Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tvillingbröderna fast på var sin sida om gränsen

Tvillingbröderna fikar en gång i veckan på gamla Svinesundsbron.
Bröderna har bara missat tre lördagsträffar på bron sedan i mars förra året. En gång blev Ola felaktigt avvisad av en polis, en gång var det så mycket åska att det kändes osäkert att vara på bron, och i går fick de förhinder. Då tog de fikan på söndagen i stället.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON
Innan pandemin turades bröderna om att hälsa på varandra i respektive land.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON
Nu träffades precis på gränsen, där de delar med sig av historier och loppisfynd de samlat på sig sedan föregående fika.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON
Ola och Pontus Berglund hälsar på en förbipasserande traktor
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON

Enäggstvillingarna Pontus och Ola Berglund, 73, har hållit ihop hela livet.

Men sedan pandemin kom är ingenting som vanligt.

Pontus bor i Strömstad, och Ola i norska Halden.

I över ett års tid har de träffats, en gång i veckan, för en fika på var sin sida om den norska gränsen på gamla Svinesundsbron.

– Det är väldigt lärorikt. Man sätter värde på att man har en tvillingbror som har ungefär samma förmågor som en själv, berättar Pontus Berglund.

Morgonen den 16 mars förra året stängde Norge gränsen mot Sverige, för första gången sedan andra världskriget.

För tvillingarna Pontus och Ola Berglund har effekten varit högst personlig. De har inte längre kunnat ses som de brukar.

GT pratade med Pontus Berglund i april förra året. Då hade de precis träffats för första gången på tre veckor, sedan gränsen stängde.

– Man kände sig ensam, så långa uppehåll brukar vi inte ha. Vi enäggstvillingar måste träffas minst en gång i veckan, så är det. Man samlar på sig massa saker man måste prata om, och tankar man tänkt som man vill dela med den andre, sa han då.

Men i den ensamheten föddes en idé: Om de inte kunde ses hemma hos varandra, fick de ta sig så nära de bara kunde. Med fika, kaffetermos och stolar packade började de ses precis vid skiljelinjen mellan länderna, på gamla Svinesundsbron, en gång i veckan.

Pontus Berglund, 73, bor i Strömstad...
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON
... och hans enäggstvilling Ola Berglund, 73, bor i norska Halden.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON

Har träffats på gränsen i över ett års tid

Då var tvillingarna 71 år. Nu har de hunnit fylla 73. Men en sak har inte förändrats: varje helg ses de på gränsen.

– Och det tänker vi göra så länge det är så här jobbigt, tills det går över. Vi fortsätter med det, det är ett nytt sätt att umgås för oss. Vi tar med oss lite småsaker om man varit på loppis, Ola visar upp små figurer som han har köpt och som han tror kan vara intressanta för mig att titta på, berättar Pontus.

Och när GT träffar tvillingbröderna på bron har Ola Berglund mycket riktigt tagit med sig några loppisfynd från Norge som han vill visa upp för sin bror. En oljemålning, och en liten kinesisk figur snidad i cederträ.

Vanligtvis brukar de åka och hälsa på varandra en gång i veckan, för att hjälpa varandra med olika saker, äta middag och dricka kaffe.

– Det här blir ju inte riktigt detsamma, det blir inte det. Det blir en kompromiss, som fungerar. En tid. Men till slut går ju inte det heller, så jag vet inte hur vi ska göra faktiskt. Vi får kanske träffas två gånger i veckan i stället, ja visst, säger Pontus.

Ola visar upp sina senaste loppisfynd för brodern Pontus. Här en oljemålning, ”troligtvis från 1700-talet”.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON
Och en kinesisk träfigur. ”Vi gissar på mitten av 1800-talet, kanske tidigare”.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON

”Nu tar man vara på varandra”

I fredags lättade Norge på sina inreserestriktioner. För norrmän som är fullvaccinerade eller som haft covid-19 de senaste sex månaderna krävs inte längre att man sitter i inresekarantän när man återvänder till landet. Ola är fullvaccinerad, men insåg genast att det skulle bli problem ändå. Bilköerna vid gränsen blev för långa, och projektet för stort.

Så de fortsätter ta sig till bron. En gång i veckan.

– Det har varit väldigt lärorikt. Man sätter verkligen värde på att man har en tvillingbror, som har ungefär samma förmågor som en själv. Det han kan, det kan jag. Och det jag kan, det kan han.

Då kompletterar ni inte varandra speciellt mycket?

– Nej, tvärtom så har det faktiskt kunnat bli lite konkurrens, vem som kan mest. Då blev man lite ovänner, men det var mest i tonåren. Nu tar man vara på varandra i stället. 

Vad ska ni göra när allt det här är över?

– Vi ska till Mellerud och äta pannkakor! De har jättefina pannkakor där.

Nästa vecka är det dags igen. Samma tid, samma plats.
Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON

UR ARKIVET:

I flera veckor tvingades Gitte stanna hemma utan lön för att hon inte tilläts resa in i Norge och jobba. Glädjen var stor då gränsen äntligen öppnades för henne.