Det är de digitala intäkterna som mediebolagen hoppas ska rädda branschen när allt fler väljer bort papperstidningen.
Den krisande Stampen-koncernen, där bland annat Göteborgsposten och flera västsvenska medier ingår, redovisade under 2014 att man fick in 370 miljoner kronor i digitala intäkter. Ett år senare tog man, enligt den färska årsredovisningen, in mindre än hälften av den summan: 128 miljoner kronor.
LÄS MER: Stampen-bolag hade bara 600 000 kvar
En av orsakerna är att koncernen tvingats göra sig av med flera verksamheter som gav digitala intäkter och att de delar som är kvar inte lyckats väga upp det tappet.
"Inte jobbat tillräckligt"
– Det är ingen bra utveckling. De digitala intäkternas andel av den totala intäktsmassan har ju minskat kraftigt. Både i relation till annonsintäkterna och i andel av de totala intäkterna. De delar som är kvar har inte jobbat tillräckligt mycket för att utveckla de digitala intäkterna, säger Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid internationella handelshögskolan i Jönköping.
Under 2015 sålde Stampen en rad bolag, däribland Promedia-koncernen med tidningar i Mellansverige men också bolag med andra verksamheter än rent journalistiska och som stod för stora digitala intäkter.
Vinsten från de försäljningarna på 253 miljoner kronor hjälpte koncernen att vända de senaste årens minussiffror. Stampen-koncernen redovisar nu ett positivt rörelseresultat på 153 miljoner kronor. Men utan försäljningsintäkterna hade det i stället blivit förlust också för 2015 - med 100 miljoner kronor.
Miljardtapp
Enligt årsredovisningen minskade Stampen-koncernens faktiska intäkter med en bra bit över en miljard under 2015 och landade på 3,3 miljarder. Upplageintäkterna minskade med 270 miljoner, annonsintäkterna med 460 miljoner.
Enligt Stefan Melesko är det i linje med vad Stampen kunde visa i sin delårsrapport för 2015.
Köpfest i ett decennium
Under flera år handlade Stampen dyrt på medie- och tryckerimarknaden och Stefan Melesko är överraskad att koncernen inte skrivit ner goodwill för 2015, det vill säga skillnaden mellan vad ett bolag köptes för en gång i tiden och vad marknadsvärdet är i dag.
En sådan nedskrivning av värde skulle ge ett sämre resultat.
– Det första som slår en är att de faktiskt inte gör någon nedskrivning för 2015 av goodwill. i dag är goodwill tio gånger högre än det egna kapitalet, vilket är sensationellt högt, säger Stefan Melesko och menar att Stampen verkar göra väl positiva antaganden om framtiden med tanke på hur resten av mediebranschen ser ut.
Men Stampens koncernchef Martin Alsander håller naturligtvis inte med.
– Det är alltid en bedömningsfråga detta med goodwill. Har man mycket utrymme för att skriva ned goodwill gör man gärna det, framåt kommer vi ha andra möjligheter att hantera det än i dag, säger han.
– Anledningen till att vi nu genomför en rekonstruktion är att vi ska stärka det egna kapitalet och få mer utrymme.
Martin Alsander förklarar det stora tappet av digitala intäkter med att koncernen sålt många verksamheter som sysslat med just digitala intäkter.
Skatteverket tvekar om halv miljard
– Om vi tittar på våra tidningars digitala intäkter så växte de med ungefär 12 procent förra året, det kommer framgå i koncernens årsredovisning längre fram, säger Martin Alsander.
I måndags gick tiden ut för Stampens fordringsägare att lämna svar på om de accepterar rekonstruktörens ackordsförslag som innebär att de bara får ersättning för en mindre del av sina skulder.
En mängd fordringsägarna har inte svarat. Däribland Skatteverket som har nästan en halv miljard i krav på koncernen. De vill ha mer information och enligt Stampens koncernchef kan det ta ytterligare flera veckor innan Skatteverket bestämt sig för om de vill stödja den fortsatta rekonstruktionen och godkänna ackordserbjudandet - eller ej.
– De kommer troligen ge besked andra halvan av augusti, säger Martin Alsander.
Som GT tidigare har kunnat berätta visade Stampens ekonomiska redovisning inför tingsrätten i samband med rekonstruktionsansökan på fortsatta problem under inledningen av 2016. Stampen Local Media som driver tidningarna i Västsverige hade i slutet av mars bara 600 000 kronor kvar i eget kapital. Samtidigt gjorde koncernen en förlust första kvartalet på 36 miljoner. Stampen har senare uppgett att de ser en vändning och visar bättre resultat.