Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De rikas revolt: Lämnar M för uppstickarpartiet

I valdistriktet Hovås södra fick Demokraterna 44,4 procent av rösterna. Foto: Lovisa Waldeck
Martin Wannholt, ordförande för Demokraterna. Foto: LENNART REHNMAN
Moderaterna backade med över 30 procent i valdistriktet Hovås Södra. Foto: Lovisa Waldeck
På adresserna kring Hovås golfbana, är stödet för Demokraterna starkt. Foto: Lovisa Waldeck

Stödet för Demokraterna är som störst i fashionabla områden i Göteborg.

Mellan partiets starkaste och svagaste fäste skiljer det 43 procentenheter i väljarstöd – och nästan fyrahundratusen i medelinkomst.

Och det är i ordföranden Martin Wannholts egna trakter – i välbärgade Hovås – som D är som störst.

– Jag struntar fullständigt i Västlänken. När de kommer ner till Haga och ska gräva så hoppas jag att det kommer ett slukhål så att allt åker ut i älven, säger pensionären Sture Karlsson, en av alla dem som röstat på det nybildade partiet.

Demokraternas första val i Göteborg blev en succé. Partiet fick 17,2 procent av rösterna i kommunalvalet, och petar därmed ner Moderaterna från platsen som näst största parti.

Det är också i traditionellt starka moderatfästen – i de välbärgade områdena vid havet och i villakvarteren i Göteborgs centrala delar – som Demokraterna har gått allra bäst. 

Valdistriktet Hovås Södra, där huspriserna och medelinkomsterna är bland de högsta i kommunen, är ett tydligt exempel.

Här backar Moderaterna från 62,8 procent i valet 2014 till 29,7 procent i söndagens val. Största parti, med 44,4 procent av rösterna, blir i stället Demokraterna med Martin Wannholt i spetsen.

Jessica Blixt är Demokraternas andranamn i Göteborg. Efter D:s succéval tar hon nu plats i kommunfullmäktige. Foto: Privat

– Många moderater har ett starkt förtroende för Martin. Han var ändå den som blev mest personkryssad för Moderaterna i valet 2014, säger Demokraternas andranamn, Jessica Blixt, som en förklaring på framgångarna.

Martin Wannholt gick inför valet 2014 emot sitt partis linje i frågan om Västlänken och riktade hård kritik mot projektet. Wannholt fick flest personröster av alla moderater i Göteborg, men blev inte nominerad av M till omval som kommunalråd.

Genom att samverka med Vägvalet kunde han hålla sig kvar i kommunstyrelsen, och blev utesluten ur Moderaterna.

”Struntar i Västlänken”

Precis som Jessica Blixt bor Martin Wannholt i Hovås.

Det gör också pensionären Sture Karlsson, 82. Den regniga måndagseftermiddagen efter valet har han stannat till utanför den lokala Ica-butiken. Sture Karlsson anger Demokraternas uttalade motstånd mot Västlänken som den huvudsakliga anledningen till att partiet fick hans röst.

– Jag struntar fullständigt i Västlänken. Jag är så pass gammal att jag inte kommer att ha någon nytta av den. När de kommer ner till Haga och ska gräva så hoppas jag att det kommer ett slukhål så att allt åker ut i älven, säger han dagen efter valet.

Sture Karlsson, 82, från Hovås la sin röst på Demokraterna. Foto: Lovisa Waldeck

De flesta som GT pratar med i Hovås vill inte ställa upp med namn och bild i tidningen, men det är många som vill prata om Demokraterna och om varför man röstade på partiet.

– Det är för att man inte vill ha Västlänken. Det är alldeles för dyrt. Och det är lera i marken där de gräver, så det kommer att vara dyrt att ta bort det som de redan har gjort, säger en person.

 

 

– Varför Demokraterna har gått så bra just i Hovås vet jag inte, men det är ju för att vi är sura på de andra politikerna. Jag tror bara att det är en ren missnöjesyttring, säger en annan, och utvecklar:

– Det känns som att de andra sitter i knät på varandra, och det har de gjort sedan Göran Johansson, det är bara så. Det känns som att politikerna sitter i någon slags rödgrönblå röra nu, och ingen bryr sig. De känns bara för nöjda.

Demokraternas starkaste fästen

Valresultatet 2014 inom parentes. Jämförelse med föregående val kan i vissa fall inte göras, eftersom distriktet är nytt eller har ändrats inför valet 2018. 

56,8 procent av göteborgarna röstade nej till trängselskatterna i folkomröstningen 2014.

 

Hovås Södra

Demokraterna: 44,4 

Moderaterna: 29,7 (62,8) 

 

67,7 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Skår Norra

Demokraterna: 39,5 

Moderaterna: 18,4 (43,0)

 

59,7 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Skår Södra

Demokraterna: 38,8 

Moderaterna: 20,2 (46,5)

 

58,4 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Näset Norra

Demokraterna: 37,4 

Moderaterna: 23,9 (–)

 

61,7 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Långedrag

Demokraterna: 37,0 

Moderaterna: 28,5 (57,3)

 

Nej: 57,0 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Lorensberg

Demokraterna: 36,2 

Moderaterna: 20,9 (–)

 

57,0 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Brottkärr

Demokraterna: 35,1 

Moderaterna: 32,0 (59,5)

 

Nej: 59,1 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Lyckhem

Demokraterna: 32,6

Moderaterna: 26,3 (51,2)

 

Nej: 61,8 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Billdal Södra

Demokraterna: 32,6

Moderaterna: 26,4 (–)

 

53,2 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Hovås Norra

Demokraterna: 31,4 

Moderaterna: 23,4 (44,0)

 

59,4 röstade nej till trängselskatterna i Göteborg

 

Källa: Valmyndigheten

Små i fattiga områden

Jessica Blixt, Demokraterna, är inne på samma linje:

– Folk är trötta på det sätt som Göteborg har varit styrt på i 24 år och vill se en förändring. De ser oss som ett bra alternativ.

 

 

Hovåsborna är inte ensamma om att välja bort Moderaterna till förmån för Demokraterna. I Skår, Näset, Långedrag och Lorensberg – där medelinkomsterna är i paritet med de i Hovås – backar Moderaterna över 20 procent i kommunalvalet.

Demokraterna får däremot närmare 40 procent av väljarstödet.

Anneli Rhedin, tredjenamn på Moderaternas kommunvalslista, tänker kring tappet:

– Demokraterna har varit väldigt tydliga med vad de vill med Västlänken och framför med sin kritik mot misskötseln av Göteborg. Där har vi moderater mycket att lära.

– Vi borde ha tagit dem på större allvar, när Martin bildade Demokraterna, fortsätter Rhedin.

Martin Wannholt, ordförande för Demokraterna. Foto: NORA LOREK

Demokraternas ordförande, Martin Wannholt, vill dagen efter valet inte göra någon analys av det eventuella sambandet mellan Moderaternas nedgång och Demokraternas starka stöd.

– Jag har ingen tanke på det än. Jag återkommer med specifika kommentarer när vi har gjort vår valanalys, säger han.

Små i fattiga områden

Men om framgångarna är stora för Demokraterna i de rika områdena, är de desto blygsammare i stadens mindre välbärgade delar.

Minst röster – 1,4 respektive 1,9 procent – fick Demokraterna i Hammarkullens två valdistrikt, där medelinkomsten är 165 248 kronor per år. Den genomsnittliga Hovåsbon tjänar mer än tre gånger så mycket: 531 208 kronor per år. 

Lövgärdet, Hjällbo och Gårdsten tillhör andra av Demokraternas absoluta bottendistrikt.

Att Demokraterna tagit röster från framför allt Moderaterna, är inte särskilt förvånande. Det menar Anders Sundell, doktor i statvetenskap och krönikör i GT:

– Martin Wannholt är ju gammal moderat, och i kommunfullmäktige har han röstat mest med just Moderaterna. Den stora skillnaden är inställningen till Västlänken.

 

LÄS MER: Sundell: ”Så lika M är Demokraterna och Martin Wannholt” 

 

– Är man moderat väljare och motståndare till Västlänken framstår Demokraterna som ett bra alternativ, säger Anders Sundell.

Huruvida Demokraterna kommer att kunna upprepa bedriften i valet 2022, hänger mycket på vilket inflytande partiet får över det kommunala styret, menar Sundell.

Anders Sundell, doktor i statsvetenskap, tror att Demokraterna riskerar en svekdebatt. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

– Om de får vara med och styra och om Västlänken inte stoppas, kan det vara svårt att undvika en svekdebatt. Demokraternas budgetförslag innehåller också rätt stora glädjekalkyler, de ska tjäna in extremt mycket på effektivisering. 

När Demokraterna tvingas ta ställning i andra frågor än Västlänken, finns också en risk att man kommer att tappa väljare, fortsätter Sundell.

– De flesta nybildade partier vill inte placera sig på en höger-vänster-skala, eftersom man då riskerar man att alienera ett antal väljare. Fi lockade till exempel en del liberala väljare i början, men med tiden blev man mer av ett feministiskt vänsteralternativ. Det som talar för Demokraterna är att många företrädare inte är några nybörjare inom politiken, säger Anders Sundell.

Demokraterna som tar plats i kommunfullmäktige

Demokraterna får 14 mandat i kommunfullmäktige. Partiets 14 första namn på listan är:

 

1. Martin Wannholt, civilingenjör, kommunalråd

2. Jessica Blixt, grundskollärare

3. Ulf Boström, integrationspolis

4. Anna Karin Hammarstrand, företagare

5. Jahja Zeqiraj, stadsdelsnämndsordförande

6. Mariette Risberg, leg. sjuksköterska

7. Henrik Munck, stadsdelsnämndsordförande

8. Iréne Sjöberg-Lundin, kulturproducent

9. Peter Danielsson, produktplanerare

10. Karin Lindberg, företagare

11. Bengt-Åke Harrysson, fastighetskonsult

12. Åse Victorin, barn- och skolläkare

13. Jan-Olof Ekelund, kommunikationsstrateg

14. Veronica Öjeskär, projektledare

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!