Martin Alsander, vd och koncernchef för Stampen Media Group. Foto: STAMPEN MEDIA GROUPMartin Alsander, vd och koncernchef för Stampen Media Group. Foto: STAMPEN MEDIA GROUP
Martin Alsander, vd och koncernchef för Stampen Media Group. Foto: STAMPEN MEDIA GROUP
Peter Hjörne, styrelseordförande i Stampen Media Group och tidigare vd för Göteborgs Posten. Foto: TT NYHETSBYRÅNPeter Hjörne, styrelseordförande i Stampen Media Group och tidigare vd för Göteborgs Posten. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Peter Hjörne, styrelseordförande i Stampen Media Group och tidigare vd för Göteborgs Posten. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Rekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens Advokatbyrå. Foto: TT NYHETSBYRÅNRekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens Advokatbyrå. Foto: TT NYHETSBYRÅN
Rekonstruktör Christian Andersch, advokat på Rosengrens Advokatbyrå. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Stampen-bolag hade bara 600 000 kr kvar

Publicerad

Stampen Local Media bakom Göteborgs-Posten med flera tidningar i Västsverige hade bara 600 000 kronor kvar i mars i år.

På tre månader minskade bolagets egna kapital med nästan nio miljoner kronor.

Det framgår av anteckningar från Stampens högsta chefers krissamtal till tingsrättens konkursenhet i går.

– Anledningen till att det är lägre är att det togs väldigt mycket omstruktureringskostnader förra året i bolaget SLM, säger Martin Alsander, vd och koncernchef för Stampen Media Group.

Den dåliga ekonomiska situationen för Stampen har varit en följetong de senaste åren. I samband med att koncernen i går gick in med en begäran om rekonstruktion för sexton av bolagen lämnades också aktuella ekonomiska resultat in till tingsrätten.

I telefonsamtal till tingsrättens konkursenhet i Göteborg meddelade Stampen de senaste krissiffrorna.

Bland annat framgår att Stampen Local Media, SLM, bolaget som driver Göteborgs-Posten och en serie andra tidningar på Västkusten nästan helt förbrukat sitt egna kapital under årets första tre månader.

Nästan nio miljoner mindre

Vid utgången av mars månad hade det helt centrala bolaget SLM, som många av de västsvenska tidningarnas journalister är anställda i, bara 600 000 kronor kvar i eget kapital.

I början av året var det egna kapitalet, som är skillnaden mellan ett bolags tillgångar och skulder, betydligt större: 9,4 miljoner kronor.

– Det togs väldigt mycket omstruktureringskostnader förra året i bolaget SLM. Närmare bestämt 60 miljoner kronor, kostnader för att säga upp personal och andra förändringar. Den besparingen belastar det egna kapitalet, säger Martin Alsander.

Det låter som väldigt lite pengar kvar?

Det måste ställas i relation till aktiekapitalet.

Martin Alsander säger att det egna kapitalet inte ska blandas ihop med bolagets kassa.

– Kassan är något helt annat. Vi är en koncern och har en kassa för hela koncernen. Kassan har inget med bolagets egna kapital att göra, säger han och fortsätter:

Måste få ner skuldsättningen

– Men effekten av att gå in i en rekonstruktion och slutföra en skuldnedskrivning blir att det egna kapitalet ökar i bolagen. Blir du av med skulder ökar det egna kapitalet. Koncernen har ett lågt eget kapital. Vi har en soliditet på bara 5 procent, det återspeglas i de olika dotterbolagen. Därför gör man en rekonstruktion för att få ner skuldsättningen.

Men hur kan skillnaden vara så stor jämfört med 9, 4 miljoner i eget kapital vid årets början?

Jag får kolla det och återkomma, säger Martin Alsander.

Kristina Brand är ekonomichef i Stampen Media Group och hon hänvisar till att resultatet ofta skiftar över årets olika kvartal:

– Kvartal ett är ett svagare kvartal resultatmässigt och dessutom har vi fortsatt att vidta besparingsåtgärder under det första kvartalet som belastar resultatet och belastar eget resultat. Det hämtar vi hem senare under året, under de andra kvartalen.

Så man ska inte vara orolig över ett eget kapital på 600 000 kronor?

– Detta är enligt plan. Detta är i linje med de budgetar och prognoser som vi har satt, säger Kristina Brand.

Samtidigt uppger moderbolaget Stampen AB för konkursenheten vid Göteborgs tingsrätt att det är sommaren man ser fram emot med oro. I anteckningarna från telefonsamtalen med Stampens ledning skriver tingsrättens konkursenhet att:

"Det kan befaras fortsatta förluster i det korta perspektivet eftersom sommarmånaderna som regel ger dåligt resultat."

Det är en av Stampens högsta chefer som i personlig kontakt med konkursenheten vid Göteborgs tingsrätt under gårdagen och gav de sista uppgifterna om de olika bolagens ekonomi.

"Per mars 2016 finns för det aktuella bolaget endast 600 kkr kvar av det egna kapitalet. I balansräkningen finns upptaget fritt eget kapital som består av förlust med 90 615 679 kr och årets förlust med 8 902 000 kr. Kontrollbalansräkning för bolaget har upprättats", skriver tingsrätten i en anteckning efter ett av telefonsamtalen om Stampen Local Media.

"Ser betryggande ut på pappret"

Om moderbolaget Stampen AB meddelas per telefon enligt anteckningarna på tingsrätten: "Det finns nedskrivningsbehov på aktier i balansräkningen ex vad gäller SLMAB (Stampen Local Media AB) på upp mot 400 Miljoner kr. Det egna kapitalet är därför i fara även om det ser betryggande ut på papperet (ca 200 miljonen kr). Bolaget därför beroende av att rekonstruktionen i övriga bolag lyckas för att klara sig."

Om koncernens ekonomi säger Stampen själva i kontakten med tingsrätten, enligt konkursenhetens anteckningar, att "Vinst för 2015 med 65 Mkr för hela koncernen förklaras av reavinster från försäljning av bolag och andra tillgångar (engångsintäkter). Årets förlust för koncern= 36 Mkr."

Inom Stampen Local Media finns Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Strömstads Tidning, Hallands Nyheter, Hallandsposten, TTELA samt åtta gratistidningar.

Tidningsdistributör går med förlust

Av anteckningarna från telefonsamtalen med Göteborgs tingsrätt framgår också att Stampens tidningsdistributör Västsvensk tidningsdistribution kommanditbolag (VTD) kommer se över internprissättningen för att kunna få mer betalt och "gå jämt upp" under rekonstruktionen. I klarspråk: höjda priser för att bära ut tidningen.

I samma anteckningar framgår att förlusten för VTD var 4,7 miljoner kronor under årets första kvartal. Under 2015 var förlustsiffran 33 miljoner kronor. Det egna kapitalet ligger på minus 38 miljoner kronor och är alltså "negativt till följd av förlusterna", skriver tingsrätten i sitt referat av samtalen med Stampen.

– Att VTD går med förlust stämmer. Det är korrekt att de gjort förlust och det är också korrekt att prognosen för VTD är att bolaget ska gå med förlust. Det är det enda bolaget som går med förlust inom koncernen, säger Martin Alsander och fortsätter:

– För tidningarnas del är det väldigt viktig att VTD över tid kan sänka sina produktionspriser gentemot dagstidningarna. Det är inte bara våra tidningar utan alla tidningar behöver ha lägre distributionskostnader.

Kan VTD behöva ta mer betalt för sina tjänster gentemot tidningarna?

– Det behöver man nog göra över tid. Samtidigt som man behöver rationalisera sig själv över tid så man har råd att sänka priset på tidningarna. Därav de här projekten som vi jobbar med att få in mer externa intäkter. Då kan man få upp lönsamheten, säger Martin Alsander.

"Blir dyrare per tidning"

Men Martin Alsander menar alltså att det inte kommer påverka läsarna genom exempelvis en dyrare prenumeration.

– Nej. Det är bara en intern prissättning. Då skulle VTD tjäna lite mer pengar på bekostad av våra egna tidningar som köper tjänsten. För koncernens del spelar det ingen roll. Det påverkar inte läsarna eller prenumeranterna på något sätt.

Kan du garantera att en eventuell ökad kostnad för distribution inte ger högre prenumerationspriser för läsarna?

– Ja, det kan jag garantera om det handlar om att justera interna priser. Men över tid så tror jag att vad läsarna betalar hänger mycket på hur konstadseffektivt vi kan bedriva saker och ting. Vi måste försöka sänka våra konstanser för att distribuera tidningar framåt. Kollar man på förändringen nu är det nästan tvärtom, alla prenumeranter får betala lite mer. Tidningsvolymerna går ner och det blir dyrare per tidning, säger Martin Alsander.

Kan det bli tal om personaluppsägningar för att minska kostnaderna?

– Trenden över tid är att redaktionerna blir mindre och mindre. Så länge intäkterna går ner och prenumeranterna blir färre på papperet så minskar redaktionerna. Det måste alla förhålla sig till. Man måste försöka hitta nya intäkter och producera innehåll på ett smartare sätt, säger Martin Alsander och fortsätter:

– Det vi har sagt nu att under processen har vi inga ytterligare besparingsplaner. Men över tid är alla som befinner sig inom tidningsbranschen utsatta för de förändringar som sker.

Erik Göthlin

Erik Göthlin
Erik Göthlin
Daniel Olsson
Daniel Olsson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER