Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kvinnorna har rest sig och sagt ifrån

När kommun och landsting sparar är det kvinnors arbetsliv, liv och hälsa som offras, skriver Anna Bäsén.Foto: SHUTTERSTOCK

Kvinnoarbete och kvinnovård är inte viktigt.

Det är budskapet.

När kommun och landsting sparar är det kvinnors arbetsliv, liv och hälsa som offras.

Det sjuder av ilska i äldreomsorg och på sjukhus. Undersköterskor gör uppror mot en utsvultet slimmad äldreomsorg där både personal och gamla far illa. Hemtjänstpersonal protesterar mot ständig stress. Sjuksköterskor och barnmorskor larmar om en omänsklig arbetssituation där kvinnor och barn skadas och ibland också dör. Många flyr yrket, undantagssituation råder året om och personalkrisen är konstant. 

Mediernas granskningar, som den avslöjande reportageboken BB-krisen av Lisa Bjurwald, visar tydligt att Sverige inte bara har en vård- och äldreomsorgskris. Det är en jämställdhetskris.

Traditionellt kvinnliga yrken nedvärderas, kvinnovård prioriteras bort. På Östra sjukhuset i Göteborg har var tionde barnmorska slutat. Istället ska man anställa sjuksköterskor, trots att det inte är utbytbara yrkeskompetenser. På förlossningen i Trollhättan tvingas undersköterskor bort, vilket ökar pressen på barnmorskorna.  

Undersköterskorna i GT:s enkät vittnar om ständiga neddragningar i äldreomsorgen, usla löner och vansinniga scheman. Färre ska göra mer. Undersköterskorna ska inte bara ägna sig åt omvårdnad, som de är utbildade i. De ska också vara städare, tvätterskor, kockar, administratörer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Till skillnad från personal i manligt kodade yrken får undersköterskorna varken lönepåslag för extraansvaret eller ens något så basalt som arbetsskor. Risktillägg existerar förstås inte heller, trots att jobbet är både fysiskt och psykiskt tungt.   

Undersköterskorna hinner inte ens ta rast och gå på toaletten. Äldreomsorgschefen Michael Göransson påstår att han aldrig ens hört talas om detta. Jag kan inte låta bli att skratta rakt ut. Hur ignorant kan (män)niskan vara? Har han bott under en sten? Eller är det så att han, som så många andra ansvariga, helt enkelt inte lyssnat? 

Tusentals kvinnor - vårdpersonal, gravida, mammor, döttrar, systrar - har marscherat för drägliga arbetsvillkor, säker vård och värdig äldreomsorg. Kvinnorna har rest sig och sagt ifrån. Nu måste makthavarna lyssna.