Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Undersköterskorna: Lyssna på oss – nu!

Undersköterskorna är landets största yrkesgrupp.

I GT:s granskning vittnar de om låga löner, slitsamma scheman och konstanta neddragningar.

Och det finns en oro för att ingen vill bli undersköterska i framtiden.

24 undersköterskor har valt att svara på frågan om hur de vill förändra yrket till det bättre.  

Vilka förändringar anser du vara nödvändiga för yrket?

 

Denise Ericsson, 26, Essunga: 

– Höja statusen på jobbet genom att göra det attraktivt. Höja lönerna, mer personaltäthet och inkludering i viktiga beslut som rör respektive verksamhet inom vård och omsorg. Vi undersköterskor behövs. Det är vi som får vården att fungera. 

Denise Ericsson är undersköterska i EssungaFoto: Privat /

Inger Rosén-Soneson, 53, Göteborg:  

– Förändringar i yrket är att vi måste bli sedda för det vi gör i vårt yrke. Många inklusive arbetsgivaren förstår inte hur vårdkrävande hemtjänsten har blivit. Vi måste få kolleger som är utbildade och som även kan och förstår språket

Inger Rosén-Soneson är undersköterska i hemtjänsten i Göteborg. Foto: Privat /

Linda Alshawi, 37, Malmö: 

– Förändring nummer ett är att göra yrket mer attraktivt för ungdomarna och då behövs höjda löner så det visas att vårt jobb uppskattas, samt en förbättring av arbetsmiljön. Tillräckligt med personal på plats och inget pressat schema, att vi har tid för de gamla – det är brist hos oss och när en ung kommer ut och praktiserar ser de stress, brist på personal och låg lön. Då väljer de oftast inte detta yrke. Dagens ungdom vill ha en bra lön, och en undersköterska som har 23 000 innan skatt, det är inte en värdig lön för det jobb vi utför. 

Linda Alshawi är undersköterska i Malmö. Foto: Privat / Privat

Emma Eskilsson, 35, Lund: 

– Jag tycker att vi ska få kortare arbetsveckor, högre lön, högre friskvårdsbidrag, samt bli legitima efter utveckling och utbildningar: Få mer ansvar så vi kan stötta sjuksköterskan. 

Emma Eskilsson är undersköterska i Lunds kommun. Foto: Privat

Marie Louise Ericsson, Lilla Edet:

– Legitimation, status, ändrade arbetstider, schema och lön. 

Marie Louise Ericsson är undersköterska i Lilla Edets kommun. Foto: Privat /

Mari Jonsson, 57: 

– De förändringar jag tycker är viktiga är att vi ska ha mer tid till att lyssna och läsa av de äldre. Jag skulle önska att vi jobbade mer specialpedagogiskt. Vilket skulle kunna vara mer genomförbart om vi hade mer tid till var och en i alla situationer som vi är i. Detta innebär också att vi skulle behöva vara mer personal. 

– Som det har varit nu i sommar har det varit många olika vikarier och det är många som inte behärskar språket och som inte är utbildade och inte ens har jobbat med äldre tidigare, vilket gör att vi ordinarie får göra mer än vad som är tänkt. 

– Man måste se till att yrket blir attraktivt även för våra svenska ungdomar. Som det är nu så finns inte många yngre som vill ta hand om de äldre. Det handlar också om värdighet för våra äldre. Det måste till högre lön, bättre arbetstider såsom längre återhämtning, bort med delade turer. Mer personal för att hinna med omvårdnad, mat, städ, genomförandeplaner, rapporteringar och kontakt med anhöriga.

Mari Jonsson är undersköterska i Matfors. Foto: Privat
”många mår dåligt psykiskt”

 

Maria Wennerholm, 39, Göteborg: 

– Jag älskar mitt yrke och vi har det så bra man kan ha det I hemtjänsten i Kortedala. Det som dock inte är bra är det nya betalsystemet som gör att vi inte får stanna över eller göra något utöver biståndet utan att gå den långa vägen och ansöka om mer tid. Vår frihet under ansvar utifrån vår kännedom om de äldre är också borta. Istället ska vi arbeta som på en industri som om människor är ting som alltid gör allt exakt lika. 

– Meningen är ju att de äldre ska bo kvar hemma och bo så självständigt som möjligt. Det kan de men det straffar oss när det straffar vår ekonomi för att de äldre av olika skäl inte vill ha oss där tiden ut, eller alls. Man känner sig hemsk när man inte längre har den friheten att anpassa sin dag litegrann själv och känner sig konstant som att man gör för lite – vilket gör att många mår dåligt psykiskt. Cheferna mår också dåligt för att deras tillitsstyrda styre nu är borta och alla är bara ekonomiskt stressade. 

Maria Wennerholm, är undersköterska inom Göteborgs stad.Foto: Privat /

Eva-Lotta Scherberg, 51, Eskilstuna: 

– Det viktigaste för mig är språkkunskaper. Att personalen kan svenska språket i tal, skrift och förståelse är väldigt viktigt för vårdsäkerheten. Det är något som skulle fokuseras på. 

Eva-Lotta Scherberg är undersköterska i Eskilstuna kommunFoto: Privat / Privat

Eva Sundberg Magnusson, 57, Partille: 

– Vi måste få folk att vilja jobba inom vården att göra det till en attraktiv arbetsplats. Man behöver kortare arbetsdagar för samma lön. Flexibla scheman så folk har möjlighet att planera sina liv. Kunna svenska språket ordentligt. Vi måste börja anställa ny personal snarast och då ta vara på de invandrare som vill jobba i vården. Det är bra med att kunna flera språk men man måste kunna prata och läsa svenska

– Minska inte på personal utan jobba med vårdtyngden och var där flexibel i schemaläggningen. 

Eva Sundberg Magnusson är undersköterska i Partille kommun Foto: Privat

Sara Kronholm, 38, Eskilstuna: 

– Vi måste höja statusen på att jobba inom vården. Och det gör man med löner och chanser att utvecklas. Vi behöver legitimera undersköterskeyrket. Många regioner har inte förstått att undersköterskor kan vidareutbilda sig. Att man blir specialist. De behöver ta tillvara och respektera det vi kan. När vi specialiserat oss ska vi ha en ny anställningskod samt ett lönepåslag som sig bör. 

Sara Kronholm är undersköterska i Eskilstuna kommun Foto: Privat / Privat

Annica Johansson, 53, Göteborg: 

– Höja statusen på yrket med bland annat lön. 

Annica Johansson är undersköterska i Göteborgs stad Foto: Privat

Robin Rydholm, 30, Karlstad: 

– Lönen i sig är en viktig faktor och även ersättning för obekväm arbetstid. Kvälls-OB för en undersköterska ligger på 22,40 kronor. Skulle vi göra natten får vi en höjning på 25 kronor efter klockan 22.00. Helg-OB ligger på 55,30 kronor och skulle vi jobba natt en helg – då får vi hela 8 kronor och 30 öre i höjning. Grundlönen är ett skämt i jämförelse till andra yrken i samhället sett till att det blir dyrare att leva.

– Yrket är tungt och förenat med många risker – både fysiska som psykiska – speciellt i sjukhusmiljö. Men vi jobbar på för förbättring och för ett brinnande intresse att få göra en insats för människor när de behöver den. Då finns vi där, trötta och underbetalda.

– De allra flesta kommer behöva sjukvård eller andra insatser någon gång i livet. Så låt inte bristyrket leda till ett än större bristyrke på grund av värdelösa villkor. Jag talar till er, välbärgade politiker. 

Robin Rydholm är undersköterska i Karlstads kommun Foto: Privat /

Maria Lindström, 36, Ale kommun: 

– Vi behöver ha en legitimation för undersköterskor som är utbildade till det, för att höja vår status.  Och för att sålla bort tänket att ”vem som helst kan läsa till undersköterska”. Att vidareutbilda sig inom specialistområden ska ge löneökning. 

– Förbättra scheman och arbetsmiljön på jobben för att locka och behålla människor. Jag älskar att arbeta med mina äldre i hemtjänsten. Har arbetat som undersköterska i 19 år, och läst vidare 2 år till specialistundersköterska inom akutsjukvård men är kvar i kommunen då jag hade behövt gå ner 5000 kronor i lön för att jobba inom landstinget. Vi måste framåt! 

Maria Lindström är undersköterska i Ale kommun Foto: Privat / Privat

Maria Fredriksson , 56, Göteborg: 

– Jag har följt debatten och gruppen för undersköterskor på Facebook. Jag tycker att det har blivit mer som en gnällkanal och en negativ spiral där inga konstruktiva förslag kommer. Jag har också arbetat inom kommunen inom geritriken i cirka 30 år, där havererade vården 1992 när äldrereformen trädde igenom – alla sjukhem skulle avvecklas och de gamla skulle enbart betraktas som friska och bo hemma med hemtjänst. Jag tror att man måste separera undersköterskornas arbetsmiljö i kommunen och vårt arbete inom akutsjukvården, det är helt olika arbetsuppgifter. 

Maria Fredriksson är undersköterska i Göteborgs stad Foto: Privat

Hilda Josefsson, 48, Skövde: 

– Vi gör grovjobbet men får minst lön.Det pratas mycket om lägga om scheman, men de blir inte bättre. Låt personalen få välja att jobba dagtid, kväll eller natt. Oavsett om man är ledig så rings man in på ledig dag, så får man ta sin ledighet en annan dag. För att betala ut övertid har de inte råd med. Men när ska man ta ut den ledigheten? Ungdomarna ratar ju vården. De vill inte jobba med detta yrke. Ingen ser den lilla undersköterskan som bara springer och springer för att hjälp våra medmänniskor. 

Hilda Josefsson är undersköterska i Skövde kommun. Foto: Privat

Karin Norén, 44, Kungsbacka:  

– Vi behöver ändra på lönen, arbetsmiljön och anställa fler kolleger. Se till att Sahlgrenska universitetssjukhuset inte ställer in utbildningsdagar som är så viktiga för alla som jobbar inom sjukvård. 

Karin Norén är undersköterska i Kungsbacka kommunFoto: Privat
Utan rätt verktyg så gör man inget bra jobb utan kommer famla i mörkret

 

Timea Merényi, 47, Malmö: 

– Utan rätt verktyg så gör man inget bra jobb utan kommer famla i mörkret. Utan rätt kunskap inom språket så gör man misstag och fel. Utan en chef som lyssnar på sina arbetare och tar vara på kompetensen kommer man göra misstag och de sjuka får lida för det. Det är då vi ser boenden som inte funkar, där de anhöriga klagar och anmäler eller där det görs stora medicinska misstag. Det är då folk slutar, och det är då det sker en massa omorganisationer för att det inte fungerar i det egna ledet. 

– Utan ett bra samarbete mellan undersköterskor och sjuksköterskor så kommer det blir slitningar och en ”vi och dem”-attityd på arbetsplatsen. Detta är oacceptabelt! 

– Vi alla behövs och sjuksköterskorna kan inte utföra ett bra jobb och koncentrera sig på det de är bäst på, det medicinska, om man inte får hjälp av oss, undersköterskor. Ingen vård fungerar utan oss – vi behövs, vi avlastar, vi stöttar, vi lyssnar, vi utför!

Timea Merényi är undersköterska i Malmö kommun Foto: Privat / Privat

Anneli Andersson, 52, Alingås: 

– Höj statusen för undersköterskor. Bättre arbetsvillkor och kortare arbetsdagar. Högre grundbemanning. Låt oss få ha fokus på patienternas behov av omvårdnad, behandling och rehabilitering och inte en massa administrativa uppgifter. Vi behövs på ”golvet”! Höj lönerna ordentligt! Som det ser ut i dag vill inte våra ungdomar läsa tre år till undersköterska och få en ingångslön på ca 22 000 kronor i månaden.

Annelie Andersson är undersköterska i Alingsås Foto: Privat / Privat

Linda Östanbo, 39, Arvika: 

– Dubbel-tur måste bort. Svensktalande personal. Bättre bemanning. Mer uppskattning, kompetensutveckling – bli medmänsklig igen. Och mer tid för det psykiska hos de äldre.

Linda Östanbo är undersköterska i Arvika kommun Foto: Privat / Privat

Maria Nilsson, 51, Uddevalla: 

– Vi vårdpersonal i äldreomsogen har fått administrativa uppgifter i stora proportioner som stjäl mycket tid från de gamla. Vi har även blivit ålagda andra yrkesprofessioners arbete. Vi har ingen kökspersonal utan vi får gå mellan att torka avföring och hantera livsmedel som de gamla äter. Vi har inga sjukgymnaster som kommer och tränar de som behöver, utan det är vi vårdpersonal som blir instruerade av en sjukgymnast, en gång, för att sedan bli lämnade med en ”bibba” papper med övningar som vi ska utföra och hoppas att det blir rätt. 

– Förr fanns arbetsterapi, dit kunde de gamla kunde gå för att väva med mera. Det är också borta. ”Mattan dras” hela tiden undan, mer och mer.  Det behövs ingen raketforskning för att förstå att de styrande måste bena ut vem som ska göra vad och ge oss resurser till det. Vi kan inte trolla.

Maria Nilsson är undersköterska i Uddevalla kommunFoto: Privat / Privat

Johan Elmberg, 37, Uddevalla: 

– Samhället i stort måste erkänna vikten av vår yrkeskår. Vår legitimitet och vårt slit måste få kosta pengar annars finns det snart ingen som vill eller orkar slita för våra gamla och de sjukas rätt till en värdig livssituation, samtidigt som deras möjlighet till självbestämmande glider längre och längre bort.

– Hur uppnår vi detta? Till politikerna: gör en rejäl satsning på att likställa arbetsvillkoren på marknaden. 

– Till LO: låt oss (Kommunal) få möjlighet till en reell lönehöjning gentemot industrin, utan att industrin ”löneglider” och fortsätter att medverka till en ökad ekonomisk klyfta i samhället mellan de mans- och kvinno-dominanta arbetsgrupperna. Ge oss även samma möjligheter och fördelar när vi pratar om arbetstider vid skift och nattarbete. 

– Till arbetsgivarna: Ni kan förändra nu, genom att vara först med att erbjuda allt ovan för att skapa en kö av utbildad personal som vill arbeta hos just er. Låt oss tillsammans få skapa ett arbete som har både en arbets- och hemma-miljösyn som gör att personalen vill, orkar och har råd att fortsätta arbeta med det bästa yrke som finns.

– Och sist men inte minst sluta lägg mer arbete på oss utan att ge oss fler händer, detta drabbar inte bara oss. Det drabbar också de gamla och sjuka, deras anhöriga, vår familj, vårdcentraler, försäkringskassan och även i slutändan alla skattebetalare. 

Johan Elmberg är undersköterska i Uddevalla. Foto: Privat / Privat

Pernilla Jansson, 45: 

– Jag vill det ska finnas en klar definition om vad det innebär att vara undersköterska. Vilka uppgifter som en undersköterska ska utföra. Ska det bara vara att vårda? Eller som det är i dag, att vi är städerskor, tvätterskor, kokerskor och alla administrativa uppgifter vi har också? Det tar tid från pensionärerna. Så titeln undersköterska är missvisande för i dag är vi allt i allo. 

Pernilla Jansson är undersköterska i Gävle kommun.Foto: Privat

Karin Nerdrum, 62, Göteborg: 

– Äldreboendena behöver renodlas igen, demens, somatik och geropsyk. Blanda inte diagnoserna. Mer harmoni i schemat och jobb var tredje helg, inte som nu varannan. 75 procent med heltidslön så man kan få en dräglig vardag och tid för fritidsaktiviteter istället för att slita sönder soffan av trötthet.

Karin Nerdrum är undersköterska i Göteborg. Foto: Privat

Lena Karlsson, 50, Norrköping: 

– Förändringar som är bättre lön, högre OB eftersom vi jobbar alla röda dagar, mera personal, bättre scheman och personal som förstår språket bättre. Vi i Norrköping slapp de delade turerna för några år sedan. Men de finns kvar hos många kommuner. 

Lena Karlsson är undersköterska i Norrköpings kommunFoto: Privat