Redan innan dubbelmordet i Biskopsgården i onsdags räknade polisen till över hundra skottlossningar och tolv döda i Göteborg sedan 2013.
Nu har 14 personer dödats i skjutningarna.
De flesta skottlossningar kan kopplas till gängkriminalitet i staden och de senaste åren har våldet eskalerat.
– 2013 hade vi över 50 skottlossningar i Göteborg. Åren innan det hade vi runt 20-25 om året. Så det har skett en ökning, säger Bengt-Olof Berggren, chef för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, som dock betonar att det brukar gå i vågor.
Hans jobb är att samarbeta med flera myndigheter för att kartlägga gängkriminaliteten i Göteborg. Enligt Berggren har våldet ändrat karaktär de senaste åren i takt med att de kriminella gängen har blivit annorlunda.
– Det var som värst 2013, men sedan dess har det stått och balanserat. Det grova våldet har flyttats från välkända kriminella nätverk till kvartersgäng utan samma riskbedömning. Det gör det svårare för polis och rättsväsende. Ibland kan motiven vara väldigt dunkla, säger han.
Göteborg har - liksom många andra städer - hämtat inspiration från New York och deras välkända nolltoleranspolicy för att motarbeta det gängkriminella våldet.
I mitten av 2013 - efter flera uppmärksammade skjutningar - inleddes projektet "Trygg i Göteborg". Projektet syftade till att göra det svårare för de kriminella gängen på flera olika sätt.
– Verksamheten stod på tre olika ben. Dels skulle den bedrivas som ett framgångsrikt utredningsarbete, det skulle vara ett trygghetsskapande arbete och det skulle vara ett brottsförebyggande arbete, säger Pål Sjölander, kommissarie på kriminalpolisen i Göteborg som var med och startade projektet.
Punktmarkerade kriminella
Rent konkret innebar det bland annat att utpekade gängkriminella kunde låsas in direkt när de dömdes för brott samt att polisen jobbade mer offensivt för att punktmarkera och störa de kriminella.
Att motarbeta gängkriminalitet är en ofta tröstlös uppgift och ingen har riktigt svar på vad man ska göra.
Miroslav Petrovics son Petar, 20, var en av två som mördades i restaurangskjutningen på Vårväderstorget.
Petrovic har själv ingen teori om varför skjutningarna har ökat.
– Det är oförståeligt, säger han.
Fick löfte från Löfven
När Stefan Löfven besökte Biskopsgården fick Petrovic träffa statsministern.
– Vi pratade om att vi ska försöka få stopp på det här. Både vi som föräldrar och staten och hela landet - att vi måste hitta en lösning. Det lovade statsministern mig att vi skulle göra. Han sa att de ska börja direkt med nya resurser och satsa mer på ungdomar.
Bengt-Olof Berggren berättar hur hans organisation försöker jobba med de ungdomar som har fallit in i gängkriminalitet.
– Det är ett arbete som bygger på frivillighet och det är en lång väg att vandra för de här personerna som inte har så stort förtroende för myndigheterna. Men lyckas vi med några per år så är det en stor vinst för samhället.
Slår till mot lokalerna
En annan mer konkret sak handlar om att slå till mot de kriminella gängens klubblokaler.
– De här klubbarna innebär att de har en tillflyktsort där de stärks i sin kriminalitet. Och fester där är en rekryteringsväg in i den organiserade brottsligheten.
Från polisens sida hör man ofta att arbetet med att motarbeta gängkriminalitet inte kan vara enbart en polisiär uppgift. Resten av samhället måste också hjälpa till.
Pål Sjölander vittnar om att polisens arbete mot organiserad brottslighet ofta är frustrerande.
Som exempel tar han dubbelmordet på Väderilsgatan i Biskopsgården - där en 17-årig pojke och en 28-årig man mördades när de träffades av skott från ett automatvapen som avlossades på långt avstånd.
– Vi vet vem som sköt men det har inte gått att döma någon för ingen vågar vittna, säger han.
28-åringen som mördades där hette Shoyeb Badpa. Han lämnade efter sig sin fru Josefina, 27.
– Såret rivs upp igen varje gång det sker en ny skjutning, säger hon.
Fick ingen hjälp
Josefina säger att hon inte kan svara på varför hon tror att det har skett så många skjutningar i just Göteborg.
– Jag vet inte, men det är hemskt när det händer, säger hon.
Vad har du för råd till de som nu har förlorat anhöriga?
– De måste få hjälp av samhället, det fick inte jag. Jag råder dem verkligen att uppsöka en psykolog för att prata, det önskar jag att jag hade gjort.
Vad skulle du vilja se för åtgärder för att komma till rätta med gängkriminalitet?
– Det är ganska mycket men man måste börja med att rusta upp de här förorterna och göra något för de här ungdomarna. Att man ger ungdomarna en chans.
Just det mordet blev också ögonöppnaren för Göteborgspolisen som ledde till att projektet "Trygg i Göteborg" startades.
Men Pål Sjölander säger att polisen inte kan göra så mycket själva.
– Det bästa vi kan göra är att få någon dömd till fängelse och sedan kommer de ut efter ett tag. Det är det vi gör men det är inte den långsiktiga lösningen.
Han efterlyser fler resurser för att locka unga killar i riskzonen bort från det kriminella livet. Men han vill också se en attitydförändring.
– Det har skett en normförskjutning i samhället där den som berättar sanningen betraktas som en golare. Det mönstret måste vi bryta så att folk vågar berätta vad som har hänt. Jag tror vi måste ändra lagstiftningen så att folk kan vittna anonymt. Det är det största problemet vi har.
"Nedåtgående trend"
Göteborgs kommunalråd Anneli Hulthén, S, kritiserades i veckan för att hon sa att det varit lugnt i Göteborg i nära ett år.
Polisens statistik ger henne delvis rätt. Göteborg skakades av 50 skottlossningar under 2014 men de flesta skedde under första halvan av året. Totalt dog fyra personer i skjutningar i Göteborg det året.
– Från den situationen vi hade när det nästan sköts en gång i veckan så har det varit lugnare. När vi tittar på 2013 och 2014 så ser vi en nedåtgående trend, säger hon.
Kommunen fortsätter att arbeta nära polisen i "Trygg i Göteborg"-projektet. Annars leder inte onsdagens restaurangskjutning till några konkreta åtgärder från kommunens sida.
– Det vi gör är att visa att det här inte är Västra Hisingens problem utan hela Göteborgs och hela Sveriges problem.
En konkret sak som Anneli Hulthén pekar på att de borde göra i Biskopsgården är att ge mer stöd till områdets kvinnor.
– Det finns många starka kvinnor i Biskopsgården och det är de som bär upp mycket av den tryggheten som trots allt finns i Biskopsgården, säger hon.
Göteborgs kommunalråd menar att en av de viktigaste förklaringarna till skottlossningar handlar om att det finns för många illegala vapen i omlopp.
– Det är en stor bidragande förklaring till varför det händer den här typen av brutala överfall. Det är klart att den typen av gängkriminalitet blir grövre om folk skjuter varandra i stället för att använda knivar och knogjärn, säger hon.
"Finns inte en lösning"
Men exakt vad som behöver göras för att komma till rätta med gängvåldet har hon inget svar på.
– Det finns ju inte en lösning. Hade det funnits det så hade det inte funnits gängkriminalitet någonstans. Men man måste se till den sociala situationen och gängens rekryteringsbas, säger Anneli Hulthén och fortsätter:
– Till syvende och sist så handlar det om att det vanliga samhället måste vara mer attraktivt att vara en del av än att vara med i ett gäng. Klarar inte vi av att tävla i den konkurrensen så kommer detta att öka mer.
