215 000 underskrifter för bättre strokevård
I dag drabbas 82 svenskar av stroke. Men hur det går sen beror på var man bor.
Det finns stora skillnader i landet på vilken strokerehabilitering man får efteråt. Många får inte tillräcklig hjälp att träna sig tillbaka till livet.
Under tisdagen lämnas ett upprop – där 215 000 svenskar skrivit på – för bättre strokerehabilitering över till sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
– Otillräcklig rehabilitering får stora konsekvenser, man kanske inte kan jobba och är rörelsehindrad. Och det ger stora samhällskostnader. Att satsa på strokerehabilitering lönar sig, säger Anna Hemlin på Hjärnfonden.
Rehabilitering är avgörande för att få en chans att komma tillbaka till ett vanligt liv efter en stroke. Den drabbade kan behöva öva på att gå, tala, äta, läsa och skriva. Vad man behöver hjälp att lära sig igen beror på vilken del av hjärnan som påverkas av stroken.
Rehabiliteringen ska starta redan sjukhuset, och behöver sedan utvecklas och underhållas efter sjukhusvistelsen.
Men många landsting och kommuner har svårt att klara av sin uppgift. Det menar Bo Norrving, professor i neurologi och chef för kvalitetsregistret Riksstroke.
– Vi får många signaler om att det inte fungerar. Det finns ingen tydlig garanti att patienter får den rehabilitering de behöver. Många har ett stort kvarstående hjälpbehov, många behöver få hjälp av anhöriga och närstående för att klara sig och många patienter önskar mer rehabilitering. Och det ser väldigt olika ut i olika delar av landet, säger han.
Var femte hamnar på fel vårdavdelning
Den som drabbas av stroke ska vårdas på en strokeenhet. En allvarlig brist är att var femte hamnar på fel vårdavdelning - och inte en strokeenhet - redan i akutskedet, anser Bo Norrving.
– De hamnar på avdelningar där det inte finns rätt kompetens och resurser. Det är ett strukturproblem, att det finns för få strokevårdplatser. Det är vårdens viktigaste akilleshäl. Man måste starta med rehabiliteringen tidigt, börja träna för att undvika att bli sängliggande.
Men även senare i skedet - när patienten ska hem eller till ett kommunalt boende - brister rehabiliteringen. En del sjukhus anser att ungefär hälften av patienterna inte behöver någon rehabilitering alls efter att de skickats hem, något som Bo Norrving är kritisk till.
– Jag skulle säga att en stor majoritet behöver uppföljning och rehabilitering.
Många patienter är missnöjda
Och när man frågar patienterna själva om de får tillräckligt med rehabilitering och stöd tre månader efter stroken är många missnöjda. Sämst i landet är Mälarsjukhuset i Eskilstuna där 59 procent inte fått sina behov av stöd och hjälp fullt tillgodosedda. Bäst är Värnamo där bara två procent inte är helt nöjda.
– Det är framför allt när man kommer hem som det brister. Man blir lite övergiven och måste söka upp hjälpen själv. I bra kommuner finns det stroketeam, men i sämre kommuner blir man lämnad ensam, säger Anna Hemlin, generaldirektör på Hjärnfonden.
Hjärnfonden startade in namninsamling i maj för bättre strokevård. Nu har närmare 215 000 personer skrivit under. Kampanjen stöttas av kändisar som Peter Jöback, Lotta Engberg, Zinat Pirzadeh, Caroline af Ugglas och Helene Sjöholm.
Ska lämnas över till Gabriel Wikström
Namninsamlingen ska lämnas över till sjukvårdsminister Gabriel Wikström under tisdagen tillsammans med fem krav på bättre strokevård. Dessa är: mer pengar till forskning, mer resurser till rehabilitering, individanpassad rehabilitering, en personlig kontaktperson för rehabilitering och bättre samordning mellan den drabbade, patient, kommun och landsting.
Stroke kostar samhället minst 12,4 miljarder kronor om året. Att satsa på bättre rehabilitering lönar sig, både mänskligt och ekonomiskt, poängterar både Anna Hemlin och Bo Norrving.
– Stroke är kanske den sjukdom som det betalar sig allra bäst att satsa på. Det betalar sig mångdubbelt, säger Bo Norrving.
Expressen har sökt Gabriel Wikström som inte har möjlighet ge någon kommentar.
