Varför dog Alexandra?

HVB Living Nordic AB heter bolaget som driver behandlingshemmet för ensamkommande flyktingbarn i Mölndal.

Samma typ av verksamhet drivs på tre andra ställen: i centrala Göteborg, i Öckerö och i Svenljunga. Företaget växer snabbt och är på gång att öppna ännu fler boenden.

Bolagets ägare har valt att skicka fram en anställd som talesperson allt sedan mordet på Alexandra Mezher. Men GT vill få ägarna, som är ytterst ansvariga för verksamheten, att svara på ett antal frågor som väckts i skuggan av själva mordet.

Starka reaktioner

07.46 den 25 januari får polisen ett larm om en knivskärning på ett HVB-hem.

Det är en grådisig vintermorgon och decimeterdjup blötsnö täcker marken på gräsmattorna kring huset i Mölndal.

Snart står det klart att en boende på HVB-hemmet knivskurit en ung anställd kvinna. Ganska snabbt går polisen ut med att hon dött av skadorna.

Alexandra Mezher är kvinnan som blivit mördad på sitt arbete och i sitt kall: att hjälpa ensamkommande flyktingbarn till en bra start i Sverige.

Hon var 22 år ung och relativt nyanställd.

– Alexandra hade jobbat där i fem månader. Hon tog högskoleexamen i beteendevetenskap i juni och började arbeta där i september, berättar hennes mamma.

Dådet väcker starka reaktioner och blir en stor riksnyhet, men sprids också internationellt.

Utöver den självklara tragiken som finns när en ung kvinna mördas, får det här mordet en särskild laddning med tanke på det politiska läget kring flyktingproblematiken.

Antalet asylsökande har ökat så snabbt att nationen har stora svårigheter att hantera flyktingströmmarna.

– Signalen är den, både här inne i Sverige och utåt: Den situation vi har i Sverige den kan inte fortsätta. Den är inte hållbar ska jag säga, och då måste vi göra någonting. Men det kan också behöva göras mer, säger statsminister Stefan Löfven i intervjuer (citatet från Svenska Dagbladet 23 oktober 2015).

Boendena för flyktingar är knökfulla, det panikbyggs nya - och privata aktörer ser chansen att skära guld med täljkniv.

Stora pengar att tjäna

Det har funnits stora pengar att tjäna på flyktingboenden och HVB-hem länge. Den nya situationen öppnar möjligheter för fler och de som redan är inne i branschen växer så det knakar.

Fastighetsägare till byggnader lämpade för asylsökande eller ensamkommande barn och ungdomar skriver avtal med närmast panikslagna kommuntjänstemän. Tusentals kronor faktureras varje dygn för varje boende.

1 900 kronor per person och dygn var en slags riktlinje för vad kommunerna skulle betala HVB-hemmen innan höstens stora flyktingström blev ett faktum. När det finns få eller inga platser kan priset bli betydligt högre. I extrema fall flerdubblas.

Marknadskrafterna styr också denna bransch: tillgång och efterfrågan. Månadsfakturor på över 100 000 kronor för en enda boende på ett hem för ensamkommande flyktingbarn är ingen ovanlighet.

Även om det finns gott om seriösa företagare i branschen handlar det också om en ny nisch för klippare. Oundvikligen tas det på sina håll beslut för att minimera kostnader.

Till exempel vad gäller antalet anställda som ska ta hand om de boende.

Drar ut på tiden

Åklagare Linda Wiking har skjutit upp åtalet ett antal gånger. Hon har begärt - och fått - förlängning av åtalstid. Senast i måndags eftermiddag, vilket betyder att hon och hennes medarbetare nu har en dryg vecka ytterligare på sig att bli klar med förundersökningen.

– Vi blir klara, men försvaret ska slutdelges. De kan behöva ytterligare tid, säger Linda Wiking.

Handläggningen när det gäller grova brott kan te sig plågsamt lång för de anhöriga och övriga brottsoffer.

– Vi har det svårt, du vet själv. Jag har inte så mycket att säga annars. Vi väntar, vi väntar på tingsrätten, säger Alexandras mamma.

– Jag hoppas vi är i gång i början eller i mitten av maj, säger åklagare Linda Wiking.

1 186 250 kronor om året - för en enda boende

HBV Living Nordic AB har en hemsida. De första ord som möter läsaren är "Fokus på kvalitet och omsorg".

Huruvida det är kvalitativt att låta en relativt nyanställd ung kvinna arbeta ensam med tio unga flyktingar kan förstås diskuteras. Alexandra Mezher var enda personal på plats på morgonen 25 januari. Detta trots att den misstänkte mördaren bedömdes ha särskilt svåra psykiska problem - och HBV Nordic Living hade därför fått extra pengar för att vårda honom.

– De tar 2 850 kronor per ungdom och dygn som normal taxa. För den här klienten med sina speciella psykiska problem har man dessutom fått extra pengar, säger en uppgiftslämnare.

Flera källor berättar att andra företag som har liknande verksamhet tackat nej till att ta emot den misstänkte mördaren eftersom han bedömdes ha alltför stora psykiska problem för att bo i ett "normalt" HVB-hem. 

"Normal taxa" råder inte i dagsläget. Den är betydligt högre än så.

Halmstads kommun har fortfarande tre ungdomar hos HVB Living.

Där uppger man att just nu betalar man 3 250 kronor (inklusive moms) per barn och dygn till företaget. Det betyder 1 186 250 kronor om året - för en enda boende. 

– Vi har inget alternativ som det ser ut nu, säger Yvonne Hallgren, avdelningschef för ensamkommande barn och ungdomar i Halmstad.

Hon tycker inte heller om att barnen befinner sig på för långt geografiskt avstånd från hemkommunen.

– Det försämrar insynen, säger Yvonne Hallgren.

"Väldigt bra ingripande"

Den misstänkte mördaren grips på hemmet direkt efter dådet den 25 januari efter viss dramatik. Polis hyllade några andra av de boende på hemmet som såg till att ynglingen inte kunde fly - eller knivskära fler.

– Det var ett väldigt bra ingripande. Vi är väldigt tacksamma, sa Peter Adlersson, presstalesman för polisen i Region Väst då.

Gärningsmannen försökte också knivattackera en av de andra på boendet.

– Men det blev inga skador på den här personen, berättar Linda Wiking.

 Den misstänkte kommer ändå att åtalas för både mord och försök till mord.

Den misstänkte beskrevs som ett av många ensamkommande flyktingbarn som sitter på svenska HVB-hem i väntan på att de ska klara av ett eget boende. Enligt de första uppgifterna skulle den misstänkte gärningsmannen vara 15 år, men snart framkom uppgifter om att han skulle kunna vara äldre. 

I den första handlingen i fallet, framställan om offentlig försvarare, som skrivs samma dag som gripandet, framgår det att identitet och ålder "ej är styrkt". Normalt står det ett personnummer på den misstänkte brottslingen i handlingen. 

Åldern på gärningsmannen är betydelsefull i utredningen så åklagaren Linda Wiking är mån om att så långt det är möjligt ta reda på hur gammal han är:

– Hur tingsrätten ser på min klients ålder blir helt klart en viktig faktor, konstaterar den misstänktes advokat, Claes Kennedy. 

Två dagar senare står det i handlingar att den misstänkte är född den 1 oktober 2000 - men utredarna är skeptiska och jobbar vidare med att försöka fastställa åldern. Det går inte att få fram dokument som styrker eller motsäger hans påstående.

– Jag har försökt göra en så bred undersökning som det har gått kring hans ålder. Vi har tittat på tänder, handleder, gjort kroppsundersökning, berättar Linda Wiking.

Svenska domstolar brukar generellt ge unga människor under 21 år en så kallad straffrabatt.

– Man kan räkna med att en 18-åring får ungefär hälften så långt fängelsestraff som en 21-åring, förklarar åklagaren.

Kommer ni att hävda att han över 18 år? Eller rentav över 21 år?

– I vart fall att han är över 18 år. Min bedömning är att han är vuxen.

Advokat Claes Kennedy kommer att hävda att hans klient är 15 år. I så fall hamnar han inte i fängelse alls.

Tingsrätten, och eventuellt i ett senare skede hovrätten, bestämmer.

"Man ska inte jobba ensam"

Alexandra har jobbat natt på HVB-hemmet som enda personal. Hon har mindre än en halvtimme kvar att arbeta innan hon ska avlösas av dagpersonalen när larmet kommer till polisen klockan 07.46.

Att hon varit ensam personal har väckt frågor om företaget tagit sitt arbetsgivaransvar eller inte. Har man brutit mot arbetsmiljölagen kan straffet utöver höga böter också bli fängelse för den eller de som ansvarar för verksamheten.

Personerna som hanterar frågan från rättsligt och fackligt håll samt från Arbetsmiljöverket är än så länge försiktiga i sina omdömen om Nordic Livings ansvar.

Det finns dock en grundkritik som är självklar för alla som är insatta i skydds- och arbetsmiljöfrågor.

– Vi går ju ut med att man inte ska jobba ensam på sådana här boenden, säger Marie Skruf, regionalt skyddsombud på Kommunal.

– Vi jobbar stenhårt för att förbjuda ensamarbete, stenhårt. Och där är vi inte ensamma, det är flera fack. Vi vill få bort det, helt enkelt. Det gäller många andra branscher också, de som jobbar på bensinstationer mitt i natten, till exempel, säger kollegan René Schultz på Vision.

De båda arbetar nu med att organisera företagens boenden vad gäller arbetsmiljö.

Efter mordet har man ändrat många rutiner till det bättre.

– Jag tycker vi fått i gång en väldigt bra dialog med arbetsgivaren. Vi har fått till skyddsombud och Visionsombud på ett par arbetsplatser, berättar Schultz.

Så var det inte när hans medlem Alexandra mördades.

– Det har sett bra ut på papperet. Men i verkligheten har det varit något helt annat. Så tragiskt att det ska få kosta ett människoliv. Det är för jävligt, det är det.

Anställda hade larmat ledningen i det olämpliga med ensamarbetet nattetid långt före mordet på Alexandra.

Utan att få respons.

Boendet granskas

Boendet och företaget står nu under lupp. Parallellt med Linda Wiking och hennes medarbetares utredning med fokus på att få den misstänkte mördaren fälld, har kammaråklagare Kristina Persson på riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål startat en förundersökning om misstanke om arbetsmiljöbrott.

Här kan ägare och/eller arbetsledare för boendet komma att anklagas i ett senare skede.

– Men i princip har jag inte börjat med den. Vi avvaktar Linda Wikings utredning och kanske också förhandlingarna i tingsrätten.

Också Arbetsmiljöverkets Stina Flöjt är i gång med en liknande utredning. 

Man kommer att undersöka om Living Nordic brustit i sitt arbetsgivaransvar så grovt att man kan ställas inför domstol. Inte heller AV:s utredning bedrivs i någon högre fart i det här läget:

– Jag har gjort ett besök på hemmet och pratat med ägaren då. Sen har jag diskuterat frågan med några kolleger, berättar Stina Flöjt som i övrigt förklarar att hon avvaktar den polisiära utredningen innan hon går vidare.

Men det är troligt att frågan om arbetsgivarens ansvar kommer att bli en fråga också i tingsrättsförhandlingen mot den misstänkte mördaren.

Flera initierade personer vi varit i kontakt med är övertygade om att försvarets stora trumfkort, vid sidan av att få stöd av tingsrätten för att hans klient verkligen inte är äldre än 15 år, är att få domstolen övertygad om att företaget har en del av skulden. Att man inte övervakade och vårdade hans klient enligt vad man kunnat kräva utifrån överenskommelsen med beställande kommun.

Dock är det viktigt att notera: det är inget lagbrott i sig att spara in på personal.

Eller låta en ung nyanställd arbeta själv nattetid. 

– Och det finns heller ingen lagändring i sikte, dessvärre, menar René Schultz på Vision.

Luren i örat

Ägarna till HBV Living Nordic AB heter Fredrik Karlzon, 45 år, och Patrick Sjögren, 47 år.

Ägarna har hållit sig undan all medieuppmärksamhet hittills och i stället skickat fram en anställd som talesperson för företaget.

Men GT vill höra ägarnas egen syn vad gäller bemanning, arbetsgivaransvar och om kommunerna verkligen får valuta för det synnerligen dyra boendet på deras behandlingshem. Sjögren är göteborgare.

Vad Karlzon är vet vi inte säkert. Han är folkbokförd på en adress nära Järntorget i centrala Göteborg - men där bor en 18-årig kille med rötterna i Eritrea. Som tidigare bott på HBV Livings boende i Johanneberg.

– Jag är sjukskriven, vänd dig till vår pressansvarige med era frågor, säger han när vi når honom på telefon.

Var är du, vi vill träffa dig?

– I Halmstad, blir svaret innan vi får luren i örat.

Sjögren bor i ett hus i västra Göteborg. Han har tidigare provat på att driva företag i så skiljda branscher som vinimporter, internetauktioner och internetpoker - med varierad framgång.

Minst sagt.

Men inte heller Sjögren är intresserad av att prata om sin verksamhet och svara på våra frågor (se rutan här intill).

"Var ett gråtkalas"

Mordet på Alexandra gjorde att Åbyhemmet i stort sett tömdes på människor. Flera av hennes arbetskamrater chockades och sjukskrevs. I några fall är de fortfarande inte tillbaka på jobbet.

Av de tio ensamkommande som bodde där greps ju en misstänkt för mordet. Sju av de andra flyttades till ett annat hem några kilometer därifrån.

Enligt en källa till GT tog då företrädare för Nordic Living ett initiativ som ter sig udda.

– De åkte helt enkelt till det nya boendet och försöket få med sig barnen tillbaka till Åbyhemmet, säger källan. 

– Det var gråtkalas, men det lyckades inte. Det här har jag aldrig varit med om tidigare. Fruktansvärt oseriöst.

Gjorde en riskbedömning

Företagets ägare har alltså valt att inte bemöta någonting av det GT fått fram. Däremot hör en av de anställda, Daniel Forsell, vikarierande talesman (den ordinarie är på semester) av sig efter många påstötningar.

Varför jobbade Alexandra ensam den kvällen då hon knivskars till döds?

– Vi gjorde en riskbedömning och det var det vi kom fram till.

Om varför HVB living besökte de omplacerade ungdomarna och försökte få dem tillbaka svarar han: 

– Vi hade fortfarande ansvaret för barnen, men det var ingen övertalning från vår sida. Flera av ungdomarna ville tvärtom komma tillbaka till oss. 

Jobbar personal hos er fortfarande ensamma i dag?

– Nej, i dag är de alltid två eller flera.

Apropå ersättningen för den misstänkte mördaren säger han:

– Vi fick 2 900 kronor per dygn för pojken och en engångssumma på 1 400 kronor.

Oavsett hur stor ersättningen var har Alexandras anhöriga en bestämd åsikt. Deras flicka borde inte varit ensam personal den där natten.

Efter att GT publicerat denna artikel inkom ett mejl från ägaren Per Karlzon. han skrivr följande: 

"Captum Invest AB sålde under 2015 aktierna i HVB Living Nordic till Per Karlzon privat".