Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stampentoppen: Bad till Gud inför besluten

Tomas Brunegård har kritiserats för Stampens många uppköp. Men Brunegård ångrar köpet han inte gjorde. Foto: Johanna Waak
Tomas Brunegård på uppdrag för Mission Aviation Fellowship bland yolngu-folket i Arnhem Land, Australien, 2018. Klanens ledare Yingiya Guyuala.
Tomas Brunegård, 57, spelar klarinett i Kållepöjkarna under GP:s traditionsenliga Luciafirande. Peter Hjörne står vid sidan och tittar på. Foto: Privat
Tomas Brunegård på biståndsarbete på Papua Nya Guinea 2016. ”Efter att ha cirklat oss ner till det leriga gräsfältet mötte vi bybefolkningen. Med oss hade vi ris och andra förnödenheter.” Foto: Privat
Tomas Brunegård tillsammans med ägaren Peter Hjörne utanför Göteborgs-Postens redaktion på Polhemsplatsen i Göteborg i slutet av 90-talet. Foto: Privat
Göteborgs-Postens redaktion. Foto: HENRIK JANSSON / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
1 / 7

Tomas Brunegård, 57, har pekats ut som mannen bakom tidningsimperiet Stampens fall – som hjärnan bakom en fartblind köpfest som körde i diket som efterlämnande skulder på 1,2 miljarder.

Och en nota till skattebetalarna på 728 miljoner.

Själv berättar Tomas Brunegård nu, aktuell med en bok om sitt liv, hur han bad till Gud inför varje större beslut.

– Det hör till mitt normala sätt att agera, säger han.

Han avböjer vänligt att bli fotograferad utanför Göteborgs-Postens redaktion. Det skulle kunna upplevas som en provokation, förklarar han och vi ses i stället i lobbyn på Posthotellet mitt emot.

Tomas Brunegård är brunbränd med ett stort leende på läpparna. Nyligen hemkommen från en missions- och biståndsresa till fattiga byar i afrikanska Burundi. 

Det är den typen av resor som tagit allt större plats i hans nya liv efter 18 år i Stampen, först som vd, därefter som styrelseordförande. En tid som han nu också berättar om i boken ”Mitt Val – Om Stampen, medierna och boken som förändrade allt” (Ekerlid förlag, 2019).

Stampen-koncernen

Stampen var en medie- och tryckerikoncern med som mest 35 bolag under sig. 

Bland de tidningar som ingick i koncernen fanns förutom flaggskeppet Göteborgs-Posten också Hallands Nyheter, Hallandsposten, TT/ELA, Bohusläningen och Strömstads tidning. I koncernen ingick även tryckeridelen V-TAB samt distributionsbolaget VTD.
I november 2018 meddelade Stampen att tryckeridelen V-TAB och mediehuset Stampen Media skulle delas upp i två bolag. Under 2019 kommer Stampen AB därmed avvecklas.

Drev ut Harry Hjörnes ande

Alla stora händelser har sin ”Bad guy”. I det krisande Stampens historia har Tomas Brunegård utan tvekan fått axla den rollen. Bokstavligen också i en uppsättning på Stadsteatern i Göteborg häromåret där han bland annat porträtterades som exorcisten som drev ut det tidiga 1900-talets GP-ägare Harry Hjörnes ande hemma hos barnbarnet och arvtagaren Peter Hjörne ute på Marstrand.

– Bilden av mig är nog väldigt olika. Det finns en bild där Stampens problem läggs på mina axlar. Sedan finns det de som tycker att jag är en hygglig person som gjort så mycket som jag hade kunnat, säger Tomas Brunegård.

Tomas Brunegård tog flygcertifikat och började ett nytt liv efter att ha lämnat Stampen 2014. Foto: Privat

1996 kom han från rollen som vice vd i den svenska grenen av multinationella hamburgerjätten Burger King till det familjeägda Göteborgs-Posten där han blev vd. En tidning med traditioner och där farfar Harry Hjörnes böcker fortfarande stod i samma ordning i bokhyllan i en särskilt bevarad paradvåning i GP-huset, som den dag han dog. 

Ett decenniums köpfest

Men med Tomas Brunegård som vd började GP genom bolaget Stampen växa. Expansionen inleddes i början av 2000-talet och skulle fortsätta i ett drygt decennium.

• 2005 köpte Stampen tillsammans med Mittmedia- och VLT-koncernerna Centertidningar för 1,8 miljarder. 

• 2006 köptes VLT i Västerås upp.

• 2008 fortsatte köpfesten då 31 gratistidningar i Stockholm inom Mitt i-koncernen hamnade inom koncernens kontroll. 

Därtill en mängd internetbaserade medier som Familjeliv och Svenska Fans samt PR-bolag som Wallstreet och OTW.

Många av köpen har i efterhand beskrivits som onödigt dyra och riskfyllda. Med stora lån som följd.

Och snart var köpfesten över. De flesta mediehus hade det tufft med finanskris och digitaliseringens konsekvenser, men det högt belånade Stampen med en rad felbeslut bakom sig hade det tuffast.

1996 blev Tomas Brunegård vd för Göteborgs-Posten. Efter några år inledde han tillsammans med Peter Hjörne Stampens expansion. Foto: Tomas Brunegård "Mitt val"

1,2 miljarder i skulder

– Om man som Stampen som företag gör ett stort antal alldeles för dyra förvärv, och dessutom med lånade pengar, då hamnar man till slut i en situation som är mer eller mindre olöslig, och därför måste man tillgripa extrema åtgärder, sa Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping våren 2016, en vecka efter att Stampen tvingats ansöka om rekonstruktion. 

Med 1,2 miljarder i skulder tvingades Stampen ställa in betalningarna. 

På listan över fodringsägare fanns Skatteverket, flera stora banker, små- och stora företag liksom privatpersoner – däribland tidigare anställda. 

Stampens kritiserade affärer

Förutom det kritiserade köpet av Centertidningarna för 1,8 miljarder har Stampen gjort andra stora förluster.

 

Under finanskrisen 2008 förlorade Stampen stora summor på uteblivna annonsintäkter och under 2013 tappade koncernen annonsintäkter, enligt Peter Hjörne, på en halv miljard kronor.

 

Några år senare kom nästa dråpslag – tryckerimomsdomen. Då tryckerierna – bland annat Stampen – under flera år tagit ut för mycket i moms av sina kunder blev även Stampen efter en dom i Högsta domstolen återbetalningsskyldiga till sina kunder, men Stampen hade då redan spenderat en stor del av momspengarna på nästan en halv miljard.

 

Enligt Tomas Brunegård var det beslutet om tryckerimomsen som fick Stampenkoncernen att förlora manöverutrymmet. Det i sin tur fick bankerna att reagera och kräva ny ledning. Det ledde till att Brunegård fick gå som styrelseordförande 2014. 

Skattebetalarna betalade journalisternas löner genom den statliga lönegarantin och de mest negativt sinnade kraxade om en förestående konkurs. 

Skattebetalarnas nota för att få upp Stampen på banan igen landade till slut på 728 miljoner kronor, uppdelat på 581 miljoner i efterskänkt moms och 147 miljoner i statlig lönegaranti som koncernen inte behövt betala tillbaka till skattebetalarna.

– Vi köpte tidningar, vi slog samman, vi tog också isär. Det ledde till att man tog finansiella risker, det visste vi. Det är bara att konstatera att det inte höll hela vägen ut, säger Tomas Brunegård som fortfarande försvarar köpstrategin han drev som vd.

Däremot vill han inte uttala sig om besluten som fattades precis runt rekonstruktionen, då de besluten fattades efter att han 2014 lämnade koncernen.

Det som nu skedde, fanns det med som ett värsta scenario för er?

– Visst. Vi såg att den här risken tog vi, men det var mycket farligare att sitta still och inte göra någonting.

Mer än en halv miljard för dyrt

Strategin var att med allianser och köp av andra medier bilda en ny stor mediekoncern som skulle klara konkurrensen och omställningarna bättre.

I boken ”Mitt Val” beskriver Tomas Brunegård hur den i efterhand mest ifrågasatta affären, köpet av Centertidningar för 1,8 miljarder, diskuterades livligt mellan honom och Stampens huvudägare Peter Hjörne. 

Stampens uppgång och fall

1996 Den 34-årige Tomas Brunegård går in som vd i Göteborgs-Posten.

2004 Stampen köpte in sig i den börsnoterade tidningskoncernen VLT (Västmanlands Läns Tidning)

2005 Stampen köper ihop med Mittmedia och VLT koncernen Centertidningar - priset: 1,8 miljarder kronor.

2006 Stampen tar kontroll över VLT. Parallellt växer kringverksamheter som tryckerier. Tryckeribolaget V-TAB är i dag störst i Sverige.

2008 Stampen köper Mitt i gruppen, med 31 lokaltidningar i Stockholm.

2012 köps OTW, som uppdragsproducerar redaktionell kommunikation.

2013 Tomas Brunegård dåvarande vd lämnar och köpräden är definitivt över. Koncernen redovisar en rekordförlust på 862 miljoner kronor och samtalen med långivarna, bland annat Handelsbanken, SEB och Nordea blir allt besvärligare. Tomas Brunegård går i stället in som styrelseordförande i Stampen.

2014 Stampen köps ut från dotterbolaget Promedia, där VLT-tidningarna och Nerikes Allehanda-tidningarna ingår. Tomas Brunegård får även sluta som styrelseordföranden.

2015 De löpande intäkterna räcker inte till amorteringarna på jätteskulden på en dryg miljard kronor. Kassaflödet uppgår till 3 miljoner kronor.

2016 Stampen ansöker om rekonstruktion för 16 av de totalt 35 bolagen i koncernen. De sammanlagda skulderna är då på lite mer än 1,1 miljarder kronor. Den siffran kommer senare öka något. Före årets slut är rekonstruktionen klar och nya ägare går in med 81 miljoner kronor i koncernen. Därmed späs Hjörnefamiljens ägande ut.

2019 Norska polaris går in som ny huvudägare i Stampen. Tillsammans med svenska NWT Gruppen AB och VK-Media AB köper man 51 procent av bolaget för knappt 160 miljoner kronor. Hjörnefamiljen har slutligen förlorat sitt majoritetsägande.

Thomas Brunegård. Foto: Ekerlids förlag

”Jag kommer ihåg att Peter och jag samtalade om budets storlek – alla dessa pengar – men också om allvaret i den strukturomvandling vi stod inför och Peters kommentar: 'Det är värt denna risk, även om det ytterst skulle kosta mig mitt ägande.'”, skriver Tomas Brunegård men tillägger att det troligen var mer en högt tänkt tanke från Peter Hjörne som fått bokmanuskriptet för läsning före publicering. 

Enligt medieexperten Stefan Meleskos beräkningar var prislappen på Centertidningar minst 600-800 miljoner för dyr.

– Hade jag vetat vad vi vet i dag så hade vi inte gjort affären, säger Tomas Brunegård.

Brunegård: Kanske skulle ha sålt GP

– Med facit i hand skulle vi kanske gjort något helt annat. Vi kanske skulle ha sålt Göteborgs-Posten som företag tidigt då värdena var helt annorlunda i förhållande till vad de nu har kommit att bli. Vi var väldigt besjälade av idén att vi skulle vara ett medieföretag med lokaltidningar utanför Stockholm, att vi skulle vara den enda dynamiska kraften med den basen.

Skulle du säga att köpet var ett misstag?

– Nej, inte med de fakta vi hade då.

Stampens styrelseordförande Peter Hjörne meddelar tillsammans med koncernchefen Martin Alsander att de ansökt om rekonstruktion i april 2016. Foto: FRIDA WINTER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt som skuldberget inom Stampen ökade i takt med uppköpen av tidningar och mediebolag plockade ägarna och vd Tomas Brunegård ut mångmiljonbelopp.

Enligt en sammanställning som tidningen Resumé gjort fick Tomas Brunegård mellan 2005 och 2014, 90 miljoner i lön, bonus och optioner från Stampen.

48 miljoner i aktieutdelningar - och neddragningar

Samtidigt reserverade sig arbetstagarrepresentanterna i Stampens styrelse mot de stora aktieutdelningarna och menade att pengarna kunde behövas bättre i verksamheten. 

Till exempel delades det 2012 ut 48 miljoner kronor till ägarna – samtidigt som det påbörjades stora neddragningar i koncernen.

Ett år tidigare hade fackklubbarna skrivit ett brev till Stampens styrelse där de ville se ett stopp för Brunegårds bonusavtal som, enligt dem, premierade risktagande och ytterligare köp. 

Kan arbetstagarrepresentanterna i styrelsen ha sett någonting då de reserverade sig mot utdelningarna som övriga styrelsen inte såg, att pengarna kunde använts till annat?

– Jag upplevde det som att det fanns en ryggmärgsreflex att protestera mot utdelningarna med de argumenten. Men det är möjligt att någon såg något som vi inte såg och inte heller reagerade på.

Mellan 2005 och 2014 får du 90 miljoner i lön, bonus, och optioner och koncernen du ledde gick senare rakt ner i diket med 1,2 miljarder i skulder. Med facit i hand: Var dina ersättningar inte för höga?

– De 90 miljonerna får stå för Resumé. Under de åren som jag var vd hade vi ett enda förlustår. Det var inte så att vi var ett krisbolag. Det var ett välmående bolag vid den tiden, säger Tomas Brunegård och beskriver både lön och avtal vid den tiden som rimliga.

Frikyrklig uppväxt

Brevet från fackklubbarna om bonusupplägget säger han att han inte minns men han förnekar att några bonusupplägg skulle påverkat hans inställning till köpen. 

I sin bok beskriver Tomas Brunegård uppväxten i en strikt frikyrklig miljö i Kinna utanför Göteborg. Sin religiösa tro och engagemanget i Smyrnakyrkan i Göteborg har han länge varit öppen med.

Första styrelseuppdragen inom medievärlden var också i den frikyrkliga Dagen-koncernen, ett par år före GP-uppdragen.

Och även under GP-tiden berättar Tomas Brunegård att han kunde ta fram Bibeln från hyllan bakom skrivbordet och läsa högt för någon.

”Inför större beslut bad jag ofta en bön att vi skulle handla rätt och klokt. Det gällde också svåra personalärenden”, skriver Tomas Brunegård.

Om detta också kunde ha gällt stora affärer som köpet av Centertidningar, säger han:

– Det gjorde jag säkert. Det hör till mitt normala sätt att agera. Det handlar väldigt mycket om att kalibrera en kompass, att jag inte fattar ett beslut för mitt ego eller egen imperialistiska tanke utan för verksamhetens bästa.

Skulle du säga att du blev bönhörd?

– Ja, det tycker jag egentligen. Det är väldigt svårt att så här 14 år efteråt försöka härleda alla problem till köpet av Centertidningar. För vi gjorde väldigt många saker efteråt som blev väldigt bra.

Tomas Brunegård kommenterar nu för första gången flera delar om Stampens kris. Foto: Johanna Waak

Brunegårds avgång

I juni 2012 satt två anställda från Stampen på en restaurang i Stockholm. De pratade högt om Tomas Brunegårds stundande 50-årsfest och den hemlighet som hållits inom en mycket liten krets i koncernen: att Brunegård ska sluta vid årsskiftet.

Vad de två restaurangbesökarna inte visste var att två Expressen-medarbetare satt på samma restaurang och hörde hela samtalet. Och den 15 juni publicerades nyheten, kryddad med uppgifter om att kollegerna också avsåg att trycka en särskild bilderbok om Brunegård till 50-årsfesten.

Tomas Brunegård hade planerat sin sorti från vd-posten flera år tidigare. 

Och även varskott Peter Hjörne sina planer. 

Bakgrunden var en bok han hade läst tio år tidigare författad av Bob Buford, ”Halftime”. Bufords grundtanke, som var särskilt spridd i kristna miljöer i USA, handlade om att byta livsinriktning halvvägs in i livet.

Tomas Brunegård på biståndsarbete på Papua Nya Guinea 2016. ”Efter att ha cirklat oss ner till det leriga gräsfältet mötte vi bybefolkningen. Med oss hade vi ris och andra förnödenheter.” Foto: Privat

Livet efter Stampenkrisen

Efter att ha ägnat första halvan av livet åt karriären, då den privata förmögenheten byggdes upp, predikade Bob Buford att andra halvan skulle ägnas åt välgörenhetsarbete och filantropi.

För Tomas Brunegårds del byttes vd-stolen i Stampen mot mer engagemang inom frireligiösa grupper, kristen mission och biståndsarbete i Papua Nya Guinea, bland ursprungsbefolkningen i Australien och fattiga byar i Burundi.

– Jag valde att gå åt det här hållet. Jag valde det här livet och har ett väldigt mångfacetterat liv. Jag är väldigt tacksam för tiden innan. För utan den tiden hade jag inte kunnat göra det jag gör i dag, berättar han.

Men banden kapades inte helt. Tomas Brunegård mer eller mindre övertalades, enligt honom själv, att avsluta med ett sista uppdrag som styrelseordförande i Stampen. En post han fick gå från 2014 efter påtryckningar från bankerna. Ännu några år senare, i samband med rekonstruktionen våren 2016, satt han i Peter Hjörnes privata ägarbolag Skäreleja AB. 

Ännu i dag ligger Tomas Brunegård i tvist med Skatteverket om en köpoption som gav honom 13,5 miljoner kronor efter att ha slutat som vd. Enkelt beskrivet rör det sig om att han fick tillfälle att köpa 89 aktier i Stampen för tusen kronor styck, som han senare kunde sälja tillbaka för 152 000 kronor aktie. En förmån enligt Skatteverket som kräver honom på 7,8 miljoner i utebliven skatt och drygt tre miljoner i skatteböter.  

Men i dag har han och Hjörne inga affärer ihop, enligt Tomas Brunegård och beskriver relationen dem emellan som vänskaplig.

Tvisten med Skatteverket vill han inte kommentera med hänvisning till att den är pågående.

Fler uppköp

Tomas Brunegård ångrar i dag inte den aggressiva köpstrategin som Stampen hade. Tvärtom hade han gärna sett att ytterligare en storaffär hade gått i lås under sin tid som vd, en internationell affär som paradoxalt nog inbegrep norska Polaris, Stampens nya storägare som petade bort Hjörnefamiljen från taburetterna efter 90 år. 

Huset är sålt och huvudägaren Peter Hjörne har förlorat majoritetsägandet över Göteborgs-Posten. Foto: HENRIK JANSSON

– Vi tittade på Polaris som nu köpt Stampen, men också Orkla och A-pressen, berättar Tomas Brunegård. 

Och han tror att ett skäl till att affären inte gick i lås var att både han och Peter Hjörne visste att vd-posten i Stampen inom kort skulle bli tom. 

– Då satt jag med kunskapen om att jag snart skulle sluta. Det kanske inte gjorde mig lika riskbenägen. Om jag inte hade haft det stoppdatumen, kanske hade det köpet varit det bästa som hade hänt Stampen.

Eller så hade den affären kunnat bli sista spiken i kistan för Stampen?

– Ja, så kan man också se det med facit i hand. Men om den affären hade gjorts så tror jag att ett av Stampens problem hade kunnat ha lösts: ägarstrukturen och totalfinansieringen av koncernen hade sett helt annorlunda ut.