Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Vi har inte sett toppen av den här vågen ännu”

Nyintagen patient tas om hand på Iva, Östra sjukhuset i Göteborg, i november 2020.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL /TT

Rekordstor smittspridning och många som vårdas på sjukhus med covid-19 – samtidigt som vårdpersonal själva insjuknar.

Många patienter kan heller inte skrivas ut från sjukhus eftersom även personal inom kommunal vård- och omsorg har hög sjukfrånvaro.

– Vi har inte sett toppen av den här vågen ännu, säger Jan Kihlhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen. 

Sjukvårdspersonalen, både på regionens sjukhus och inom kommunens boenden och hemtjänst, har fortfarande en tuff situation på grund av pandemin.

Omikronvarianten som just nu grasserar drabbar förstås även sjukvårdspersonal och frånvaron är just nu högre än normalt.

– Den ligger på mellan 10 och 11 procent, jämfört med 7 till 8 procent en sån här vintermånad. Läget är ansträngt, säger Jan Kihlhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT / TT NYHETSBYRÅN

På tisdagsförmiddagen vårdades 418 personer med covid-19 på något av regionens sjukhus, varav 20 på intensivvårdsavdelning.

– Smittspridningen är mycket hög. En procent av befolkningen får covid varje dag. Det är en siffra jag har sett. Förutom att många i personalen har varit sjuka själva har även karantänsbestämmelserna påverkat oss, säger Jan Kihlhamn.

Förflyttar personal

Han konstaterar att regionen inte behövt lägga ner sjukhusverksamhet ”över breda lager”.

– Men om exempelvis fem operationssköterskor ringer in och är sjuka samma morgon, då påverkar det ju den verksamheten. Vi har kunnat omdisponera och förflytta personal mellan mottagningar och vårdavdelningar. Vi har även en del som går mellan förvaltningarna, som barnmorskor från mödravården som går in på förlossningen.

En annan utmaning för sjukhusen är att många patienter som skulle ha kunnat skrivas ut har tvingats att stanna på avdelningarna.

– Sjukfrånvaron har varit och är hög även bland kommunal vård- och omsorgspersonal som ju är de som tar hand om de utskrivningsbara patienterna på korttidsboenden, särskilda boenden och inom hemtjänsten.

– En period hade vi 250 patienter som inte kunde skickas hem. Antalet har nu minskat med ungefär hälften.

Dubbla diagnoser kräver epidemivård

Att sjukvården befinner sig i en besvärlig situation har flera orsaker, förklarar Jan Kihlhamn. Bland annat handlar det om att en stor del av patienterna vårdas med dubbla diagnoser.

– En tredjedel av de som kommer in har en annan åkomma primärt. Det är inte covid utan grundsjukdomen som styr hur länge de behöver sjukhusvård. Personerna kommer in med hjärtproblem, frakturer, stroke, för förlossning eller något annat, och så upptäcks covidsmittan när de skrivs in. Alla testas, förklarar han och fortsätter:

– Detta får konsekvenser eftersom patienterna kräver epidemivård. Skyddsutrustning och skyddsmaterial har vi tillgång till, men att tänka på alla rutiner kring detta... det tar längre tid att vårda patienterna. Personalen måste tänka på vilka patienter som ligger var. Det är en sak till att ta hänsyn till.

Tidigare har covidpatienter främst vårdats på infektionsavdelningar, men nu behöver även exempelvis psykiatrin och ortopedin kunna hantera patienter med covid.

”Inte sett toppen ännu”

Smittkurvan pekar fortfarande uppåt och att det är oklart när det kommer att ske en lättnad konstaterar Jan Kihlhamn:

– Vi har inte sett toppen av den här vågen ännu. Folkhälsomyndigheten har ett scenario med en topp i slutet av januari eller början av februari.

Vad gäller sjukhusens bemanning är han dock en aning hoppfull:

– Det finns små positiva signaler om att det börjar bli något lättare med bemanningen.



Se också: På tisdagen dömdes en 26-åring för dådet på Peder Skrivares skola förra året: