Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Nazistfästet där NMR vill ta sig in i kommunen

Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen syns flitigt kampanjande med flaggor och flygblad i Kungälv inför valet. Foto: Hanna Brunlöf
Nordiska motståndsrörelsen, NMR, delar ut flygblad utanför Coop i centrala Kungälv. Foto: Hanna Brunlöf
NMR vill ta sig in i kommunfullmäktige i Kungälv. Foto: HANNA BRUNLÖF

KUNGÄLV. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen syns flitigt kampanjande med flaggor och flygblad i Kungälv inför valet.

Och det är ingen slump att nazister nu verkar i kommunen och försöker ta sig in i fullmäktige.

Nazismen fanns i Kungälv redan på 1930-talet och under 1980- och 90-talen växte skinnskallerörelsen. 14-årige John Hron mördades av fyra unga nazister 1995.

– Det är skrämmande och ledsamt att den här sortens idéer kan frodas i vår moderna tid, säger Elisabeth Mattsson, L, kommunfullmäktiges ordförande i Kungälv.

En solig hösteftermiddag i Kungälv. I centrum håller Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson valmöte och i klungan av åhörare står Fredrik Vejdeland, nazistiska Nordiska motståndsrörelsens företrädare i Kungälv, och organisationens kandidat i valet till kommunfullmäktige.

Några representanter för NMR delar ut flygblad utanför folksamlingen. 

– Det känns läskigt. Det blir svart i kanten på något sätt. Det finns en stor ilska också. Folk är nog mer förbannade än oroliga över att de tillåts att gå på våra gator, säger en kvinna som stannat till med en arbetskamrat i utkanten av torget under lunchrasten.

Nordiska motståndsrörelsen, NMR, delar ut flygblad i samband med att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson håller valmöte på torget i Kungälvs centrum. Foto: Hanna Brunlöf
Fredrik Vejdeland lyssnar på Jimmie Åkessons tal på torget i Kungälv under valrörelsen 2018. Foto: Hanna Brunlöf

Nazismens historia i Kungälv

Det är ingen slump att Kungälv är en av de tre kommuner i landet (tillsammans med Ludvika och Boden) där nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen kandiderar i kommunvalet. En del av förklaringen till att kommunen blivit ett fäste för nazister går tillbaka flera årtionden.

– Det fanns nazistisk aktivitet i kommunen redan under mellankrigstiden, säger Christer Mattsson, forskare och föreståndare för Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet.

 

 

Under 1990-talet startade han Toleransprojektet, även kallat Kungälvsmodellen, en utbildningsmodell för högstadieelever med syfte att motverka rasism och rekryteringen till extrema grupper. Uppdraget fick han efter att 14-årige John Hron mördats av unga nazister i Kode år 1995.

Fanns redan under 1930-talet

Christer Mattsson konstaterar att det fanns nazister i Kungälvstrakten, i Harestad och Kärnaområdet, under 1930-talet och nämner en koppling till schartauanernas stränga och auktoritära människosyn.

– Schartauanismen var stark i Torsby pastorat. Det är ingen överraskning att det fanns en stark schartauansk rörelse på samma plats där vi hade en nazistisk rörelse på 1930-talet, säger Christer Mattsson och fortsätter:

– Man kan konstatera att orter där nazismen fanns på 1930-talet sedan tenderade att få en skinnskallerörelse på 1980-talet, och att de orterna i dag tenderar att vara orter med nazistisk mobilisering.

Christer Mattsson, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Foto: Nicke Johansson

”Ett rasistiskt bakgrundsbrus”

Det är svårt att med en vetenskaplig metod förklara varför vissa områden blir nazistfästen, säger han. Men en undersökning har dock påvisat att på orter där det i dag finns nazistisk aktivism förekommer mer intolerans vad gäller synen på invandring och integration än på andra platser.

– Det säger att den nazistiska mobiliseringen aldrig äger rum i ett vakuum. Det finns en omgivning som har vissa attityder och värderingar som möjliggör detta. Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som ökar sannolikheten för den här typen av grupperingar.

Christer Mattsson förklarar att den naziströrelse som finns i dag formades under 1980-talet. Han berättar om en nazistisk subkultur som bildades i Kungälv med utgångspunkt i vit makt-bandet "True Blood".

Sista skolbilden på John Hron som var 14 år när han mördades av fyra unga nazister 1995.

– Kring bandet fanns en grupp av yngre aktivister, och det skapades en nazistisk subkultur. Det var ingen organisation som hade regelbundna möten eller något sådant, utan verkligen en subkultur som nådde ut till en betydligt större grupp yngre ungdomar i högstadieåldern, säger han och fortsätter:

– Kring den här subkulturen fanns mycket våld. Det förklarar till exempel varför det blev som det blev med John Hron i Kode. Det var inget ideologiskt motiverat mord. Men att de var i Kungälv var ingen tillfällighet, för denna subkultur fanns här och drog till sig de här människorna.

 

 

John Hron misshandlades svårt om och om igen innan han kastades i sjön den där augustidagen 1995. När John kom tillbaka upp ur vattnet för att hjälpa sin kompis, fortsatte den tortyrliknande misshandeln. De unga skinnskallarna rullade till slut honom utför en klippa och ner i vattnet igen.

Elever gjorde Hitlerhälsningar

Christer Mattsson berättar att det runt millennieskiftet framför allt var kring Ytterbyskolan som det var stora problem med rasistiskt språkbruk och elever som gjorde Hitlerhälsningar.

År 2006 dömdes tre elever vid skolan till dagsböter för hets mot folkgrupp efter att ha skrikit ”sieg heil” och gjort nazistiska hälsningar på skolgården.

– Det som gav näring åt subkulturen var ett gäng ungdomar boende i Komarken-området. De såg sig själva som ett invandrargäng. De hade ständiga uppgörelser med varandra, säger Christer Mattsson.

Frida, 24, flyttade till Kungälv för tre år sedan. Då kände hon till nazisternas närvaro i kommunen. ”Jag var beredd på det, men märkte inte så mycket av det i början. När de började dyka upp blev jag arg och ledsen. Skakig i kroppen och förbannad. Man blir upprörd när man går till Coop och Ica och de står utanför. Jag vet folk som inte vågar gå och handla när NMR är där”, säger hon. När Kungälvs kommun ordnade en dag för demokratin den 18 augusti var NMR samtidigt på plats och kampanjade. Frida berättar att hon fick tag i en Pride-flagga: ”Jag tog flaggan och ställde mig i mitten av nazisterna. Jag ville inte bråka, bara visa att jag inte tyckte det var okej att de var där. Det kändes skönt. Jag är inte rädd för egen del, men mer för vad de står för och vad de kan göra mot andra.” Foto: HANNA BRUNLÖF

Cristine Lysell var lärare på Ytterbyskolan i början av 2000-talet. 

Hon minns de ständiga sammandrabbningarna mellan ungdomsgrupperna:

– Det kunde komma ett 40-tal ungdomar till skolan för att konfrontera Ytterbyskolans elever där det fanns personer med högerextremistiska åsikter. Det fanns en rasistisk och homofobisk kultur. Det blev en del av jobbet att hantera de här konfrontationerna, berättar Cristine Lysell.

Hon är inte förvånad över att nazister blivit en del av stadsbilden i Kungälv inför valet.

– Det har ju alltid funnits ett fäste här. Det har nog aldrig försvunnit, men det har inte fått gro på väldigt länge, säger hon.

Paulina Forslund.
Fredrik Vejdeland. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Kretsar kring nazistparet Vejdeland/Forslund

Christer Mattsson menar att det som händer i Kungälv i dag är vagt kopplat till den subkultur som fanns tidigare och konfrontationerna i början på 2000.

Han konstaterar att de flesta av de som är aktiva inom NMR i Kungälv inte är boende i kommunen. Några är inflyttade. Mycket kretsar kring paret Vejdeland/Forslund förklarar Christer Mattsson.

– Fredrik Vejdeland som sitter i riksledningen för NMR flyttade till Kungälv för att han är tillsammans med Paulina Forslund, som är nazist och kommer från Kungälv. Men det är ingen slump att det finns en kvinna i Kungälv med nazistiska idéer. Det hör ihop med traditionen.

Tina, 25, jobbar i Komarken. Hon är inte glad över nazisternas närvaro i Kungälv: ”De kan ta sig dit solen sällan skiner” säger hon och fortsätter: ”Varenda Kungälvsbo får lära sig vad som hände John Hron. Det är som de inte bryr sig om historien, som att de inte har lärt sig något. Vi kan inte tillåta något som står för ett rent hat. Jag tror inte NMR har en chans att ta sig in kommunfullmäktige, men de kommer att plaska och vifta och söka uppmärksamhet. Jag är inte rädd för nazisterna för egen del. Men jag har vänner som jag är rädd att de vill skada.” Foto: HANNA BRUNLÖF

Kungälvs kommun gör motstånd

Kungälv fortsätter bjuda motstånd mot nazisterna. Det är den enda av kommunerna där NMR kandiderar i valet, som envist överklagat de beslut som hittills givit organisationen rätt att hålla valmöten i staden.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten har avslagit kommunens klagomål med hänvisning till den grundlagsskyddade rätten att hålla politiska sammankomster.

Elisabeth Mattsson, L, kommunfullmäktiges ordförande i Kungälv. Foto: HANNA BRUNLÖF

Nu har kommunen gått vidare och även överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen. 

– Nu har vi gjort allt vi kan. Det handlar om att säga ifrån på alla sätt som går. Genom att ständigt formellt överklaga polisens beslut vill vi skicka signalen tydligt till den lagstiftande församlingen, riksdagen, i Stockholm. Är detta verkligen organisationer vi ska tillåta i Sverige? 

Det säger kommunfullmäktiges ordförande Elisabeth Mattsson, L, som också är gift med Christer Mattsson. Hon beskriver NMR:s närvaro staden som ”ett sorgebarn”.

– De är skrämmande och ledsamt att den sortens idéer kan frodas i vår moderna tid. Min uppfattning är att det finns ett starkt motstånd mot NMR bland Kungälvsborna. Människor är rädda, utan tvekan. Organisationen har ett våldskapital som är välkänt och så stort att människor är det den vill att de ska vara – rädda. Det är det enda jag vågar påstå att de lyckats med, att skrämma folk. Men det finns en vilja att säga ifrån, fortsätter hon.

Krögaren Mikael Jokinen vill bidra till att göra Kungälv lite mjukare och arrangerar gratismiddagar för nyanlända och svenskar på sin restaurang Gustus Gastrobar. ”Bilden av att det är nattsvart och kris i Sverige som beskrivs i sociala medier och bland bekanta – det känns inte som det stämmer med verkligheten. Det är en skapad känsla. Mycket är fokuserat på invandringen. Jag funderade på vad jag kan göra. På krogen kan vi skapa möten mellan svenskar och nyanlända. Via restaurangens Facebookgrupp för stamgäster frågade jag efter intresserade och fick ett stort gensvar. Nu parar vi ihop personer med en nyanlända i ungefär samma ålder för en middag som vi bjuder på. Det har varit väldigt lyckat. Tanken är att hålla på fram till valet, men visst kan det bli en fortsättning.” Foto: HANNA BRUNLÖF

Kvällen den 6 september arrangeras på privat initiativ en manifestation i Fästningsparken i Kungälv.

– Vi vill skapa en härlig kväll för att fira det goda i samhället, demokratin och allas lika värde. Vi hoppas på en stor uppslutning. Vi vill bidra till att ge en mer positiv bild av Kungälv, säger en av arrangörerna som inte vill medverka med namn.

GT har sökt Fredrik Vejdeland och Paulina Forslund.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!