Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stampen-krisen kan slå hårt mot andra mediebolag

Stampens huvudägare Peter Hjörne.Foto: Henrik Jansson / HENRIK JANSSON GT/EXPRESSEN
Göteborgs-Posten.Foto: Tommy Holl

Flera redan ansträngda mediebolag riskerar rejäla ekonomiska bakslag i den stora Stampen-rekonstruktionen.

– Det skulle svida, säger Eskilstuna-kurirens styrelseordförande Sören Axelsson om ett negativt utfall av jätterekonstruktionen.

För mediekoncernen Mittmedia står värden för 40 miljoner på spel i tidigare okända överenskommelser med Stampen.

Samtidigt räknar andra koncerner på hur mycket de kan komma förlora i efterspelet till Stampens belånade köpfest.

I princip alla landets tidningskoncerner berörs av den stora Stampen-rekonstruktionen. I de långa skuldlistorna om flera tusen namn radas redan ekonomiskt ansträngda mediebolag upp.

Frågan nu är vilka som riskerar dras med i Stampens fall.

– Alla pengar är ju viktiga just nu, det är ingen tvekan om det, säger Anders Westermark, styrelseordförande för Liberala tidningar och med bakgrund i en rad andra mediebolag som har det tufft just nu.

"Viktiga pengar"

Han berättar att de nu har en oberoende jurist som ska fastställa precis hur stor Stampens skuld till koncernen är.

– Det finns skulder och fordringar i olika riktningar så det är inte helt lätt att reda ut. De olika verksamheterna faller inte med de här pengarna men det är viktiga pengar, säger Anders Westermark.

Rör det sig om tio, tjugo, eller fyrtio miljoner?

– Jag vill inte kommentera det förrän vi har fått den utredningen.

I listan över större fordringsägare finns också Eskilstuna-kuriren och Mittmedia som delade upp just Liberala tidningar mellan sig och Stampen för lite över ett år sedan. Stampen fick ta över tryckeriverksamheterna i V-tab medan de två andra mediekoncernen tog tidningarna. Då tryckeridelen bedömdes värd mer än tidningsverksamheten förband sig Stampen att skjuta till Mittmedia respektive Eskilstuna-kuriren pengar för mellanskillnaden. Dessutom fick bolagen en mindre aktiepost som Stampen skulle köpa tillbaka av dem allt eftersom.

 

LÄS MER: Här är mediepampen Peter Hjörnes lyxliv för miljonerna

 

Dessa reverser - för Mittmedias del tio miljoner kronor - har inte betalats och ligger nu bland Stampens skulder. Detsamma gäller Eskilstuna-kuriren som så sent som i oktober genomförde ett stort sparpaket för att spara 30 miljoner kronor.

Konkurs - det värsta scenariot

Sören Axelsson är styrelseordförande i Eskilstuna-kuriren och är orolig för det värsta scenariot - en konkurs.

- Ur branschsynpunkt om det skulle bli en konkurs så skulle det inte bli överblickbart.

Hur skulle det påverka Eskilstuna-kuriren ekonomiskt?

- Det skulle svida, men det är inget som vi står och faller med.

Vid uppdelningen fick Mittmedia och Eskilstuna-kuriren också 7 procent av ägandet i V-tab, aktier som skulle köpas av Stampen över tid. Mittmedias Thomas Peterssohn uppskattar värdet av deras 4 procent av V-tab, som nu ingår i rekonstruktionen och vars framtid är oviss, till 30 miljoner kronor.

– Vid en eventuell konkurs påverkar det V-tab och då kan vi bli av med våra aktier. Dessa kan teoretiskt sett bli värdelösa vid en konkurs. Det är vår största exponering. Vi har också en fordran på tio miljoner, säger Thomas Peterssohn och tillägger:

– Det är tråkigt för Stampen, men inte helt oväntat som situationen har sett ut i flera år.

 

LÄS MER: Limousine-bolag, kommunisttidning och pr-byrå - tusentals kan förlora sina pengar

 

En annan återkommande fordringsägare är Skatteverket. Deras del av den totala skulden på 1,2 miljarder kronor är inte känd än, men Kristian Zeman, rättslig specialist vid Skatteverkets rättsavdelning säger:

Tar hänsyn till skattemoralen

– Vi kommer agera utifrån vad som är bäst för staten. Och tanken med en rekonstruktion är ju att man ska få ut mer än av en konkurs, säger Kristian Zeman.

Tar ni någon annan hänsyn utöver att få in så mycket pengar som möjligt?

– Vi ska ta hänsyn till skattemoralen också att vi kan rösta nej till ett bud om vi tycker att det ger fel signaler.