Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tomtens ursprung bekräftat: Göteborgare

Jenny Nyströms tomtar blev föregångarna till de moderna tomtarna. Foto: Julkort av Jenny Nyström
"Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma". Viktor Rydberg skrev "Tomten" i Slottsskogen. Foto: Julkort av Jenny Nyström

Det sägs ibland att tomten är från Nordpolen.

Det är fel, fel, fel.

Den moderna tomten kom nämligen till 1881 - i Göteborg. Och förebilden var en lärare och kantor i Majorna.

– Det är fakta, men få som känner till det, säger bibliotekarien Björn de Verdier till P4 Göteborg.

Moderna tomtens skapare:

Viktor Rydberg föddes 1828 i Jönköping och dog 1895 i Djursholm. Han var en svensk författare, skald, journalist, språkvårdare och religionsfilosof. Han jobbade 1881 på Göteborgs Handels- och sjöfartstidning.

Jenny Nyström föddes 1854 i Kalmar och dog 1946 i Stockholm. Hon var en känd konstnär och illustratör och är känd för att ha givit jultomten ett ansikte. Hon växte upp i Majorna i Göteborg.

Tomten på olika språk:

Göteborgaren Tomten har spritt sig över världen. I dag heter han så här i världen:

Brasilien: Papai Noel

Chile: Viejo Pascuero

Danmark: Julemanden

Finland: Joulupukki

Frankrike: Pére Noël

Island: Jolasveinn

Italien: Babbo Natal

Spanien: Santa Claus

Korea: Santa keulloseu

Japan: Santa Kurousu

Kina: Dun Che Lao Ren

Sverige: Jultomten

Nederländerna: Kerstman

Norge: Julenissen

Storbritannien: Father Christmas

Albanien: Santa Claus

Tyskland: Weihnachtsmann

USA: Santa Claus

Österrike: Chriskind

Kroatien: Djed Mraz

Estland: Jõuluvana

"Tomten" ,av Viktor Rydberg

Ursprungligen publicerad 1881.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,

grå mot den vita driva,

tittar, som många vintrar förr,

upp emot månens skiva,

tittar mot skogen, där gran och fur

drar kring gården sin dunkla mur,

grubblar, fast ej det lär båta,

över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,

skakar huvud och hätta ---

»nej, den gåtan är alltför svår,

nej, jag gissar ej detta» ---

slår, som han plägar, inom kort

slika spörjande tankar bort,

går att ordna och pyssla,

går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,

känner på alla låsen ---

korna drömma vid månens ljus

sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm

Pålle i stallet har ock en dröm:

krubban han lutar över

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,

ser, hur de sova där inne;

går till hönsen, där tuppen står

stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,

vaknar och viftar svansen smått,

Karo sin tomte känner,

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se

husbondfolket det kära,

länge och väl han märkt, att de

hålla hans flit i ära;

barnens kammar han sen på tå

nalkas att se de söta små,

ingen må det förtycka:

det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,

ren genom många leder

slumra som barn; men varifrån

kommo de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart,

blomstrade, åldrades, gick --- men vart?

Gåtan, som icke låter

gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:

där har han bo och fäste

högt på skullen i höets doft,

nära vid svalans näste;

nu är väl svalans boning tom,

men till våren med blad och blom

kommer hon nog tillbaka,

följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om

månget ett färdeminne,

intet likväl om gåtan, som

rör sig i tomtens sinne.

Genom en springa i ladans vägg

lyser månen på gubbens skägg,

strimman på skägget blänker,

tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,

livet där ute är fruset,

blott från fjärran av forsens fall

höres helt sakta bruset.

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,

tycker sig höra tidens ström,

undrar, varthän den skall fara,

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

gott intill morgontimma.

Månen sänker sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

Julstaden Göteborg är juligare än man tror. Faktum är att staden är födelseorten för självaste tomten.

Det slås fast i boken "Jul i Göteborg", som kom 1997. Boken är en samlingsbok med julhistorier från Göteborg med omnejd, där bland andra Ingvar Oldsberg och Leif Mannerström medverkar med historier.

– Det är gammal känd fakta som egentligen aldrig har plockats fram mer än i böcker. Men det började på 1800-talet när Viktor Rydberg skrev "Lille Viggs äfventyr på julafton" som innehöll tomtar, berättar bibliotekarien Björn de Verdier.

"Tomten" skrevs i Slottsskogen

Viktor Rydberg var en känd författare och journalist på Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han publicerade historien i tidningen och lät 17-åriga Jenny Nyström måla bilderna. Men det var först 1881, när Rydberg var på promenad i Slottsskogen, som den moderna tomten skapades på riktigt – i och med dikten "Tomten".

– Rydberg var på promenad med chefredaktören Hedlund. Plötsligt bad han honom att stanna, och på ett papper mot Hedlunds rygg skrev han ner alla verser. Det var en vinterdag och blev grunden till den tomten som blev väldigt stor på 1900-talet, innan dess fanns ingen tomtetradition på jul, berättar Björn de Verdier.

När dikten skulle publiceras var det återigen Jenny Nyström som målade bilderna. Men den gången ville Viktor Rydberg att hon skulle göra bilderna bättre.

– Han var inte riktigt nöjd innan, och nu bad han henne göra tomten mer mänsklig. Så Jenny Nyström använde sin pappa som förebild, han var en vänlig man som var lärare på Stigbergstorget. Familjen bodde på allmänna vägen i Majorna. Numera ligger Lidl där, säger Björn de Verdier.

Spåren kvar än i dag

Och illustrationerna, med tomten som vi känner honom i dag, blev Jenny Nyströms genombrott. Det blev så stort att engelsmännen, som var galna i att skicka julkort, köpte rättigheterna till bilderna på den svenska tomten. Så spreds han ut i vida världen.

– Hon populariserade tomten och skapade den moderna tomten. Han blev populär och kom att bli den som kom med julklappar. Det fanns inte innan på våra breddgrader, säger Björn de Verdier.

På 1900-talet var det sedan Disneys tur att vidareutvecklade tomten ännu mer, precis som Coca-Cola. Medan den svenske tomten kördes av hästar, bockar och grisar, kördes Disneys tomte av renar. Dessutom delade han ut julklappar, något som i Sverige sköttes av julbocken.

– De hade också att göra med helgonet Nikolaus. Men grunden var Göteborgs tomte där spåren lever kvar i staden än. Chefredaktör Hedlund lät efter dikten bygga "Tomtehuset" som står på Vasa Viktoriagatan än i dag, säger Björn de Verdier.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!