelvis nässprej, eller sov med en extra kudde under huvudet.

LÄS OCKSÅ: Bihåleinflammation - så vet du om du är drabbad

5. ANSTRÄNGNINGSUTLÖST HUVUDVÄRK

Foto: Shutterstock

Symtom:

Plötslig kraftig och dunkande huvudvärk, vid hård ansträngning till exempel bänkpress på gymmet, andra tunga lyft, eller vid sex.

Vad händer i kroppen?

Muskulaturen utsätts för hård press under relativt kort tid i kombination med blodtrycksförhöjning. Utöver muskelspänningar så bidrar sannolikt blodtryckshöjning till att man får huvudvärk.

Vilka drabbas?

Cirka en procent av befolkningen. Risken att utveckla ansträngningsutlöst huvudvärk är vanligare om man redan har spänningshuvudvärk eller migrän.

Hur ställs diagnosen?

Genom att patienten får berätta om sina symptom. Här är det viktigt att det görs en ordentlig utredning och att en blödning och andra allvarliga tillstånd utesluts.

Det kan läkaren göra:

Vid ansträngningsutlöst huvudvärk kan man prova Anervan vars sammandragande effekt på blodkärlen utnyttjas för att minska påbörjade migränanfall eller Inderal som förebyggande behandling.

Det kan du göra själv:

Långsam fysisk uppvärmning med god vätskebalans kan hjälpa. Uppsök läkare första gången du råkar ut för plötslig huvudvärk för att utesluta andra saker som till exempel ett brustet blodkärl i hjärnan som kan ge samma symptom.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här