Utredningen om Wannholts Brasilienaffärer till åklagare

LIVE: Di TV – Sveriges ekonomi-tv-kanal.
Anklagelsernas allvar och medial uppmärksamhet får åklagare att träda in direkt
Foto: TOMMY HOLL/TT
Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN

Utredningen om Demokraternas partiledare Martin Wannholts Brasilienaffärer går vidare. 

Nu står det klart att det blir åklagare som driver förundersökningen redan från start. 

Och inte polisen. 

– Man ser på brottets kategori och att det är ett massmedialt intressant ärende, varför det landar in på åklagare, säger Magnus Lindegren sektionschef för bedrägerisektionen Region Väst. 

Det var i juni som nio investerare, ledda av den nya ägaren till teakodlingsföretaget Brasilteca, Erik Andersson, anmälde toppolitikern Martin Wannholt för påstådda oegentligheter.

Det handlar dels om påståenden om att ha mörkat information för investerare om att odlingen hade drabbats av missväxt, men också om ifrågasatta kontoöverföringar för närmare två miljoner kronor.

Bland annat har pengar gått ut till personer närstående Martin Wannholt – som hela tiden nekat till brott.

Åklagare går in direkt i utredningen

Efter att polisen först avskrivit anmälan gick kammaråklagare Bengt-Olof Berggren i måndags in och gav polisen bakläxa. Förundersökningen skulle återupptas i vart fall de delar som rör förskingring. 

Och bollen hamnade på nytt hos polisen.

Men nu går alltså åklagare in direkt i utredningen. 

Enligt Magnus Lindegren, sektionschef för bedrägerisektionen Region Väst är skälet den massmediala uppmärksamheten och vilken typ av brott det handlar om. 

– Man ser på brottets kategori och att det är ett massmedialt intressant ärende.

Wannholt: ”Kan knappt vänta”

I normalfallet går åklagare in först i ett läge då en person är utpekad som misstänkt för brott och det krävs åklagares beslut för olika typer av tvångsåtgärder mot den misstänkte. 

Eller om utredningen i sig kräver vissa utredningsåtgärder som bara åklagare kan besluta om. 

Men enligt Magnus Lindegren är misstankenivån i utredningen fortfarande på den lägsta möjliga, att det finns ”anledning att anta” att brott kan ha begåtts.
Och ingen är delgiven misstanke. 

– Vi kan knappt vänta till kallelsen och förhören. Vi har allt detta styrkt, sa Martin Wannholt själv tidigare i veckan. 

Han har beskrivit anmälan och utredningen som del av en politisk förföljelse mot hans person.

Avkastning på 1712 procent

Uppgifter om att allt inte låg rätt till i 50-miljonersatsningen på teakodling i Brasilien, stod klart 2019 då flera investerare menade att de blivit förda bakom ljuset. 

Enligt ett räkneexempel i offerten skulle en investering på 200 000 kronor ge en total nettovinst, under en tjugoårsperiod, på 3,4 miljoner kronor. 

Det skulle innebära en avkastning på 1 712 procent.

I stället visade det sig att odlingen till stora delar regnat bort och drabbats av missväxt. Frågan som då diskuterades gällde hur mycket Martin Wannholt visste om missväxten, då nya investerare lockades in i projektet.

– Det är ett elände, sa Martin Wannholt då han och beskrev det hela som chockartat.

– De stora regnen de sista åren har skövlat mycket mera än vad någon av oss överhuvudtaget kunde tro. Så det är jättetråkigt.

”Graverande saker”

I januari lämnade Martin Wannholt och de övriga grundarna av bolaget Brasilteca över ägandet till en av sina mest hårda kritiker, Erik Andersson. 

Han uppger att han, då han under våren fick insyn i ekonomin kunde finna en mängd märkliga kontoöverföringar. Och tillsammans med flera investerare gjordes då en polisanmälan.  

– Det är flera graverande saker som kommit fram, sa Erik Andersson, i samband med åklagarens beslut att återuppta förundersökningen.

– Det är många av investerarna som känner sig bedragna och som var vänner. När man då upptäcker efteråt att det är mycket lögner och nästan inga pengar kvar, säger Erik Andersson.

Under onsdagen kunde GT avslöja att Martin Wannholt tillsammans med de tidigare ägarna försökt får Erik Andersson att skriva under ett tystnadsavtal i samband med överlåtelsen av bolaget.

”En historia som inte är sann”

Enligt avtalet skulle Erik Andersson inte få föra vidare några uppgifter om de tidigare ägarna samtidigt som han skulle förbinda sig att hålla sig till grundarnas version av hur odlingen drabbats av missväxt och att allt gått rätt till vad gäller ekonomiska överföringar.

– Det blir lite jobbigt att man ska skriva på och lova att berätta en historia som inte är sann. Det är väldigt svårt, det känns väldigt konstigt egentligen, säger Erik Andersson som aldrig skrev under.

Martin Wannholt uppger att avtalet kom till för att förhindra att ytterligare ”baktaleri och lögner” skulle spridas om ägargruppen. 

– Den var ju jättebra och viktig den klausulen. Det var synd att han inte skrev på det, sa Martin Wannholt tidigare i veckan.