Uppror mot barnmorskornas arbetssituation: ”Bebisfabrik”

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Gabrielle Baker och hennes klasskamrater på barnmorskeutbildningen vid Göteborgs universitet vill se förändringar i barnmorskornas arbetsmiljö.
Foto: Privat
Entrén till förlossningsavdelningen på Östra sjukhuset i Göteborg.
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

Larmen från förlossningsvården på Östra sjukhuset har ekat under en lång tid – och nu tycker barnmorskestudenterna att det får vara nog.

I en lista kräver de nu förändringar i arbetsmiljön, för att de ska överväga att jobba inom Västra Götalandsregionen efter examen.

– Det råder inte en brist på barnmorskor, det råder en brist på goda arbetsvillkor, säger en av initiativtagarna Gabrielle Baker, 33.

Det har gått en vecka sedan det öppna brevet med kravlistan skickades till ledningen på Östra sjukhuset kvinnoklinik, förlossningarna på NÄL och SÄS och socialminister Lena Hallengren.  

Hittills har det inte kommit något svar till de barnmorskestudenter vid Göteborgs universitet om står som avsändare, men responsen från landets barnmorskor och barnmorskestudenter har varit massiv.

Det berättar Gabrielle Baker, en av grundarna till uppropet, som vill se en förändring – eller åtminstone ett bemötande – innan de tar examen till våren.

– Som studenter har vi den möjligheten att faktiskt skapa förändring eftersom vi inte har bundit upp oss ännu hos någon arbetsgivare. Vi kan ställa lite mer krav .

De gjorde en undersökning i klassen, och kom fram till att 26 av 31 personer valde bort arbete på förlossningen på grund av arbetsförhållandena i Västra Götalandsregionen. 

De födande påverkas fysiskt

GT har flera gånger rapporterat om den pressade situationen på Östra sjukhuset i Göteborg. Inför sommaren hade man till exempel över 3 000 tomma arbetspass att fylla i schemat.

– Det finns en viss typ av kultur att vi är lojala och inte tar rast och tar extrapass, men vi får aldrig någon belöning tillbaka. Till slut orkar man inte, det är en viss gräns, berättade en barnmorska då.

Problemen som Gabrielle Baker och hennes klasskamrater ser är inte en brist på arbetsför personal.

– Det råder inte en brist på barnmorskor, det råder en brist på goda arbetsvillkor. Jag pratade med en barnmorska i dag, hon har jobbat 20 år i yrket och nu sagt upp sig. Hon blev inte tillfrågad en enda gång om varför – det finns ett ointresse för oss som arbetar på golvet.

Under sin praktik på förlossningen har hon upplevt hur samma barnmorska har flera födande att ta hand om, och att vissa som inte är i slutskedet av en förlossning inte blir tilltittade under en hel kväll. Situationen leder, berättar Gabrielle Baker, till fysiska konsekvenser i födandeförloppet och fler instrumentella avslut på förlossningar – alltså där det behövs hjälpmedel i form av exempelvis kejsarsnitt eller sugklocka.

Chefen: Frågorna är viktiga

– Det tycker jag är jättetydligt. Vi har ju ett hormon som heter oxytocin som är kroppens ”lugn och ro”- och kärlekshormon och det främjas ju av att man känner en trygghet. Men det är väldigt svårt att känna den tryggheten när man befinner sig i en sån situation. Det här hormonet är väsentligt för att vår livmoder ska kunna producera värkar, så man jobbar ju helt kontraproduktivt.

Corinne Pedroletti är verksamhetschef för kvinnosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus. Till GP skriver hon i en kommentar att frågorna som studenterna tar upp är viktiga, och att man ser över flera sådana, bland annat det introduktionsprogram som krävs. 

Vi behöver bemanna upp och har inte råd att förlora barnmorskestudenter eller redan anställda medarbetare. För att förbättra arbetsmiljön inom förlossningsvården på SU arbetar vi med flera frågor. I nära dialog med medarbetare och personalorganisationer genomför vi förändringar i våra arbetssätt”, skriver hon till tidningen.

”Det är en bebisfabrik”

Gabrielle Baker menar att barnmorskeyrket är nedprioriterat, och att det har det gemensamt med andra kvinnokodade yrken.

– Vår yrkesgrupp har kämpat i motvind alltid, och som med alla kvinnoyrken så är det lågprioriterat. Hade det varit män som jobbat eller vårdats hade det sett helt annorlunda ut, menar Gabrielle Baker.

Bland kraven på listan finns, som nummer ett, ”möjligheten att under vårt arbetspass kunna ta vår rast, äta vår lunch och gå på toaletten”. 

Det är alltså inte självklarheter i nuläget.

– Verkligheten ser ju ut så att det är en bebisfabrik.

De 12 kraven i barnmorskestudenternas uppror

1. Möjligheten att under vårt arbetspass kunna ta vår rast, äta vår lunch och gå på

toaletten.


2. En trygg introduktion till yrket genom ”trygg start-programmet” med 12 veckors

introduktion och mentorskap så att vi kan utvecklas till kompetenta barnmorskor.


3. En period på minst 6 månader där vi enbart vårdar en födande åt gången och att

klinikens strävan skall vara en aktivt födande per barnmorska.


4. Inget tvång till att arbeta treskift, det bör vara frivilligt, för att kunna kombinera

vårt yrkesval och samtidigt kunna träffa våra familjer.


5. Arbetstidsförkortning likt den som finns på förlossningen i Varberg med 34h/vecka vid blandad kväll och dagtjänstgöring vore önskvärt så vi hinner återhämta oss mellan våra arbetspass. Att Varberg i dagsläget erbjuder den arbetstidsförkortningen tillsammans med 12 veckors introduktion gör att flera av oss ser det som ett alternativ att söka oss till Varberg i stället då pendlingstiden från Göteborg blir försumbar mot arbetstidsförkortningen.


6. Vi ser det som rimligt att lönepåslaget som införts på Östra sjukhuset på 5000 kronor 

månaden blir permanent och även innefattar NÄL och SÄS för att få att barnmorskeflykten ska upphöra omgående. Många av oss har arbetat i flera år som sjuksköterskor och har redan löner långt över ingångslönen som i dag erbjuds på förlossningen.


7. Ingen ska behöva jobba delade helgturer, eftersom även barnmorskor har behov av

ett socialt liv och återhämtning.


8. En fungerande sommarbemanning där vi kan ta ut vår semester i lugn och ro utan

avbrott, uppskjutande, beordringar eller sms om att komma in på extrapass och dubbelpass för att lösa bemanningen.


9. Möjlighet till kombinationstjänst med 50% på förlossningen och 50% på barnmorskemottagningen och att ”caseload” övervägs som arbetsmodell, eftersom det finns god evidens för at det avsevärt förbättrar upplevelsen för våra födande och minskar risken för utbrändhet för barnmorskor.


10. BB bör prioriteras och bli en fungerande verksamhet om det ska finnas krav på

rotation mellan förlossning och BB, eftersom ingen barnmorska vill tvingas medverka i den vård som nu bedrivs där.


11. En öppenhet och kultur där vi kan föra diskussion och framföra kritik utan att den

tystas ner och utan repressalier, eftersom vi vill vara med och positivt påverka

verksamheten och vara en del av den i många år framöver.


12. Att VGR ska jobba mot en differentierad förlossningsvård med mindre enhet där vi får lov att utöva vårt yrke och handlägga den normala förlossningen i en hemliknande miljö för att minska de medicinska interventionerna

som i nuläget krävs för att ”löpande band-förlossningen” ska fungera.

UR ARKIVET:

Redan 2019 rapporterade GT om en massflykt från Östra sjukhuset, då 25 barnmorskor sedan årsskiftet hade valt att säga upp sig.