Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strandhäll om uppväxten: ”Ofta tog pengarna slut”

På mammas gata. Annika Strandhäll växte upp i östra Bergsjön under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Foto: HENRIK JANSSON
Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister. Foto: HENRIK JANSSON

GÖTEBORG. Annika Strandhäll inleder EU-valskampanjen i Bergsjön i nordöstra Göteborg och det är ingen slump.

Det är här Sveriges socialförsäkringsminister har sina rötter och vi följde med henne på en promenad i barndomskvarteren.

– Hit gick jag ibland och hämtade matpaket när pengarna hemma tagit slut, berättar hon när vi stannar till utanför Bergsjökyrkan.

Strandhäll växte upp med en ensamstående mamma och två äldre syskon.

– Vi hade det tufft ekonomiskt. Mamma blev sjuk och ofta tog pengarna slut i slutet av månaden. Men jag hade en bra uppväxt och insåg nog inte att jag växte upp i en fattig familj förrän jag började på gymnasiet inne i stan.

De flesta av hennes klasskamrater där hade en helt annan bakgrund. De flesta som når regeringen har en helt annan bakgrund.

Nio år på Bergsjöskolan

Vi träffas på Rymdtorget, stadsdelens centrum. Strandhäll tar en fika tillsammans med några vänner på Jerkstrands konditori efter att ha valkampanjat i några timmar.

– Jag har delat ut 120 rosor och pratat med folk, vanliga människor. Jag älskar dessa möten, det här är en av de roligaste bitarna med mitt jobb.

Särskilt utsatta områden

Polismyndighetens Nationella operativa avdelning lämnade en rapport i juni 2017. Här delade man listade man 23 stadsdelar/områden i landet ”särskilt utsatta områden”. Man inleder sammanfattningen med följande mening: 

Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. 

Sex områden ligger i Stockholm, sju i Göteborg, tre i Malmö, två i Borås och ett vardera i Uppsala, Örebro, Linköping, Landskrona samt Växjö. 

Sen tar vi en promenad i stadsdelen som av polisen klassats som särskilt utsatt, men Strandhäll har avstått Säpo-övervakning denna dag. Hon är trygg här.

Första anhalten blir Bergsjöskolan.

– Här gick jag i nio år, berättar hon.

Annika Strandhäll gick nio år Bergsjöskolan. 2018 gick mindre än en av fyra elever ut från nian med godkända betyg i alla ämnen. Foto: HENRIK JANSSON

Skolan har i dag elever från runt 50 olika länder. Knappt en av fyra elever, 23,5 procent, gick ut med godkända betyg i alla ämnen i somras. Snittsiffran för hela Göteborgs kommun är 72,6 procent.

Hon berättar att hon trivdes i skolan och betraktar barndomen som lycklig trots att familjen hade det knapert.

87 % har utländsk bakgrund

Göteborgs stad delar Bergsjön i väst och öst vad gäller statistik. I östra Bergsjön har 87 procent av dagens invånare utländsk bakgrund. I den västra delen är andelen 73 procent. Motsvarande siffra för stadsdelarna i centrala och västra Göteborg pendlar mellan 20 och 26 procent (källa Göteborg.se).

Spårvagnen som stannar ovanför skolan släpper av sina passagerare. Statstiken från Göteborgs stad förefaller rimlig när vi följer strömmen som stegar förbi oss mot sina bostäder.

– Jag flyttade från Bergsjön när jag var 19 år, 1994. Det fanns sociala problem här redan då, absolut, det var segregerat, men inte fullt så mycket som nu, säger Strandhäll.

 

LÄS MER: Ministern drabbad av hat och hot på nätet

 

Annika Strandhäll har besökt Bergsjöskolan ett antal gånger sedan hon blev minister.

– När man kommit upp i min ålder (43 år) reflekterar man över saker på ett annat sätt än tidigare. En av de saker som gör mest ont är när man träffar barnen, när man kommer in i ett klassrum här uppe eller i någon annan utsatt stadsdel.

 – Vad vill ni bli, brukar jag fråga. Man vill bli apotekare, en del svarar polis. Men att göra resan härifrån i dag, den är så mycket längre än den jag gjorde. Detta är ett av de största misslyckandena för Sverige. Att vi segregerar ungar och ger dom en betydligt sämre start i livet.

Annika Strandhäll inledde EU-valskampanjen Bergsjön i nordöstra Göteborg och det är ingen slump. Foto: HENRIK JANSSON

Strandhäll är inte för projekt

Det var lättare för dig att göra klassresan härifrån än det är för dagens ungdomar i Bergsjön?

– Absolut. Det finns färre bryggor i dag än när jag växte upp här. Alltså, det är klart att man kunde känna en osäkerhet gentemot andra som växt upp i ”finare” områden, men det fanns ändå möjligheter att ta sig härifrån. I dag är de bryggorna färre för att områden som Bergsjön är än mer segregerade. Vi måste klara av att bygga ihop det här på annat sätt. Att skapa förebilder för dom här ungarna. Att visa att det är möjligt att plugga vidare, att komma i kontakt med det svenska samhället.

Så gick det till när Strandhäll blev minister

”Jag satt på tåget mellan Gävle och Stockholm i september 2014. Var på väg hem från en kongress med (fackförbundet) Vision, jag var förbundsordförande. Då ringde telefonen. Det var (S-legendaren) Hans Dahlgren. Han frågade om jag var socialdemokrat. Ganska konstig fråga tyckte jag, men jag svarade ja. Varpå han frågade: Kan du tänka dig att bli medlem? Eh, ja, det kan jag väl. Sen la han på luren. Fyra timmar senare ringde Stefan Löfven och frågade om jag ville sitta med i hans regering.”

Hon medger att problemen bara har accelererat oavsett politisk färg på regeringar och kommunala styren, men är övertygad om att en vändning är möjlig. Hon är kritisk, också självkritisk, till politikernas oförmåga att vända utvecklingen hittills.

 – En sak som störde mig redan när jag jobbade häruppe i nordöstra Göteborg och än mer i dag är att vi politiskt inte haft kraften att skapa långsiktighet i de satsningar som behövs.

– Det är det här jäkla projektandet på ren svenska som man ägnat sig åt. Kortsiktiga satsningar som inte leder till nåt varaktigt.

Kyrkan viktig i Bergsjön

Vi lämnar skolgården, rundar det långa skolhuset och så står ministern på mammas gata. Annika Strandhäll pekar på åttavåningshuset närmast skolan.

– Där bodde vi, på andra våningen. Jag hade nära till skolan, kunde springa hem på rasterna om jag ville.

Bara några steg bort ligger den tredje fasta punkten i Annika Strandhälls uppväxt, Bergsjökyrkan. Här konfirmerade hon sig, här hängde hon med kyrkans ungdom, jobbade sen ideellt som äldre ungdom och här begravdes mamma Birgitta förra året.

– Människorna här inne och i många andra förorter gör en oerhörd nytta. Kyrkan är ett nav i den här typen av områden och gör ovärderliga insatser.

När Stefan Löfven ringde upp Annika Strandhäll och frågade om hon ville bli minister fanns det egentligen ingen tvekan. ”Men vi diskuterade inom familjen innan jag tackade ja” Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Redan som liten flicka gick Annika till kyrkan ibland.

 – Jag kom på det nu när vi står här och pratar, faktiskt. Det hände då och då att jag gick hit och fick matpaket till familjen när pengarna var slut hemma i slutet av månaden.

Provocerad av lättsinnighet

Annika Strandhäll är en polariserande politiker. Hon ger och tar, är offensiv på sociala medier och i debatter.

– Har man som jag en plattform som politiker och brinner för nåt, då är det för mig självklart använda den i de frågor jag tror på och tycker är viktiga.

 

LÄS MER: Strandhälls utspel får Ungern att rasa 

Bergsjön är en av stadsdelarna som av polisen klassats som särskilt utsatt område. Foto: HENRIK JANSSON

Annika Strandhäll inser att hon nu är privilegierad på många sätt, men poängterar att hennes bakgrund präglat och präglar henne som politiker.

– Jag har bott här, jag har jobbat i utsatta områden, jag har en ”reality check” bakom mig.

 – Därför kan jag ibland bli väldigt provocerad i den politiska debatten över lättsinnigheten! Från företrädare från andra partier och ibland också från partikamrater, när man pratar om hundralappar hit och dit. Många politiker verkar inte inse att den där hundralappen kan vara helt avgörande i slutet av månaden.

– Och ojämlikheten har inte minskat sen jag bodde här, tvärtom.

Promenaden närmar sig sitt slut. En taxi står och väntar på Rymdtorget. Då plingar det till i ministerns telefon.

– Det var syrran. Hon bor kvar här och kollade om jag kunde komma upp på en kaffe, men det får bli nästa gång.

– Jag kommer snart tillbaka.

Annika Strandhäll

Namn: Annika Strandhäll.

Yrke: Socialförsäkringsminister.

Familj: Sambon Thomas, två döttrar och en bonusson.

Bor: Villa i Värmdö utanför Stockholm.

Bakgrund: 

regeringens hemsida presenterar hon följande vision: ”Vår välfärd är ryggraden i den svenska modellen och spelar en avgörande roll för tryggheten genom hela livet. Med smarta och starka gemensamma system för välfärd, omfördelning och ekonomisk trygghet i livets olika skeden bygger vi inte bara ett samhälle som håller ihop – vi bygger ett samhälle som gör att människor kan växa och våga. Jag vill stärka den tryggheten och investera i välfärden och i människor.”