Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Superportarna som ska rädda Göteborg

Älvport nummer ett skulle placeras vid Älvsborgsbron och de preliminära ritningarna visar hur de skulle kunna se ut. Här i stängt läge...
Grafik: STATSKONTORET
...och här i öppet läge.
Bilden visar ett möjligt scenario om inte Göteborg skyddas från vattenmassorna som beräknas flyta in över staden.

Havsnivån stiger och stora delar av centrala Göteborg kommer att ligga under vatten om inte åtgärder vidtas.

Storskaliga portar i Göta och Nordre älv är ett sätt att hindra att Göteborg översvämmas vid extremväder – men än finns ingen finansiär till det viktiga projektet.

– De här portarna skulle kosta ungefär en halv Västlänken. Alltså runt tio miljarder. Men ett stort frågetecken är vem som ska stå för kostnaden, säger Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret.

Enligt FN:s klimatpanel kommer havsnivåerna att stiga och risken för extremväder öka i takt med klimatförändringarna.

Ulf Moback från Stadsbyggnadskontoret räknar med att älvportarna, eller ett alternativt skydd, bör vara på plats mellan 2060 och 2070. Foto: Lennart Rehnman

Detta innebär för Göteborgs del att de centrala delarna av staden kan ligga under vatten om så lite som 100 år vid höga vattenflöden. Glöm centralstationen, Nordstan, Gullbergsvass, Backaplan och stora delar av Lindholmen - allt detta kommer vara täckt med vatten om inte staden skyddas. Och åtgärder måste ha vidtagits redan om 45 år om inte Göteborgs stadskärna ska dränkas.

– Går man på värsta scenariot så stiger normalnivån i havet med 70 centimeter till år 2100 och lägger du på ett extremt högvatten inne i centrala Göteborg får du lägga på 180 till 200 centimeter på det, säger Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret som jobbat med frågan under en lång tid.

På torsdagen presenterade en av förstudierna på älvportar som ska kunna hindra framtidens översvämningar. Planen är att dessa ska bli räddningen för ett allt för blött framtida Göteborg.

”Kommer behövas”

Funktionen på portarna, som är tänkta att placeras vid Älvsborgs- och Jordfallsbron i Göteborg och Kungälv, är att de stänger ute och hindrar att höga flöden från Vänern och havet tränger in i stadskärnan.

– På sikt kommer dessa portar verkligen att behövas och stängningen kommer att ske vid högvattentillfällen i havet för att skydda Göteborg för periodvisa översvämningar, säger Ulf Moback.

Enligt honom bör någon form av skydd finnas på plats mellan år 2060 och 2070. Men det är en lång väg dit. Först och främst måste kommunfullmäktige besluta om portarna ska vara en del i ett inriktningsbeslut som handlar om att skydda Göteborg.

Innan dess fortsätter studien som inkluderar riskanalyser, kostnadsanalyser och kvalitetssäkring kring samrådet i detta projekt.

Kostnaden: ”Halv Västlänk”

– Men det är först 2017 som det ska fattas beslut om det vi just nu jobbar med. Så fort vi har det på bordet och har det godkänt av fullmäktige kommer vi, eller staten, att kunna starta en inriktning för hur vi ska kunna skydda Göteborg i framtiden.

Kostnaden är, så klart, också en viktig del i projektet. Ulf Moback räknar med en prislapp på 10 miljarder - eller som han säger "en halv Västlänk".

– Ett stort frågetecken är vem som ska stå för kostnaden. Ser man internationellt då är det ett statligt organ som svarar för den här typen av skydd. Men i nuläget har intresset varit förvånansvärt svalt från staten för detta projekt.

Han fortsätter:

– Sen är frågan hur mycket Göteborg ska betala och om närliggande kommuner också ska vara med och betala. Med det här förslaget vi har lagt skyddar man både riksväg och järnväg vilket innebär att skyddet går utanför Göteborgs gränser. Men det är som sagt en senare fråga, säger Ulf Moback.

Och det finns fler hinder som måste besegras innan älvportarna kan bli verklighet.

Det handlar om natur- och miljöintressen likväl som sjöfartintressen. Men en sak står säker: Göteborgs framtid hänger på att staden skyddas från de intågande vattenmassorna.

– Det är klart att de skulle göra nytta om de fanns på plats redan i dag, men skadeverkningarna är relativt få i dagsläget. Men med ett framtida högre hav kommer portarna vara väsentliga.

Översvämningshotet vs skyddsportarna

■ Göteborg stad ligger relativt lågt och är därför hotad av översvämningar från stigande havsnivåer. Enligt FN:s klimatpanel kommer havsnivåerna att stiga och risken för extremväder öka i takt med klimatförändringarna vilket inom en 100-årsperiod skulle betyda att stora delar av centrala Göteborg kommer att ligga under vatten vid extremt högvatten i staden.
■ Enligt ungefärliga rapporter väntar man att havsnivån kommer att stiga 70 centimeter och i Göteborg kan det handla om en stigning på upp till två meter vid extremväder. Havet kan då ta sig in mot staden i huvudsak via två flödesvägar; Göta älvs utlopp samt Nordre älvs utlopp. Dessa två flödesvägar (från havet och från Göta älv) måste kunna kontrolleras och det är där Älvportarna kommer in i bilden.
■ Skyddsportarna måste fungera synkroniserade med varandra för att åstadkomma ett säkert och effektivt översvämningsskydd. Detta genom en samordnad skyddsstrategi. Portarna är placerade för att hindra höga flöden från Vänern och havet tränger in i Göta älv.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!