Det var boende i Majorna i Göteborg som först drabbades och slog larm, vilket P4 Göteborg först rapporterade om. Man kallade den "supermyggan", eftersom den verkade extra hungrig och gav stora bett som svullnade upp. Nu har den identifierats som arten Tunnelbanemygga.
– I Sverige finns det utbrett en art som heter sydlig husmygga. Den går ganska obemärkt förbi och biter mest fåglar. Tunnelbanemyggan är en form av den, säger Anders Lindström, myggforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Sprider sig
Tunnelbanemyggan har sina larver under marken, ofta i gamla kloaker eller tunnelbanor.
– Det var en extrem plåga under andra världskriget, när man använde tunnelbanorna som skyddsrum, berättar Anders Lindström.
Men sedan dess verkar den ha försvunnit, eller i alla fall minskat kraftigt i antal, för att nu återvända. Så tidigt som 2015 dök den upp i Högsbohöjd i Göteborg.
Läs mer: Håkans myggfälla fångade tiotusentals mygg
– Den kom någon gång under vintern där. Sedan har man kunnat se att den har spridit sig gata för gata och nu verkar det som att den har dykt upp även i andra stadsdelar. Bland annat Majorna, Guldheden och Hisingen. Men vi har också sett den i Stockholm och Malmö, säger han.
Så den fortsätter sprida sig?
– Ja i alla fall i södra Sverige. Jag gissar att det är för kallt norrut men det är svårt att veta, det kan räcka att det finns något uppvärmt ställe under marken där de kan klara sig under vintern. Den verkar vara anpassningsbar.
Svårt att skydda sig
Den stora skillnaden på Tunnelbanemyggan och vanliga sorter är att den är aktiv även på vintern, förökar sig året om och främst håller till i städer.
– Den dyker upp i februari hos folk, när inga andra myggor är aktiva. Den är nattaktiv vilket gör det svårt att skydda sig eftersom man ligger och sover. Dessutom flyger den tyst, så man vaknar inte, säger Anders Lindström.
De som blir bitna av myggan reagerar dessutom kraftigare än vanligtvis.
– Många som blir bitna får kraftigare reaktioner på betten, större svullnader som kliar längre och blir kvar längre.
Så hur blir man av med den?
– Jag har inte läst att man har lyckats bli av med den. Det är om den är väldigt lokal, om man hittar källan, till exempel ett sprucket kloakrör, och fixar det. Men när det är så utbrett måste man hitta alla ställen. Jag tror att det kan vara bekymmersamt, säger Anders Lindström och fortsätter:
– Det är det här att den biter på natten när man ligger och sover. Det är klart man kan ha myggmedel, men då måste man ha det på alla tänkbara kroppsdelar som kan blottas under en natt. Och även om man har en T-shirt och den glider upp så blir man biten på magen. Det är inte helt enkelt.
Anders Lindström har även en uppmaning till de som hittar Tunnelbanemygg:
– Om folk hittar dem så får man gärna skicka in dem till SVA. Då kan vi göra en genetisk studie på dem för att se hur de egentligen är släkt med andra mygg, säger han.
