För drygt 2,5 år sedan skrapade Therese Albrechtson, 33 från Partille, i armbågen. Först var det bara ett litet skrubbsår men det visade sig att det lilla såret kunde kosta henne livet, något som Göteborgs-Posten tidigare rapporterat.
I armen spred sig mördarbakterier eller streptokocker grupp A, som läkarna säger.
– Det tog lång tid innan läkarna visste var det var för någonting och det gjorde att jag fick panik. Jag mådde väldigt dåligt, säger Therese Albrechtson.
Hon uppsökte vårdcentral när hennes arm svullnade upp, där diagnostiserades hon med slemsäcksinflammation och blev hemskickad med värktabletter. Hon fortsatte sitt liv som vanligt men fick bara mer och mer ont och armen fortsatte att svullna.
– Jag jobbar bland annat med att föreläsa och under en föreläsning fick jag allt svårare att lyfta min arm. Men jag tänkte att så farligt kan det inte vara, berättar hon.
”Mina fingrar var som Barbapapa”
Knappt ett dygn senare hade Therese hög feber och blev övertalad av sin mamma att åka in till akuten igen.
– Det var ohållbart. Jag fick åka till Östra Sjukhuset som sedan skickade vidare mig till Mölndals sjukhus. När jag väl var där så berättade de att jag skulle vara tvungen att vänta hela natten. Jag blev helt knäckt och de rekommenderade mig att åka hem i stället, säger hon.
Therese sov inte en blund under den natten. Smärtan var värre än någonsin och armen svullnade allt mer.
– Mina fingrar såg ut som Barbapapa. Jag skickade en bild till en läkare som jag känner som sa att jag var tvungen att åka in igen.
Återigen åkte hon till akuten där läkarna trodde att en dubbel dos antibiotikakur skulle hjälpa men så var inte fallet.
”Bättre att bli av med armen”
Läkarna gjorde ett ultraljud som visades sig att bakterierna spridit sig upp till axeln. Nu var det viktigt att det inte skulle sprida sig till lungorna.
– Läkarna dividerade om de skulle operera eller inte. De hoppades på att antibiotikan skulle bita men det hände aldrig. Där och då sa jag att det är bättre att bli av med armen, så länge jag slipper att det sprider sig, säger Therese.
Det var då hon förstod allvaret. Therese är småbarnsförälder och hennes då femåriga dotter frågade sin mamma om hon någonsin skulle komma hem igen. De orden gjorde att Therese föll i gråt.
– Jag hade inte riktigt tänkt i de banorna innan hon sa det till mig.
Operationen gick bra och det var först efter operationen läkarna kunde se att det var just mördarbakterier som hon råkat ut för.
– Jag blev så lättad när jag vaknade. Armen var kvar och den såg inte längre ut som en stock. Men det var efter operationen som dödsångesten kom, när jag verkligen fick veta var det var för någonting, berättar hon.
Mår i dag bra
Therese fick stanna på sjukhuset i drygt en månad och mår i dag bra.
– Jag är fortfarande lite svagare i armen och kör sjukgymnastik. Många brukar säga till mig vilken otur jag haft men samtidigt tycker jag att jag haft enorm tur. Då jag både lever och har alla kroppsdelar kvar.
Lars Hagberg är infektionsläkare och professor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset säger till GP att bakterierna kan orsaka lindrigare sjukdomar men det är när de sprider sig in under huden och hamnar i blodet som den drabbade riskerar att bli svårt sjuk.
– De svåra streptokockfallen är ungefär 800 om året i Sverige, säger han till tidningen.
Lars Hagberg menar också att det viktigt att söka vård i tid.
– Har man svår värk, frossa, hög feber i kombination med hudförändringar ska man söka med en gång. Särskilt den svåra värken är typisk vid allvarlig streptokockinfektion, ibland tilltar inte rodnaden förrän senare, säger han till GP.
