Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Stampens skuld till Schibsted: 161 miljoner

Mediejätten Schibsted finns bland den krisande konkurrenten Stampens största fordringsägare.
Foto: Frida Winter/Tt /
På tisdagen väntas Skatteverkets avgörande besked om de ska efterskänka drygt 375 miljoner av skattebetalarnas pengar till Stampen.
Foto: Frida Winter/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Mediejätten Schibsted finns bland den krisande konkurrenten Stampens största fordringsägare.

Stampens tryckeribolag V-TAB AB har en skuld till Schibsted på hela 161 miljoner kronor, meddelar SVT Nyheter.

I dag väntas Skatteverkets avgörande besked om de ska efterskänka drygt 375 miljoner av skattebetalarnas pengar till Stampen.

När den krisande västsvenske mediejätten Stampen ansökte om rekonstruktion i maj redovisade koncernen 1,2 miljarder i räntebärande skulder. De största fordringsägarna är staten genom en skatteskuld på närmare en halv miljard och en grupp storbanker som Stampen tagit lån hos för att bekosta tidigare års dyra uppköp.

I Stampen ingår en rad västsvenske dagstidningar som Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Hallands Nyheter.


LÄS MER: Stampens rekonstruktion förlängs ytterligare


En av Stampens stora fordringsägare är också konkurrenten Schibsted som bland annat driver Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Enligt SVT Nyheter har Stampens tryckeriverksamhet, som ingår i rekonstruktionen, en skuld till Schibsted på 161 miljoner kronor.

Schibsteds finanschef Jörgen Konradsson skriver till SVT Nyheter att det hela är oroande:

“Det är naturligtvis oroande när en så viktig leverantör till oss, som trycker våra dagstidningar, är under rekonstruktion och vi hoppas naturligtvis att det går bra för V-tab”, skriver Konradsson.

"Vill inte spekulera"

Bakgrunden är en tvist om tryckerimoms som avgjordes i början av året och ledde till att flera tryckeriverksamheter, däribland Stampens fick betala tillbaka stora summor i moms. För Stampens del rör det sig om 400 miljoner kronor som ska betalas tillbaka. Schibsteds del är alltså 161 miljoner kronor.

På SVT Nyheters fråga om hur Schibsted ser på möjligheterna att få tillbaka de 161 miljonerna svarar finanschefen Jörgen Konradsson:

“Som framgår av rekonstruktionsberättelsen så är detta medel på ett spärrkonto och det är en fordran med förmånsrätt. I övrigt vill jag inte spekulera”.


LÄS MER: Stampens erbjudande: en fjärdedel av skulderna


I går, måndags, beslutade Göteborgs tingsrätt att förlänga tiden för Stampens företagsrekonstuktion. Det innebär att rekonstruktören får ytterligare tre månader på sig att reda ut koncernens trassliga och högt belånade affärer.

Ska meddela besked

Stampen har erbjudit sina fordringsägare en möjlighet att få tillbaka 25 procent av sina skulder. Om det inte accepteras av en större del av fordringsägarna kan utgången bli konkurs.

Skatteverket är tungan på vågen med en halv miljard i fordringar. De kommer meddela Stampen sitt besked, hur de förhåller sig till frågan, i dag tisdag.

Skatteverket har att ta ställning till om de och därmed skattebetalarna ska efterskänka 75 procent av en halv miljard, det vill säga drygt 375 miljoner kronor.

– Det som händer i dag är att de kan ha underhandskontakter med mig och ge beskedet att de godtar det föreslagna ackordet. Då kan jag och bolaget ansöka om ackordsförhandling, säger rekonstruktören Christian Andersch nu på morgonen.

Samtidigt betonar han att Skatteverkets och andra fordringsägares besked inte är definitivt.

– Ett sådant besked kan dras tillbaka.

Det är först vid omröstningen under en ackordsförhandling som det avgörs om tillräckligt många röstar för förslaget om att bara få 25 procent tillbaka av det som Stampen är skyldigt.

Slå vakt om skattemoralen

Skatteverkets och statens representant i rekonstruktionen, Dennis Abrahamsson, har tidigare sagt till GT att de inte bara ser till vad som är ekonomiskt mest fördelaktigt.

– Vi ska naturligtvis göra en bedömning att det ska vara ekonomiskt fördelaktigt för det allmänna. Men sedan ska det också prövas om det inte är olämpligt ur allmän synpunkt, säger Dennis Abrahamsson.

Det handlar också om att slå vakt om skattebetalarnas betalningsmoral:

– Trots att vi har ett relativt högt skattetryck i vårt land så har vi en väldigt hög betalningsmoral. Då innebär det att det måste ingå som en komponent att man inte förmedlar fel signaler som då kan äventyra den här förhållandevis höga betalningsmoralen.

Ska ni ta hänsyn till att det kan komma andra tryckerier och hänvisar till att här får Stampen sin momsskuld sänkt som de får kämpa vidare med?

– Det handlar om att vi måste behandla alla lika. Det skulle kunna vara olämpligt om man inte är beredd att anta motsvarande för övriga och kan förmedla fel signaler som i värsta fall kan äventyra betalningsmoralen. Det ingår i vår prövning och vi är inte där än, sa Dennis Abrahamsson då.

Vad som skulle ske om Skatteverket säger nej till ackordet under tisdagen vill rekonstruktören inte uttala sig om.

– Det är inget jag vill spekulera i, säger Christian Andersch.