Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Utredning av kopparstölder i Göteborg är ett mysterium

Göteborgs spårvägar lade 15 000 kronor på kristallkronor
Flera ton kopparskrot kan saknas på Göteborgs spårvägars avdelning för Banteknik.Foto: MATHIAS BERGELD/BILDBYRÅN

Flera ton kopparskrot kan saknas på Göteborgs spårvägars avdelning för Banteknik.

Men resultatet av kommunens granskning efter tips om kopparstölder överraskar.

Den visar att personalen varje år lämnar in flera ton mer kopparskrot för återvinning än vad man uppger sig samla in.

– Det kan vara rätt, men det kan också vara helt åt helsike, säger Göteborgs spårvägars vd Hans Nilsson.

Spårvägens kontaktledningar är gjorda i koppar som slits med åren. Därför byts de ut med jämna mellanrum och de kopparledningar som tas ner lämnas vidare och säljs som skrot till återvinningsföretaget Stena Recycling.

Under förra året fick kommunens visselblåsarfunktion anonyma tips om att personal skulle stjäla den nedtagna kopparen och sälja den vidare för egen del.

När revisionsbyrån KPMG häromveckan kom med sin rapport om Göteborgs Spårvägar var avsnittet rörande påstådda kopparstölder sekretessbelagt med hänvisning till en förundersökning som pågår hos polisen.

Nu kan GT, efter att ha krävt en ny prövning av sekretessen, berätta att resultatet av granskningen blev något överraskande.

Mer sålt än nedplockat

Genom att jämföra mängden koppar som personalen tagit ner från slitna kontaktledningar runtom i Göteborg med mängden som sålts vidare till Stena Recycling som återvunnen metall förväntade sig revisorerna att kunna finna ett svinn. 

Men i stället för svinn har revisionsbyrån KPMG upptäckt motsatsen: Att personalen verkar ha sålt mer kopparskrot till återvinningsföretaget Stena Recycling än vad de har rapporterat in att de plockat ner. 

Det rör sig om stora skillnader. Flera ton koppar varje år som bolaget inte har något tydligt svar på varifrån det kommer. 

Flera ton skiljer mellan hur mycket kopparledning som Göteborgs spårvägars personal tar ner och hur mycket som går vidare till återvinning.Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Värdet: 220 000 kronor

År 2019 har 6,9 ton koppartråd tagits ner och demonterats, enligt bolagets egna noteringar. Men 10,5 ton uppges samtidigt ha skickats vidare för återvinning. Alltså 3,6 ton, värt drygt 220 000 kronor, mer än vad som rapporterats tas ner.

– Det är precis det här vi vill att polisen ska titta på, säger Göteborgs spårvägars vd Hans Nilsson. 

– Det kan vara rätt, men det kan också vara helt åt helsike. Och det är det vi försöker klara ut och gå till botten med. 

Hans Nilsson vill bland annat veta om det kan ha blivit en sammanblandning av olika typer av skrotmaterial, om man inte helt fullt följt kalenderår eller om det finns någon annan orsak. 

Revisionsbyrån KPMG konstaterar att bolaget ”återvinner mer kopparskrot än de monterar ned för samtliga analyserade år”, utan att kunna förklara hur denna ”diff” skapats. Men de konstaterar samtidigt att de sett stora brister i hur redovisning och hantering gått till genom åren. 

”Det finns en stor mängd brister i hanteringen av koppar, från inköp till återvinning. Då brister finns i hela processen finns det åtskilliga möjliga felkällor”, skriver KPMG.

Har ändrat flera rutiner

De menar att bolaget inte har kontroll över hanteringen av koppar och att de brister som funnits gör det omöjligt att komma fram till om stölder skett eller inte. 

– Vi vet helt enkelt inte hur det ser ut just nu, säger Hans Nilsson och uppger att han avvaktar polisens förundersökning.

Enligt honom har bolaget i dag ändrat flera rutiner. KPMG nämner bland annat att kopparskrot till stora värden tidigare slängdes i öppna containrar som först då de var fulla kördes i väg för återvinning. 

I dag ska nedmonterat kopparskrot köras i väg direkt.